Att stoppa bottentrålning är inte möjligt. I Sverige förekommer bottentrålning i två områden. Dels på västkusten och dels i Bottenviken. I Bottenviken fiskas siklöja på sandbottnar och i Kattegatt och Skagerak, räka, kräfta och fisk på lerbottnar och sandbottnar.
Bottentrålning. Bild: MSC
Bottentrålning på sand- och grusbottnar orsakar inga skador på botten då vind, vågor och strömmar påverkar bottnarna mycket mer än bottentrålning. På lerbottnar påverkas främst artsammansättningen. Viss arter försvinner medan andra ökar i antal. Det blir i allmänhet också färre arter. Så ett stopp av bottentrålning leder på sikt till förändringar med fler arter och annan sammansättning av livet. Men de grundläggande skadorna skadorna skedde för hundra år sen och det blir inte värre av den trålning som förekommer idag.
De förslag som finns om bottentrålning är ett totalförbud respektive ett förbud mot trålning i indragningsområden och i marina skyddsområden. Indragningsområden är områden där trålning är tillåten innanför trålfiskegränsens. De finns vad det gäller bottentrålning både i Bottenviken, Kattegatt och Skagerak. I Skagerak och Kattegatt handlar det om kräfttrålning med ristförsedd trål och i Bottenviken om partrålning av siklöja.
Partrålning
Partrålning är när två båtar drar en trål gemenemsamt och mellan sig. Då behövs inga trålbord (tråldörrar) för att hålla trålen öppen. Trålbord vid bottentrålning gör normalt spår i botten. Det finns dock också så kallade flygande tråldörrar eller trålbord. De vidrör inte botten,
Partrålning innebär mindre påverkan på botten och eftersom det i Bottenviken handlar om partrålning på sandbotten finns det inga som helst skäl att förbjuda bottentrålning där. Varken generellt eller i indragningsområdena. Ettt förbud skulle också innebär att siklöjefisket slogs ut helt. Det står för 75% av yrkesfiskarnas inkomster i Norrbotten och ett förbud skulle i praktiken utplåna fisket i Bottenviken.
Kräft- och räktrålning
När det gäller bottentrålningen i Kattegatt och Skageraks indragningsområden efter kräfta är det ett småskaligt lokalt baserat fiske där fisket sker med ristförsedd trål. Ristförsedd trål innebär mindre bifångster av fisk. Ett bottentrålsförbud i dessa områden skulle innebär att en stör del av det småskaliga lokalt baserade kräftfisket skulle slås ut och försvinna.
I de marina skyddsområden innanför trålfiskegränsen är räkfiske tillåtet i Kosterhavet. Det var en av förutsättningarna för bildandet ava nationalparken att detta småskaliga lokalt baserade fiske skulle kunna fortsätta. Räkfisket är ett bottentrålsfiske med ristförsedd trål av mindre storlek. Ett förbud mot detta fiske skulle innebär att fisket i norra Bohuslän skulle slås ut. Taget tillsammans med ett bottentrålsförbud i indragningsområden skulle det innebär att i stort sett allt fiske baserat i norra Bohuslän skulle försvinna. Något sådant vore helt orimligt med tanke på livsmedelsförsörjning och beredskap.
Inte möligt att stoppa bottentrålning
Om ett generellt bottentrålsförbud i svenskt vatten infördes skulle majoriteten av allt svenskt fiske försvinna. Bara det storskaliga fisket av sill, skarpsill, makrill, tobis, blåvitling med mera samt det storskaliga fiskfisket i Nordsjön skulle bli kvar. Det är förstås också helt orimligt.
Det är alltså inte möjligt att stoppa bottentrålning, De politiker, lobbyister, forskare och miljöaktivister som villl ha ett bottentrålsförbud vet helt enkelt inte vad de pratar om eller så vill de medvetet stoppa allt svenskt yrkesfiske.
