Sveriges största tidning om yrkesfiske
Familjen Alstrom i Yukon-deltat är bara en av många svenskättade familjer som finns i Alaska. Speciellt var svenskar viktiga när det gällde utvecklingen av världens viktigaste kommersiella laxfiske i Bristol Bay. En av de svenskar som kom att ta del i detta fiske och förädlingen av laxen var Peter Nilsson från Öland. I USA var han känd som Pete Nelson och kallades Whitehead Pete. Läs mer…
Beståndet av siklöja har minskat kontinuerligt de senaste åren. I höst kan därför max 454 ton siklöja fångas – en halvering jämfört med 2020. Läs mer…
I juni 2020 publicerades en rapport om det framtida fisket i Vänern av Fiskeområde Vänern inom ramen för ett Leader-finansierat projekt. Författare till rapporten var Ove Ringsby, Bo-Gunnar Blom och Erika Ekesbo-Andréen. Läs mer…
I en ny undersökning gjord av IVL, på uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund, Vänerns
vattenvårdsförbund och Vätternvårdsförbundet, har läkemedelsrester i fisk i de tre stora sjöarna Mälaren, Vänern och Vättern studerats. Varken läkemedel eller antibiotika fanns i mätbara halter i något av proverna. Läs mer…
Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…
Vattenbruket i Sverige är mycket litet och dessutom organisatoriskt splittrat. En av de existerande organisationerna är Matfiskodlarna vars styrelse består av Josef Nygren (ordf), Alf-Håkan Romar, Iivari Valli och Elin Mehlhorn. Matfiskodlarna är organiserat som ett aktiebolag, Matfiskodlarna Sverige AB. Läs mer…
Dioxiner och dioxinlika PCB är fettlösliga ämnen som ansamlas i feta animaliska livsmedel som fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som bland annat strömming/sill och vildfångad lax från förorenade områden som till exempel Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, Vänern och Vättern. Läs mer…
Havsmiljöinstitutet har nyligen gett ut en rapport vid namn Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid. De har tagit en titt på hur fisket i Stockholms skärgård sett ut över tid. Ordentliga uppgifter finns inte förrän vi 1800-talet mitt men fiske har pågått sen urminnes tid. Det var i alla fall från 1800-talet och framåt i huvudsak ett binäringsfiske. Läs mer…
Uppfödning av lax kräver en viss mängd fiskmjöl i fiskfodret. Idag kring 1 kilo pelagiska fisk per ett kilo producerad lax. Fisket av små pelagiska fiskar för fiskmjölstillverkning är i allmänhet långsiktigt hållbart samt miljö- och klimatvänligt. Läs mer…
Insjölax är lax som lever hela sitt liv i sötvatten. I östra USA och Kanada finns en mängd naturliga bestånd av sötvattenslevande lax i många olika sjöar och flodsystem. I Europa finns inte lika många. Läs mer…
I västra Sverige mellan norska gränsen och Östersjön finns det 25 stycken laxförande älvar och åar. Det är fler än vad som finns längs hela den långa östersjökusten där antalet är laxförande älvar och åar är 19 stycken. Läs mer…
Tidningen Syre har publicerat en ledare av Daniela Portocarrero som bygger på anekdotisk bevisföring och falska påståenden. De senare i flera fall tagna direkt från den lögnaktiga filmen Seaspiracy. Läs mer…
Laxbestånden i Östersjön är enligt forskare mer genetiskt lika nu än för 100 år sedan. Detta till följd av omfattande odling och utsättning, som sker främst som kompensation till fisket för minskad vildlaxproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad. Konsekvensen kan bli sämre förmåga hos den vilda laxen att klara framtida miljöförändringar. Läs mer…
Mängden vild fisk som används till framställning av fiskmjöl har sen år 2000 minskat. År 2000 användes 23 miljoner ton för fiskmjöls- och fiskoljeproduktion men 2017 hade det minskat till 16 miljoner ton. Detta samtidigt som produktionen från akvakultur (fisk-, mussel-, alg- och skaldjursodling) ökat från 36 miljoner ton år 2000 till 112 miljoner ton 2017. Läs mer…
Jag lyssnade idag på några intressanta presentationer av insjöfisket i Sverige. En presentation av en kommande rapport från Havs- och vattenmyndigheten om det ekonomiska värdet av insjöfisket och rapport om yrkesfisket i Vänern. Läs mer…
SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…
I en artikel på Supermiljöbloggen hittar Vera Arhippainen på en massa felaktiga uppgifter om värdens fiske. Hon skapar och sprider helt enkelt falska nyheter. Utifrån en undersökning om miljöproblemen i laxodlingsindustrin fabulerar hon friskt. En del av felaktigheterna har hon dock fått från den aktuella rapporten i sig men de flesta är rena fantasier och påhitt av henne själv. Läs mer…
Med industrifiske menas pelagiskt fiske till fiskmjölsfabriker för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja samt pelagiskt fiske för foderändamål. Det kallas också foderfiske och är till stor del ett storskaligt fiske men inte helt och hållet. Läs mer…
Under mina många vuxensomrar på Brännö i den göteborgska skärgården återkom ständigt två aktiviteter; ”Dans på Brännö brygga” och krabbjakt med mitt ”låtsasbarnbarn” Lisa. Det senare kan bli betydligt mer riskfyllt i framtiden om den gigantiska kungskrabban sprider sig till den svenska västkusten. Läs mer…
Ett vedertaget budskap är att fisk är nyttigt. Men att om du äter för mycket av vissa fiskar så kan det ha negativa hälsoeffekter. Vildfångad fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern kan exempelvis innehålla förhöjda halter av dioxiner. Läs mer…