Bottentrålningens verkliga utsläpp av växthusgaser

2021 publicerades en studie om botterntrålningens utsläpp av koldioxid. Studien har i flera andra studier bevisats vara felaktig. Den drogs till slut tillbaks av författarna själva. Ändå hänvisar media och miljörörelser ständigt till denna studie. Läs mer…

Strömmingsfisket behöver inte stoppas

Naturskyddsföreningen har bygget en propagandakampanj runt den mängd felaktiga påståenden som finns om sillfisket i Östersjön. Det är så att säga att döma ut och diskreditera kampanjen innan den ens har startat. Läs mer…

Tidningen Syre sprider falska nyheter om bottentrålning

I en artikel om att EU-parlamentet avvisat ett förslag om att bottentrålning skulle förbjudas i marina skyddsområden sprider Tidningen Syre flera felaktigheter och falska nyheter. Botttentrålning i marina skyddsområden utförs framförallt av små kustnära trålare. Läs mer…

Ålder innebär inte alltid att en blir klokare

Ofta sägs det att äldre är klokare och visare än yngre människor. Och att många yngre blir klokare med åldern: Men Axel Wenblad som en gång i tiden var chef på Fiskeriverket tycks motbevisa den tesen. Han tycks mest ha blivit förvirrad med åldern. Läs mer…

Efterfrågan på färsk sill för konsumtion är obefintlig

Sill från Nordsjön och Nordatlanten fiskas för konsumtion. Den äts i stora mängder. I Sverige mest som inlagd sill av en massa olika slag, i en del andra länder som äkta maatjes, saltad sill eller färsk. Sillen i Östersjön som ofta kallas strömming fiskas idag i allmänhet inte till konsumtion. Läs mer…

Tidningen ETC missförstår rapport om fiske

En undersökning ledd av Global Fishing Watch visar att en stor del av världens fiske inte redovisas och inte syns i de system som ska följa fisket i världen såsom AIS. Myndigheter kan oftast följa en större del av fiskeflottan då de också har tillgång till icke-publika system som VMS. Läs mer…

Dags för Expressen att ljuga till det om Östersjön

I en i huvudsak bra ledarartikel i Expressen om miljöproblemen i Östersjön som huvudsakligen handlar om ett av de största problemen, övergödningen, lyckas Expressens ledarredaktion ändå ljuga till det om torksken och sillen.  Läs mer…

Tidskriften Kvartal fantiserar om fiskbestånd och fiske

Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…

Tillståndet för fisken i Östersjön

I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter.  Läs mer…

Helcomrapport visar Östersjöns problem

Det finns stora miljöproblem i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. De är orsakade av människans aktiviteter. Enligt en rapport från Helcom är miljögifter, övergödning, syrebrist och klimatförändringar de överlägset största problemen. Läs mer…

Fiskar, fåglar och däggdjur i Östersjön allt magrare

Rapporten Hur mår de stora djuren i Östersjön? som jag redan skrivit om två gånger har återigen blivit aktuell då den tagits up i Sverige Radio genom en intervju med Gunilla Rosenqvist från Blått Centrum Gotland. Rapporten konstaterar i huvudsak att djuren i Östersjön mår bättre än själva Östersjön. Läs mer…

Idiotledare i Aftonbladet – östersjösill läggs inte in

En ledare i tidningen Aftonbladet varnar för att äta fel sill under julen. Det är en helt puckad och idiotisk ledare. All inlagd sill kommer från Nordsjön eller Nordatlanten. Sill därifrån innehåller inga höga halter miljögifter som PCB eller dioxin och har aldrig gjort. Det är bara sill från Nordatlanten och Nordsjön som används till inlagd sill. Läs mer…

Tillståndet för sillen i Östersjön

Sillpopulationen i Östersjön består av många genetiskt skilda delbestånd, som är mer eller mindre rumsligt åtskilda och migrerar vid olika tider och till olika platser vid lek. Exempelvis flera olika höstlekande och vårlekande sillbestånd. Läs mer…