Sveriges största tidning om yrkesfiske
Att fiska bort övergödning är en beprövad metod i insjöar. Sådant fiske kallas reduktionsfiske och det innebär att sjöarna töms på fisk som finns längre ner i födokedjan som exempelvis braxen, mört, björkna med mera. Det är en metod som visat sig fungera bra. Läs mer…
BalticWaters 2030 är en stiftelse som tyvärr anställt Conrad Stralka. Han har gjort sig känd för fara med osanning och hitta på falska uppgifter om fiske. Han har tagit med sig detta förfarande in i BalticWaters 2030. Läs mer…
BalticWaters 2030 hävdar att situationen för sillbeståndet i Östersjön och Bottenhavet liknar situationen för torskbeståndet innan fiskestoppet. Det är inte sant. De insinuerar att torskens situation är orsakad av fisket. Det är inte heller sant. Läs mer…
Sverige kan flytta ut trålfiskegränsen om bara politisk vilja finns säger Stiftelsen BalticWaters2030. Det stämmer. Men det får konsekvenser. Det vill inte BalticWaters 2030 kännas vid för de nämner det inte. Läs mer…
80% av sillen har försvunnit sen 1970-talet säger Stiftelsen BalticWaters 2030. Det stämmer. Men bara i egentliga Östersjön. När det gäller Bottenhavet är det en lögn. Baltic Waters 2030 hävdar att det beror på det nuvarande förvaltningssystemet där beståndet förvaltas enligt maximalt hållbart uttag (MSY). Det är en lögn. Läs mer…
BalticWaters 2030 är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmares intressen. De vill helst inte ha nåt yrkesfiske alls och föreslår ständigt en massa saker som skulle slå ut det kvarvarande östersjöfisket med bas längs Östersjöns kuster. Läs mer…
Baltic Waters 2030 är en lobbyorganisation för rika stockholmare som vill att fisken i Östersjön ska reserveras för dem och inte fiskas av yrkesfiskare för att användas till mat. De ljuger regelmässigt och ständigt om alla möjliga aspekter av fisket. Deras senaste lögner handlar om fiskerikontrollen Läs mer…
Det har inte förekommit något som helst överfiske i Östersjön de senaste 20 åren. Varken av torsk, sill eller nån annan fiske. Kvoterna för torsk, sill och skarpsill har bestämts i enlighet med vetenskapliga råd och fisket har inte någon gång fiskat mer än de vetenskapligt baserade kvoter som bestämts. Läs mer…
Idag finns det lika mycket sill (strömming) i Östersjön som år 2000. Kvoterna och fisket har gått upp och ner under åren som gått men sillbeståndet har bestått. Beståndet (SSB) har genom aktiv fiskeripolitik kunnat behållas intakt. Läs mer…
De forskare, journalister och politiker som påstår att sillen i Östersjön fiskas för hårt ljuger. De bryr sig inte om verkligheten eller forskningen. Det finns tydliga besked och tydlig forskning från ICES som visar att de ljuger och sprider falsk information. Läs mer…
BalticWaters2030 påpekar in en artikel att osäkerheterna när det gäller hur fiskekvoter fastställs är stora. Det har de helt rätt i. Det finns en mängd osäkerheter. Fiskets redovisade fångster, de matematisk modeller som används, vetenskapsmännens godtycke och fördomar, politikernas känslighet för opinioner och påtryckningar med mera. Läs mer…
Fisket är en liten bransch. Det finns i princip inga journalister i Sverige som kan nåt om fiske förutom undertecknad. Det är därför vanligt att journalister som skriver om fiske blir propagandamegafoner för den person de intervjuar eller den organisation Läs mer…
Lobbyorganisationen BalticWaters2030 som arbetar för att förbjuda allt yrkesfiske och ställa alla yrkesfiskare utan försörjning har ställt en fråga om varför trålgränsen inte flyttas ut trots att riksdagen tagit ett beslut om att så borde ske. Läs mer…
Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…
Enligt BalticWaters2030 var det betydligt färre båtar som landade fisk fångad i Östersjön år 2022 än år 2021. År 2021 rapporterade 457 svenska fiskebåtar fångst från Östersjön jämfört med 348 stycken under 2022. En minskning med 109 stycken. Läs mer…
Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
BalticWaters 203 har gjort en så kallad rapport om EU:s krisstöd till yrkesfisket på 40 miljoner kronor för att täcka ökade bränslekostnader till följd av dieselprisets uppgång. Det är en rapport som ger en felaktig bild av vart stödet gått. Läs mer…
Konrad Stralka och Beatrice Rindevall är två personer som arbetar för överklassens lobbyorganisation BalticWaters2030. De vill i princip att allt svenskt yrkesfiske ska upphöra. I en artikel om det svenska fisket i Aktuella hållbarhet visar de tydligt att de inte har nån egentlig koll på svenskt fiske. Läs mer…
I Östersjön dominerar två arter kraftigt om vi ser till den biomassa som finns. Skarpsill och spigg. Resultatet av detta är att spigg och skarpsill äter upp ägg och yngel av andra fiskarter vilket gör att de blir brist på dessa arter. Läs mer…
Ett av de största problemen inom det svenska fisket är föryngringen. Det är nästan omöjligt att få unga människor att vilja bli fiskare. Medelåldern bland svenska yrkesfiskare är över 60 år. Inget av Sveriges politiska partier har något förslag på lösning av detta problem. Ingen har överhuvdtaget någon åsikt. Läs mer…