Sveriges största tidning om yrkesfiske
Förra månaden gjorde miljöorganisationen Oceana en stor sak av sin rapport Taking Stock: The State of UK Fish Populations 2023. Den målade upp en mycket negativ bild av fisket i brittiska vatten. Men den var inte sann. Rapporten och pressmeddelandet uteslöt viktiga sammanhang. Läs mer…
Surströmming är strömming (sill) som konserverats genom jäsning. Den tvättade fisken saltas, läggs i öppna kar och får jäsa då strömmingen genom autolys, det vill säga genom egna enzymer, och tillsammans med bakterier bildar starkt luktande syror som propansyra, smörsyra och ättiksyra ur enkla sockerarter i fisken. Läs mer…
90% av fångsten i Senegals och Gambias fiskevatten tas av lokala småskaliga fiskare. Utländska fiskeflottor fångar cirka 10%. En stor del av det som utländska fiskeflottor fångar fiskas långt ut. Det handlar främst om taggmakrill, sardiner och sardineller. Läs mer…
De större danska pelagiska fiskebåtarna ägnar sig alla åt fiske i Nordsjön för närvarande, En del av dem ligger i hamn. Det handlar säkert om landningar i flera fall, men en del av dem kan kanske också vara på varv för underhåll eller ligga still i brist på fiskerättigheter som kan användas just nu. Läs mer…
Just nu befinner sig de flesta stora pelagiska trålare i Nordsjön. Några befinner sig i hamn för att landa och andra är kvar i hamn av andra skäl. De som är rena kvotbåtar som GG 204 Tor-ön och GG 850 Odeskär ligger förstås i hamn. GG 778 Lövön håller på att renoveras, rustas upp och göras i ordning på Ö-varvet. Läs mer…
Världsnaturfonden (WWF) har gett sill och torsk från Östersjön rött ljus i sin senaste fiskguide. Det är en åtgärd som helt saknar betydelse. I princip ingen äter sill/strömming och torsk från Östersjön. Torsk fiskas i stort sett inte alls förutom i ytterst begränsade mängder i Skåne. Läs mer…
Siklöjekvoten i Bottenviken har inför årets siklöjefiske nästan dubblerats. I år får det fiskas 1 400 ton jämfört med bara 800 ton förra året. I P4 Norrbotten säger Martin Rydgren som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten att beståndet av siklöja kan variera väldigt mycket år från år. Läs mer…
Säl och skarv är ett hot mot den kustlevande fisken i Sverige såväl som mot det kustnära fisket. Genom att sälbestånden är större än de varit någon gång de senaste 70 åren förhindras också återkomsten av fiskebestånd som kollapsade på 1980-talet. Därför är det självklart nödvändigt att jaga säl. Läs mer…
Det finns några svenska fiskebåtar som huvudsakligen ägnar sig åt fiskfiske. De flesta av dem ägnar sig dock också åt räkfiske. Torsk är den viktigaste målarten följd av sej, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. Rödtunga är okvoterad i Skagerak medan det för kummel och rödspätta inte finns några individuella fiskemöjligheter. Läs mer…
I detta inlägg ska jag beröra fisket med burar och tinor, garnfisket och fisket med krokredskap som pilk och dörj samt fisket av läppfisk. De flesta burfiskebåtar, garnfiskebåtar och båtar som fiskar läppfisk har inga AIS-registreringar på GFW. Läs mer…
Fisket längs hallandskusten handlar i huvudsak om kräfttrålning. De flesta båtarna hör hemma eller har sin bas i tre fiskelägen, Bua, Träslövsläge och Glommen. De flesta företag omsätter ganska lite och endast ett fåtal företag är så stora att de fått egna artiklar. Läs mer…
Invasiva arter är arter som flyttas till nya miljöer med människans hjälp. Ålen I Vänern är en sådan art då den först dök upp Vänern efter att kanalen och slussarna i Trollhättan byggts. Men ingen klagar idag över ålen i Vänern. Läs mer…
Det är i princip omöjligt att sälja sill/strömming från Östersjön till svenska konsumenter. Detta trots att sillen är en mycket nyttig fisk och borde ätas i betydligt större utsträckning. Orsakerna till svårigheterna att sälja färsk sill/strömming till konsument är de kostråd som finns i Sverige. Läs mer…
GG-området omfattar Bohuslän från Tjörn och söderut, Göteborg (dvs Västergötlands korta kuststräcka och Kungsbacka kommun i norra Halland. Förutom de företag som är större räktrålare och det större kräftfiskeföretagen finns det ett antal mindre kräfttrålare Läs mer…
Den danska havsplanen eller havplanen som det heter på danska har inga områden som anses viktiga för fisket markerade på de kartor som presenteras. Cirka 60% av allt havsområde är uppdelat mellan naturskyddsområden och områden för energiutvinning. Läs mer…
En förskräcklig massa arbete lades ner på att arbeta fram Havsplaner för alla marina områden som ingår i Sveriges ekonomiska zon. Fram kom en plan med områden som var utmärkta för olika ändamål. Det var riksintressen för miljön, riksintressen för kulturen, riksintressen för försvaret, riksintressen för fisket, för energiutvinning, sjöfart och områden för generell användning. Läs mer…
Fisket i norra Bohuslän består i huvudsak av skaldjursfiske, dvs fiske av kräfta och räka i första hand. Huvuddelen av det fisket är trålfiske av räka och kräfta men det finns också burfiske av kräfta. Denna artikel handlar om riktat kräftfiske med trål. Läs mer…
Det finns i år mer blåfenad tonfisk i svenska vatten än vad det funnits på de senaste åren. Tonfisken kom tillbaks till svenska vatten kring år 2015 och sen dess har antalet tonfiskar som äter upp sig i svenska vatten ökat markant. I år finns det tusentals tonfiskar i Skagerak och Kattegatt. Fler än 200 stycken har setts i Öresund. Läs mer…
Beräkningsmodellen för hur storleken på beståndet av nordhavsräka i Skagerak bestäms har ändrats. Den nya beräkningsmodellen leder till att uppskattningen av beståndets storlek blivit mycket mindre. Det har i sin tur lett till det mängd räka som får fiskas minskar kraftigt. Läs mer…
I Kosterfjorden och Väderöfjorden förekommer räktrålning. Det två fjordarna är samtidigt en nationalpark respektive ett marint skyddsområde. Vid den trålning som sker i området får bara en liten trål försedd med rist användas. Läs mer…