Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
Fiskfisket i Västerhavet bedrivs främst i Skagerak och Nordsjön. En stor del av det sker i norsk zon. De viktigaste arterna är sej, kolja, torsk, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. En stor del av fångsterna tas i norsk zon. Nästan alla båtar som bedriver fiskfiske eller landar större mängder fisk som bifångst hör hemma i Göteborgsområdet. Läs mer…
Det svenska skaldjursfisket är framförallt kräftfiske och räkfiske. Det sker huvudsakligen med trål men en mindre del av kräftorna fiskas med bur. Förutom kräftor och räkor är även hummer viktigt för en del yrkesfiskare och dessutom fångas en hel del krabba som bifångst i burfisket av kräfta och i hummerfisket. Läs mer…
I det senaste avsnittet av Uppdrag Granskning uppgav de att flera ryska fiskebåtar kanske användes för som spionfartyg. Det är sannolikt att det är så men en del av de uppgifter som angavs i programmet är inget att bry sig om eller rent av felaktiga. Läs mer…
Fisket är en liten bransch. Det finns i princip inga journalister i Sverige som kan nåt om fiske förutom undertecknad. Det är därför vanligt att journalister som skriver om fiske blir propagandamegafoner för den person de intervjuar eller den organisation Läs mer…
I en debattartikel i DN pekar några företrädare för det pelagiske fiskets organisation, Swedish Pelagic Federation PO (SPF), på några existerande problem inom det pelagiska fisket som efterfrågan och bristande kapacitet i beredningsindustrin samt vad som skulle behöva göras på dessa områden Läs mer…
I gårdagens nyheter på TV framfördes det flera felaktiga påståenden om det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenviken. Den ena stod nyhetsreportern för när hon påstod att det storskaliga pelagiska fisket (industrifisket) skulle vara ansvariga för att sillbeståndet i Bottenhavet har problem. Läs mer…
Beatrice Rindevall och Konrad Stralka har inte fog för sitt påstående om att industrifisket kostar staten pengar. Det finn helt enkelt inga bevis för att så är fallet. Klart är att allt fiske för en massa olika stöd och subventioner. Det mesta av detta går dock inte till det storskaliga industrifisket utan det mesta av detta går till det småskaliga kustnära trålfisket. Läs mer…
Enligt BalticWaters2030 var det betydligt färre båtar som landade fisk fångad i Östersjön år 2022 än år 2021. År 2021 rapporterade 457 svenska fiskebåtar fångst från Östersjön jämfört med 348 stycken under 2022. En minskning med 109 stycken. Läs mer…
Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Kristine Fiskeri AB är ett fiskeriföretag på Donsö utanför Göteborg. Ägare av företaget är Örjan Karlsson, Ola Hansson och Dan Bergman. Företaget har två dotterbolag, Klara Bemannings AB och Kristin Fischerei Gmbh i Tyskland. Läs mer…
Nicklason Fiskeri AB är ett fiskeriföretag med hemvist på Öckerö. Bolaget har två dotterbolag, Strandens Bemannings AB och Victoria Fischerei GmbH i Tyskland. Strandens Bemannings AB hyr ut personal till Victoria Fischerei GmbH som bedriver fiske i Tyskland med den demersala trålaren NC 315 Victoria på 506 bruttoton. Läs mer…
Större delen av det svenska fisket sker med bottentrål. Det gäller det småskaliga kustnära siklöjefisket i Bottenviken, större delen av det kustnära småskaliga strömmingsfisket i Bottenhavet, större delen av det småskaliga kräftfisket på Västkusten, allt räkfiske och allt fiskfiske, dvs fiske av bottenlevande arter. Läs mer…
9 av 10 strömmingar i Östersjön är borta påstår Superimiljöbloggen. Det är en lögn. Den rapport de hänvisar till handlar bara om den vårlekande strömmingen/sillen som leker vid kusten i Bottenhavet. Men den vårlekande strömmingen i Bottenhavet är bara en mindre del av strömmingen/sillen i Östersjön och Bottenhavet. Läs mer…
Det finns fem arter av kultonfisk (bullet tuna) och fregattonfisk. Kultonfisk (Auxis rochei), fregattonfisk (Auxis thazard) som också kallas fregattmakrill, stillahavsfregattonfisk (Auxis eudorax), stillahavskultonfisk (Auxis brachydorax) och koreansk fregattonfisk (Auxis koreanus). De tre sistnämnda har tidigare betraktats som underarter av de två förstnämnda. Läs mer…
Alla stora svenska fiskebåtar längre än 23 meter ligger för närvarande still i olika svenska fiskelägen och hamnar. Flest stora båtar finns i Skagen, S 144 Themis, S 158 Saron, S 204 Tor-ön, S 205 Ceton, GG 207 Torland och S 264 Astrid. Läs mer…
Det finns 6 arter av staksillar i Nordamerika. Den vanligaste är amerikansk staksill (Alosa sapidissima). Även alewife(Alosa pseudoharengus) är vanlig. Utöver detta finns blåryggad staksill (Alosa aestivalis), alabamastaksill (Alosa alabamae), blå staksill (Alosa chrysochloris) och hickorystaksill (Alosa mediocris). De har alla blivit allt sällsyntare under 1900-talet. Läs mer…
Sill eller atlantisk sill (Clupea harengus) är den mest fiskade sillfisken som används för konsumtion. Den lever i norra Atlanten från Mainebukten norrut till St. Lawrence Bay och Labradorhavet över till Grönland och Island till Norge och vidare till Spetsbergen och Novaja Zemlja. Läs mer…
Långa (Molva molva) är en fisk som vi till vardags brukar kalla en torskfisk men det är egentligen en lakefisk som är släkt med de egentliga torskfiskarna men tillhör en egen grupp bland de torskartade fiskarna. Läs mer…