Läs mer:
- Jordbruk är skadligare än bottentrålning
- Bottentrålning och skador på bottnarna
- Miljövänlighet och hållbarhet i danskt fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det är alltid lika fascinerande att känna att jag håller med dig i många politiska sammanhang… och sedan kommer den här drapan om att dagens fortsatta bottentrålning inte gör från eller till. Som om återhämtning av bottenförhållanden, artsammansättning etc inte vore möjligt.
Vi kommer aldrig enas om bottentrålningens miljöeffekter.
Men jag undrar om vi skulle kunna enas om att det är orimligt att bottentrålning får förekomma i skyddade områden? Att det är rimligt att bryta ut bottentrålade områden så att just dem inte längre är reservat och nationalparker.
Principiellt är vi helt överens. Men vad det gäller Kosterhavet så var det ett villkor. Annars hade det inte blivit ett skyddat område. Om det gick att bryta ut bottentrålade områden ur nationalparken skulle jag vara för det. Men jag tror att skyddet fungerar även med bottentrålning i parken.
Det går absolut att förändra områdesskydd, både gränser och reglerignar. Det sker hela tiden. I den mån förvaltningen har tid att värdera och om önskvärt genomföra uppdateringar.
Fisket skulle inte förlora på att dessa delområden bröts ut. Och områdesskyddet skulle bli trovärdigt. Win-win.
I koster skulle alla djup adela rav nationalparken försvinna förutom områdena med koralrev så jag tror inte det är möjligt.
Japp. Det är därför hyckleriet är så omfattande när så stora delar som bottentrålas faller under vad som kallas Sveriges starkaste områdesskydd, som bara ges till de finaste och mest värdefulla områdena.
Själv tror jag absolut att det är möjligt. Om medvetenheten om situationen ökar.
Det är naturligtvis möjligt. men är det värt att livemdeselförjning, beredskap, kultur och sysselsättning offras. Jag anser inte det i detta fall med Kosterhavet. Men när det gäller Gullmarsfjorden är jag helt för förbudet.
Då är det viktigt att beskriva bottentrålningen på detta sättet, att även små räkbottentrålare förstör och om fortsatt, håller bottnar i ett sönderstressat tillstånd. På alla bottentryper, bara mer eller mindre.
Sedan kan vi diskutera var vi tycker detta är värt det.
Själv tror jag det är fullt möjligt att få tillbaka de flesta fiskbestånd (och skaldjursbestånd) och därefter fiska på icke habitatförstörande sätt. En tradition som bygger på ett miljöförstörelse vill jag avbryta eller minimera.
Om yrkesfiskarna försvinner kommer fisket inte tillbaks. Se på östkusten.
Nej det är ju en tautologi, så det har du ju rätt i. Men jag hävdar att fisken kan komma tillbaka och när den gör det, då finns det inget som inte hindrar att också fisket kommer tillbaka. Det kan dock ta lång tid.
Men det bästa är ju att reglera tillräckligt i tid för att inte behöva stoppa helt.
Fisket i Östersjön lär komma tillbaka om situationen för bestånden blir bättre. Det är jag övertygad om.
Det finns mer skaldjur idag än för 40-50 år sen. Det är en konsekvens av bristen på fisk. Inte heller är det lätt att få tillbaks fisken. Det har har aldrig nånsin trålats i fjordområdet innanför Tjörn och Orust. På 40 år har det inte heller bedrivits nåt yrkesfiske. Men fisken som försvann på 1980-talet kommer inte tillbaka.
Det finns inget annat sätt att fiska räkor än med bottentrål.i Sverige (I Kanada finns det en plats där det fungerar). Burar fungerar inet vid fiske i Sverige. Att fiska med kräfta med bur orkar yrkesfiskare som är mellan 20 och 40 är gamla. Sen är kroppen sönder. Vi kan inete ha ett fiske med så dålig arbetsmiljö som förstör kroppen.
Jag antar att du accepterar ett habitatförstörande jordbruk och inte vill förbjuda det. Bottentrålning skiljer sig inte nämnvärt från det. Möjligtvis är det mindre skadligt än jordbruk. Vi bedriver inte jordbruk överallt och behöver förstås inte heller tråla över allt. Men bottentrålning är inte värre än jordbruk.
