Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sillen/strömmingen från Östersjön har höga halter av miljögifter vilket gör att den är olämpligt som konsumtionsfisk i större mängder. Den går idag inte inte att sälja som mat för människor i nån större utsträckning. Läs mer…
ICES har kommit med de nya rekommendationerna för Östersjön inför 2024. Inte oväntat rekommenderar de en sänkt kvot för sill i både Bottenhavet och Östersjön. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…
Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…
Det börjar bli tröttsamt. De ständiga påståenden om att det finns brist på strömming/sill i Östersjön som sprids av diverse okunniga journalister i radio, TV och tidningar. Påståendet är nämligen grovt felaktigt. Lögnaktigt. Det finns ingen brist på strömming. Läs mer…
Det har inte förekommit något som helst överfiske i Östersjön de senaste 20 åren. Varken av torsk, sill eller nån annan fiske. Kvoterna för torsk, sill och skarpsill har bestämts i enlighet med vetenskapliga råd och fisket har inte någon gång fiskat mer än de vetenskapligt baserade kvoter som bestämts. Läs mer…
Norrlandskustens fiske består i huvudsak av siklöjefiske för tillverkning av löjrom och strömmingsfiske (sillfiske) för tillverkning av surströmming. Dessutom finns ett mindre fiske av lax och sik för direkt konsumtion. Även mindre en del av strömmingen/sillen används till konsumtion. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
Fiskfisket i Västerhavet bedrivs främst i Skagerak och Nordsjön. En stor del av det sker i norsk zon. De viktigaste arterna är sej, kolja, torsk, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. En stor del av fångsterna tas i norsk zon. Nästan alla båtar som bedriver fiskfiske eller landar större mängder fisk som bifångst hör hemma i Göteborgsområdet. Läs mer…
Det svenska skaldjursfisket är framförallt kräftfiske och räkfiske. Det sker huvudsakligen med trål men en mindre del av kräftorna fiskas med bur. Förutom kräftor och räkor är även hummer viktigt för en del yrkesfiskare och dessutom fångas en hel del krabba som bifångst i burfisket av kräfta och i hummerfisket. Läs mer…
Västerhavet innefattar i detta sammanhang Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak och Kattegatt. Det är där svenska fiskare fiskar det mest av den fisk och de skaldjur de fångar. Detta om vi också räknar danskägda och tyskägda båtar som ägs av svenska yrkesfiskare. Läs mer…
Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…
År 2021 landades 474 ton strömming/sill på kustkvoten i Norrland. 2022 landades det 449 ton. Minskningen var 25 ton vilket innebär en minskning med 5,3%. En mycket marginell minskning som inte på något sätt visar att strömmingen blivit svårare att fånga. Läs mer…