Sveriges största tidning om yrkesfiske
Säl och skarv utgör stora hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön. Dessutom utgör säl och skarv ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…
I Japan har två genredigerade fiskarter godkänts som människoföda. Den ena är en genmodifierad japansk rödbraxen eller madai (Pagrus major) där en gen som kodar för proteinet myostatin stängts av. Detta har gjorts med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9. Läs mer…
Norrbotten har lika många yrkesfiskare som övriga norrlandslän tillsammans. Det är det norrlandslän som har det klart största yrkesfisket både vad gäller antalet yrkesfiskare och den ekonomiska omfattningen. Norrbotten har också den yngsta yrkesfiskarkåren. Läs mer…
Jan Ohlsson är en förvirrad man som också är chefredaktör för tidningen Fisheco. På verkligheten har han dålig koll. Det må gälla miljögifter, fiskodling eller yrkesfiske. Han har dålig koll oavsett. Nu påstår han att man ska undvika att äta lax, framförallt norsk odlad lax. Det är dumheter. Men det avslöjar hur oseriös och obildad Ohlsson är. Läs mer…
Sverige har fått ytterligare en produkt med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) – Vänerlöjrom. Att löjrommen från Vänern nu har fått en skyddad beteckning är resultatet av ett långsiktigt arbete som började 2014. Läs mer…
Sveriges första gröna regnbåge i butik och restaurang har lanserats av Axfoundation och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Istället för foder tillverkat av bl.a. soja och vildfångad fisk från jordens alla hörn har regnbågen ätit ett svenskt foder tillverkat av främst insekter som i sin tur ätit matsvinn. Läs mer…
Sverige importerar större delen av den fisk vi svenskar konsumerar. Det mesta kommer från Norge, hela 85%. En del, cirka 5%, kommer från Danmark. Polen, Kina och Tyskland står för 1% var av den fisk som importeras till Sverige. Läs mer…
Anna Ljungström heter en skribent på Supermiljöbloggen. Hon har skrivit en artikel om Östersjön och dess miljöproblem. Avsnittet om fiske är fullt av lögner och felaktigheter. Men vad kan man vänta sig när hon har lögnfabriken BalticWaters2030 som en källa för sina påståenden. Läs mer…
Under ministerrådet den 11-12 oktober beslutade EU:s fiskeministrar att göra stora minskningar i uthavsfisket av lax i Östersjön från Öresund och norrut till Bottenviken (SD 22-31). Förbud mot riktat laxfiske ska införas också mellan Öresund och upp till söder om Ålands hav samt i områden utanför 4 nautiska mil utanför baslinjen norr därom. Läs mer…
EU-kommissionen har lämnat ett förslag om laxkvoten i Östersjön som innebär att de helt följer rådet från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Förslaget, som nu skickas vidare till Ministerrådet, innebär en sänkt kvot från 94 496 laxar (2021) till 63 811 för år 2022. Läs mer…
Fritidsfisket fiskar många gånger mer torsk än vad yrkesfisket i Öresund gör. Nu verkar det som om ICES och EU-kommissionen vill införa begränsningar för det omfattande torskfisket av personer som via turfiskeföretag kan fiska utan fiskelicens. Läs mer…
I Sverige finns inget yrkesfiske på lax i egentliga Östersjön. Det existerar bara i Bottenhavet och Bottenviken. Däremot finns ett omfattande fritidsfiske som sannolikt landar mer lax än yrkesfisket gjorde när det förbjöds. Läs mer…
Varmare i vattnet, varmare i luften och högre havsvattennivå. Effekterna av ett förändrat klimat är redan verklighet i Östersjön. Det slås fast i en ny typ av faktarapport, där 100 forskare från Östersjöregionen sammanställt den senaste forskningen på området. Läs mer…
Familjen Alstrom i Yukon-deltat är bara en av många svenskättade familjer som finns i Alaska. Speciellt var svenskar viktiga när det gällde utvecklingen av världens viktigaste kommersiella laxfiske i Bristol Bay. En av de svenskar som kom att ta del i detta fiske och förädlingen av laxen var Peter Nilsson från Öland. I USA var han känd som Pete Nelson och kallades Whitehead Pete. Läs mer…
Beståndet av siklöja har minskat kontinuerligt de senaste åren. I höst kan därför max 454 ton siklöja fångas – en halvering jämfört med 2020. Läs mer…
I juni 2020 publicerades en rapport om det framtida fisket i Vänern av Fiskeområde Vänern inom ramen för ett Leader-finansierat projekt. Författare till rapporten var Ove Ringsby, Bo-Gunnar Blom och Erika Ekesbo-Andréen. Läs mer…
I en ny undersökning gjord av IVL, på uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund, Vänerns
vattenvårdsförbund och Vätternvårdsförbundet, har läkemedelsrester i fisk i de tre stora sjöarna Mälaren, Vänern och Vättern studerats. Varken läkemedel eller antibiotika fanns i mätbara halter i något av proverna. Läs mer…
Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…
Vattenbruket i Sverige är mycket litet och dessutom organisatoriskt splittrat. En av de existerande organisationerna är Matfiskodlarna vars styrelse består av Josef Nygren (ordf), Alf-Håkan Romar, Iivari Valli och Elin Mehlhorn. Matfiskodlarna är organiserat som ett aktiebolag, Matfiskodlarna Sverige AB. Läs mer…
Dioxiner och dioxinlika PCB är fettlösliga ämnen som ansamlas i feta animaliska livsmedel som fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som bland annat strömming/sill och vildfångad lax från förorenade områden som till exempel Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, Vänern och Vättern. Läs mer…