Nej lätt är det inte. Se på New Foundlands Grand banks. Trots den kunskapen lyckades vi fiska ut vår egen torsk, i stora delar med, i vissa delar utan, bottentrålningens hjälp.
Men det går. Med envetenhet och tålamod. Men måste vilja det tillräckligt mycket och inte nöja sig med ny baslinje.
Det går. Grand Banks är ett exempel. Toreken är tillbaks och ett visst fiske har redan börjat.
Jag vet. Men då vet du också hur länge allt torskfiske var stoppat, och att många argumenterat att man återöppnade fisket för tidigt eftersom bestånden fortfarande bara är på en bråkdel av de historiska nivåerna.
Det kan var för tidigt. De har ju iofs också fiskat på en del av området, Flemish Cap, under många år.
Inte på sandbottnar. Effekten där är noll. Finns fina danska underökningar av det.
Innan jag ger mina motargument läser jag gärna dessa undersökningar. Kan du ge mig referenser?
Inte bara danska visar det sig. Störningarna är små och kortvariga. Et byte till flygande (pelagiska) trålbord (tråldörrar) skulle innebär en markant förbättring,.Titta på bloggen och kommentarerna där för att hitta alla länkar:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/faf.12431
https://sustainablefisheries-uw.org/bottom-trawling-impacts/
https://academic.oup.com/icesjms/article/83/8/fsag140/8757042?searchresult=1
https://academic.oup.com/icesjms/article/73/9/2420/2199719?searchresult=1 (rättelser till nednanstående)
https://academic.oup.com/icesjms/article/73/suppl_1/i27/2573989?searchresult=1
https://academic.oup.com/icesjms/article/77/5/1772/5824898?searchresult=1
https://academic.oup.com/icesjms/article/75/2/785/4683659?searchresult=1
https://www.aqua.dtu.dk/-/media/institutter/aqua/publikationer/rapporter-352-400/392-2021-miljoskaansomhed-og-okologisk-baeredygtighed-i-dansk-fiskeri.pdf?la=da&hash=02BC2F5FD4A859D799C8306AF166BC975DF18073 (finns en äldre rapport också)
Jag ska gå igenom vid något tillfälle.
I den artikel du länkar till undrar jag dock vad specifikt du vill hänvisa till.
Mina grundinvändningar är annars:
* Även grovkorniga bottnar hyser arter som fysiskt drabbas av trålbord och kassen.
* Inga biogena rev klarar sig (klusterbildande arter kan bilda sina egna förankringar, t.ex. blåmusslor/hästmusslor).
* Även på grovkorniga bottnar kommer artsammansättningen att förskjutas (mer eller mindre) om bottnarna kontinuerlig trålas.
* I områden som trålats under en period syns inte deras potential. Detta gäller även mer grovkorniga bottnar. Vi letar efter "höga naturvärden" och kommer aldrig finna dem i bottentrålade områden. Därför blir de ej skyddade och deras återhämtning studerad. ->
-> Som artikeln du länkade till säger:
"The ecological benefits of total trawl bans are very sparsely documented in the scientific literature, but given enough time a full recovery of the seabed from trawling can be expected."
Det är en en massa artiklar. Närmare bestämt 8. Inte bara en. Sammantaget blir det i stort sett precis det jag säger.
Jo, jag förstår. Men jag undrar bara vad i den artikeln du skickade som du lutar dig emot.
Som jag säger. Jag har läst allt. Smmantaget visar rapportern apå att sakdorna fårn bottentrålning (OTB) är mindre än vad som normalt hävdas och att skadorna på sandbottnar är försumbara. Du får läsa alltihop. Jag läser allt. Sätter ihop det en helhet i mitt huvud och drar slutsatser av det.
Okej… Jag ser många argument i den länkade artikeln som beskriver problemen med bottentrålning och möjligheterna med att förbjuda det.
