Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Odeskär
Familjen Andersson som återfinns på Donsö och Vrångö är ägare av Odeskär AB och Andersson Bemanning Fiskeri AB i Sverige samt Odeskar Fiskeri A/S i Danmark. Läs mer…
Sökresultat för: Konsumtionsfiske sill
Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – de små på Rörö
På Rörö finns dessutom två mindre fiskeriföretag som bedriver både pelagiskt och demersalt fiske. Rossö Fiskeri med trålaren GG 39 Rossö och Svanen Fiskeri AB med GG 840 Svanen. Rossö Fiskeri AB ägs av familjerna Lundgren och Olausson medan Svanen Fiskeri AB ägs av familjen Larsson. Läs mer…
Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Themis
Themiskoncernen är ett fiskeriföretag med bas på Rörö. Moderbolaget heter Rylo AB och har två dotterbolag, danska Themis Fiskeri A/S och svenska Themis Pelagic AB. Det senare bolaget fungerar som bemanningsföretag till det förstnämnda och bedriver även ett mindre omfattande demersalt fiske i Sverige. Läs mer…
Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Ginneton
Fiskeri AB Ginneton är ett fiskeriföretag med hemvist i Fiskebäck i Göteborg. Företaget ägs av familjen Claesson. Idag äger företaget en pelagisk trålare med dansk flagg. S 205 Ceton. Läs mer…
Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – DE Fiske AB
DE Fiske AB har tidigare ägt SM 53 Glomskär, en pelagisk trålare med hemmahamn i Öregrund i Uppland norr om Stockholm. Båten som idag är såld till Finland har i huvudsak fiskat i Bottenhavet men även i Östersjön. Läs mer…
Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Västfjord
Västfjord Fiskeri AB är ett fiskeriföretag på Fotö som har en lång rad ägare där de flesta heter Gustavsson i efternamn. Företaget har inget dotterbolag eller systerbolag i Danmark men de äger också en räktrålare. Läs mer…
Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Carmona
Företaget äger två pelagiska trålare, GG 330 Carmona och GG 778 Lövön. GG 778 Lövön har under detta år bytts ut mot en äldre och mindre båt än den som företaget hade tidigare. Läs mer…
Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – B-C Pelagic AB
B-C Pelagic AB äger den pelagiska trålaren GG 229 Clipperton medan B-C Pelagic Danmark ApS äger S 438 Bristol. GG 229 Clipperton har under den undersökta perioden fiskat i Nordsjön, Östersjön, Bottenhavet, Skagerak och i Nordatlanten norr om Island mellan Island och Grönland. Läs mer…
Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Ahlma Fiskeri
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Ahlma Fiskeri AB som ägs av Jonas Ahlström och familjen Magnusson har ett dotterbolag i Danmark, Ahlma Danmark ApS. Läs mer…
Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Ahlströms
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Familjen Ahlström består av 8 kusiner i två syskonskaror som äger fiskeriföretagen Tor-Ön Fiske AB och Torland Fiske AB tillsammans. Läs mer…
Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Astrid Fiske
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Den största pelagiska fiskerikoncernen är Astrid Fiske och de har tre båtar som bedriver pelagiskt fiske. En med svensk flagg och två med dansk flagg. Läs mer…
Politikerna som inget begriper
DN har haft en artikelserie om den dåliga svenska fiskerikontrollen. Beskrivningen har exemplifierats med båtar som åkt fast med felaktiga angivelser om storleken på fångster. De båtar som åkt fast kallas industritrålare och det är förmodligen helt riktigt såtillvida att de fiskar sill som går till foder, fiskmjöl och fiskolja. Men det är också vilseledande. Läs mer…
Det svenska fisket i början av 1900-talet
Vid 1900-talet början hade fisket runt de svenska fisket utvecklats på helt olika sätt i olika delar av landet. I de tidigare danska landskapen var fisket i havet fritt för alla och markägarna saknade fiskerätt som hängde ihop med deras ägande av mark på land. Läs mer…
ICES rekommenderar sänkta pelagiska kvoter i Östersjön
ICES har kommit med de nya rekommendationerna för Östersjön inför 2024. Inte oväntat rekommenderar de en sänkt kvot för sill i både Bottenhavet och Östersjön. Läs mer…
Familjerna som dominerar industrifisket i Västerhavet
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Familjerna som dominerar det pelagiska konsumfisket
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
Danska pelagiska fiskerättigheter i Östersjön 2023
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Danska fiskerättigheter för industrifisk 2023
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Danska pelagiska fiskerättigheter i Västerhavet 2023
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Svenska fiskerättigheter för industrifisk 2023
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…