Sveriges största tidning om yrkesfiske
Omkring 30% av allt danskt fiske sker på brittiskt vatten. Det som främst fiskas på brittiskt vatten är sill, makrill och tobis. Det handlar alltså främst om pelagiskt fiske och industrifiske enligt en rapport från IFRO, Köpenhamns universitet. Totalt var Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar och båtar som sköts av svenska företag genom managementavtal etc ägnar sig åt pelagiskt fiske i Danmark, Finland, Tyskland och Västsahara (ockuperat av Marocko). Siffror finns bara att tillgå för de båtar och företag som fiskar i Danmark men Läs mer…
Det finns en stor mängd båtar, total cirka 300, som fiskar pelagiskt på kustkvoten. De flesta som fiskar på kustkvoten landar små mängder men ett fåtal landar lite mer. I Östersjön finns det båtar som enbart fiskar på kustkvoten och landar nästan Läs mer…
Den svenska riksdagen har gjort en uppföljning och utvärdering av det pelagiska systemet. Jag ämnar kommentera denna uppföljning i en rad inlägg och börjar med att kommentera den uppdelning mellan pelagiskt och demersalt fiske som förstärkts av det pelagiska systemet Läs mer…
Cornelis Vrolijk som fiskeriföretag startades 1880 i Scheveningen av Frank Volijk. Efter hans död tog sönerna över företaget NV Vischhandel, Reederij en Ijsfabriek Vrolijk med Cornelis Vrolijk i ledningen. Andra världskriget kom att innebär en turbulent tid för företaget. Tre av Läs mer…
I Finland finns ännu inga individuella kvoter eller fiskerättigheter inom det pelagiska fisket. Det är ett av få europeiska länder där det inte införts. Inte heller finns det någon lättillgänglig landningsstatistik (i all fall har jag ingen hittat). Klart är dock Läs mer…
Under tidigt höst bedrivs i Skagerak ett sillfiske för konsumtion. I augusti och september brukar det vara problem med bifångster av gråsej. Problemet uppstår vid fiske på dagen när sillen fångas djupt då det bland blir mycket stora mängder gråsej. Sillfisket på hösten Läs mer…
Denna vinter och den gångna hösten har danska yrkesfiskare och fiskeriföretag med verksamhet i den pelagiska sektorn, dvs fiske på främst sill och makrill, eller med industrifiske, dvs fiske av främst brisling (skarpsill) och tobis, köpt och sålt båtar, beställt nya båtar Läs mer…
HG 333 Isafold på 2 499 bruttoton är en av Danmarks största fiskebåtar. Det är en pelagisk trålare och snörpvadsbåt (ringnotsbåt). Den ägs av ett partrederi PR HG 333 Isafold vars delägare är Niels Jensen, hans dotter Lise Bjørn Jørgensen, Läs mer…
I Sverige och norra Europa är storskaligt pelagiskt fiske inriktat på små pelagiska fiskar som sill, makrill, skarpsill (brisling), tobis, vitlinglyra (sperling), blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), trynfisk (havgalt) och lodda. Fisket bedrivs med snörpvad (ringnot, purse seine, surrounding nets), pelagisk Läs mer…
I Danmark är svenska fiskeriredare och svenskägda fiskebåtar av mycket stor betydelse inom det pelagiska fisket. Av 12 medlemsfartyg i Danmarks Pelagiske Producentorganisation (DPPO) ägs 4 stycken eller en tredjedel av svenskägda fiskeriföretag. Den tolfte fiskebåten finns ännu ej upptagen på Läs mer…
För ett år sen fanns det 39 svenska fiskebåtar med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC, tidigare ITQ) i det pelagiska fisket i Sverige. Det var en kraftig minskning efter att systemet med TFC infördes. Minskningen av antalet båtar har fortsatt och i Läs mer…
Precis som i alla nordiska länder är det pelagiska fisket i Norge ett lönsamt fiske. I Norge är ägandet av de stora pelagiska fiskebåtarna familjebaserat som i Sverige och Danmark, men företagen är generellt större, har ofta flera båtar och Läs mer…
Med pelagiskt fiske menas fiske efter fisk som inte lever på botten utan mitt i havens vattenmassor. Pelagisk fisk fiskas i huvudsak med snörpvad (ringnot), flyttrål (pelagisk trål) och semipelagisk trål. De viktigaste målarterna är sill, makrill, skarpsill (brisling), taggmakrill, blåvitling Läs mer…
Det finns 39 svenska fiskebåtar med kvoter för pelagisk fisk. 21 av dem fiskar MSC-certifierad nordsjösill. MSC-certifiering innebär att fisken fiskas på ett ekologiskt hållbart sätt. Flertalet av dessa 21 båtar är hemmahörande i Göteborgsområdet, de allra flesta i Fiskebäck och Läs mer…
De största fiskebåtarna i den svenska fiskeflottan hittas inom det pelagiska fisket. Pelagiskt fiske handlar om fiske efter fiskarter som håller sig i mitten av vattenmassorna i haven och inte vid botten. Svenskt pelagiskt fiske är huvudsakligen inriktat på 4 Läs mer…
I stort sett hela den svenska pelagiska fiskeflottan ligger still i väntan på möjligheter till tobisfiske i Nordsjön. Det är ett besvärligt läge för detta fiske just i år då Storbritannien förbjudit tobisfiske på brittiskt vatten. Läs mer…
Det har aldrig förekommit att pelagiska fiskbestånd försvunnit som en följd av fiske. Däremot har det förekommit att de kollapsat på grund av överfiske. Men inte sedan kvoter och moderna fiskeriförvaltningssystem infördes. Läs mer…
De största fiskebåtarna på Grönland är i huvudsak räktrålare med både räkfabriker och fiskfabriker ombord. Sen jag gjorde listan förra gången, år 2022, har antalet riktigt stora räktrålare ökat. Två storföretag dominerar totalt bland de som äger stora fiskebåtar på Grönland. Läs mer…
Några av världens största fiskeriföretag finns i Nederländerna. De äger en många stora fabrikstrålare som fiskar i Nordsjön, Nordatlanten, utanför Västafrika och på andra håll i världen. Det största företaget är Parlevliet & van der Plas (PP Group) som har en mängd dotterbolag Läs mer…