Det finns många och jag är överens om de flesta. Men sen är problemet. Huvuddelen av den mat som fiskas i havet kommer från bottentrålning och i de flesta fall finns ingen annan fiskemetod som kan ersätta bottentrålning. Utan fisk som mat kommer en stor del av jordens befolning att svälta.
Och vi accepterar jordbruk som innebär större skador på naturen än bottentrålning. Finns ingen anledning att inte acceptera bottentrålning. Hetsen mot bottentrålning är helt enkelt oproportionerlig.
Men bomtrålning efter plattfisk kan förbjudas och ersättas med pulsfiske (istället gjorde EU tvärsom och förbjöd pulsfiske som är mer miljövänligt) och snurrevadsfiske. Musselskrapning kan också förbjudas i de flesta fall. Att drivgarn är förbjudet är också bra.
Vid bottentrålning kan trålbord som rör botten förbjudas och i vissa områden kan det bara vara tillåtet med partrålning för då behövs inga trålbord.
Flygande trålbord bårde ha varit ett krav sedan mycket länge. Det ser jag absolut som ett steg på vägen. Sedan ska släpande kassar inte heller tillåtas i väldigt många områden. Men som sagt, det lågt hängande äpplet med flygande trålbord, borde ha plockats för många år sedan.
I vilka fall borde musselskrapning (ej med handverktyg) vara tillåtet tycker du?
Det tycker jag inte. Vilket jag ocksp skrev tidigare.
Du skrev: ”Musselskrapning kan också förbjudas i de flesta fall.”
Då undrar jag förstås i vilka fall det inte ska förbjudas.
Jag vet för lite om musselskrapning för att uttala mig säkert. Jag är ganska förskräckt över de mycket stora båtarna som fiskar pilgrimsmusslor i Kanada men jag inte vet vad det innebär i skador. Det kanske fungerar bar eller inte. Men jag är emet den musselskrapning som sker i Danmark då jag vet vilka skador det blir på blåmusselbankar. Därför uttryckte jag mig försiktigt.
Rimlig poäng. Men jag tycker det är avgörande för diskussionen att separera:
1) Behovet/Önskan av viss mat.
&
2) Den faktiska miljöpåverkan bottenrörande trålar har på bottensamhällena, sedimentens funktion och de marina ekosystemen.
Först då kan man ärligt diskutera båda dessa aspekter.
Detta tycker jag har fallerat gällande Kosterhavet. Där hänvisar massor av intressenter – från fiskare till kommunpolitiker – till den vetenskapliga expertisen. Denna expertis är en professor i marinbiologi som har varit dålig på att separera dessa två. Alla hänvisar till professorns expertis… ->
-> men själv erkänner hon att hon säger en sak som professor i marinbiologi och en annan sak ur en roll som privatperson där hon vill bevara jobb, räkor och fiskekulturen. Fair enough. Men rollerna och fakta bakom matfrågan och fiskepåverkan, måste vara glasklara, annans blir diskussionen oärlig.
Och själv landar jag i andra slutsatser än nämnda professor gör. D.v.s. att räkfisket kommer i andra hand efter miljöpåverkan, att trålfisket får skjutas utanför allt som heter "skyddade områden", och att fisket kanske får acceptera mindre fångster så länge bestånden och metoderna inte tillåter mer.
Sysselsättningen i glesbygden kan inte komma i efterhand. På grund av den inställningen i vänstern stöder de små räkfiskarna i norra Bohuslän och Halland Sverigedemokraterna. Tidigare var de i allmänhet socialdemokrater. I Göteborgsområdet röstar yrkesfiskarna i huvudsak på moderaterna.
Jag har inga problem med den uppdelningen. Men i slutändan måste det ske en sammanvägning och den har jag gjort för länge se. Jag har inte sett något nytt efter det som fått mig att ändra mig kring bottentrålning.
Fattar. Själv väger jag konstant in det nya jag hör/läser och utvärderar frågan. Men inget har heller fått mig att komma till en ganska annorlunda slutsats än du gör.