Danmarks stora kvotägare – industrifisk (IOK)

Förutom sill och makrill fiskar danska yrkesfiskare som ägnar sig åt pelagiskt fiske också en stor mängd fisk för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske i Danmark och oftast foderfiske i Sverige. I Danmark såväl som i Sverige förvaltas detta fiske genom individuella överförbara fiskerättigheter (TFC, tidigare ITQ). I Danmark kallas dessa rättigheter för industrifisk för IOK. Jag kommer i artikeln att huvudsakligen använda danska artnamn (en del av dem fungerar bra också på bohuslänska) i stor utsträckning eftersom den i huvudsak handlar om Danmark och danska förhållanden så först en liten översättningstabell.

Danska, svenska

Brisling, skarpsill
Sperling, vitlinglyra
Tobis, tobis
Havgalt, trynfisk
Hestemakrel, taggmakrill
Blåhvilling, blåvitling

Fisket i Skagerak och Kattegatt av brisling liksom innehavet av fiskerättigheter  domineras av  mindre fiskebåtar och företag medan fisket i Östersjön till stor del domineras av de svenskägda fiskeriföretagen Themis Fiskeri, Astrid Fiskeri och Fiskeriselskabet Stella Nova. Av dessa företag har Astrid Fiskeri också svenska fiskerättigheter. Andra svenskägda fiskeriföretag som också har fiskerättigheter i Sverige är Ahlma och Gifico (Fiskeri AB Ginneton).

Gitte Henning A/S och Henning Kjeldsen, som Greenpeace polisanmält för att de bland annat äger för stora rättigheter till brisling i Östersjön är inte på något sätt den störste innehavaren av fiskerättigheter för industrifisk i Danmark. De är inte heller störste innehavare av rättigheter till brisling, varken i Östersjön eller totalt.

Gemensamt för de flesta fiskerikoncernerna som har större sammanlagda rättigheter än vad som är tillåtet är att fiskerättigheterna innehas av flera båtar och flera företag som har samma eller närstående ägare. På så sätt undviker de att bryta mot lagen. Vissa har också dispenser då de redan innan införandet av maxgränser för innehavet av fiskerättigheter hade mer än det som sen blev maxgränsen. Gränsen för brisling och tobis i Nordsjön är 10% medan den är 15% för brisling i Skagerak/Kattegatt och Östersjön. För övriga arter finns inga gränser.

Om svenska kvoter medräknas så har Astrid Fiskeri klart mest fiskerättigheter för skarpsill av alla företag som har danska fiskerättigheter. I Östersjön framstår fisket som totalt dominerat av svenskägda företag och fiskebåtar.

Brisling i Skagerak och Kattegatt, företag, andel av totalkvoten

FN 384 Silvervåg (Godtliebsen), 13,7%
FN 109 Nordland (Nielsen), 8,2%
Gitte Henning A/S, 8,1%
Fiskeriselskabet Lingbank ApS, 7,7%
FN 87 Tante (Klitlund), 7,6%
PR Beinur, 5,3%
S 281 Frank Maiken (Kiil), 4,2%
Themis Fiskeri A/S, 3,4%
Cyrano II ApS (Vendelbo), 3,1%
Ahlma Danmark ApS, 3,0%

Brisling i Nordsjön, företag, andel av totalkvoten

Astrid Fiskeri A/S, 14,5%
Nordic Pelagic A/S (Bolt), 10,0%
PR Beinur (Tindskard), 8,4%
Gitte Henning A/S, 8,2%
Rederiet Ruth A/S, 7,4%
TripleNine, 6,8%
Themis Fiskeri A/S, 6,4%
PR Asbjørn, 6,2%
E 727 Jette Kristine ApS, 5,6%
Knak, 5,2%

Brisling i Östersjön, företag, andel av totalkvoten

Themis Fiskeri A/S, 20,3%
Astrid Fiskeri A/S, 18,8%
Gitte Henning A/S (inkl. Nordstrand), 18,7%
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 14,4%
PR Beinur (Tindskard), 7,3%
Fiskeriselskabet Lingbank ApS, 5,6%
PR HG 333 Isafold, 5,3%
TripleNine, 2,6%
Mindbo ApS (Stormy, Christensen), 1,9%
Rederiet Ruth A/S, 1,6%
Cattleya A/S, 1,6%

Tobis, företag, andel av totalkvoten

Gitte Henning A/S (inkl. Nordstrand), 12,6%
Astrid Fiskeri A/S, 11,1%
PR Beinur (Tindskard), 9,9%
Rederiet Ruth 9,4%
PR HG 333 Isafold, 8,0%
PR Asbjörn, 7,2%
Cattleya A/S, 5,6%
Gifico ApS, 4,2%
E 727 Jette Kristine ApS, 3,5%
Themis Fiskeri A/S, 2,9%

Sperling, företag, andel av totalkvoten

Astrid Fiskeri A/S, 24,2%
PR Beinur (Tindskard), 11,2%
PR Asbjörn, 10,0%
Rederiet Ruth 9,4%
PR HG 333 Isafold, 8,0%
Thorbek, 7,7%
Gitte Henning A/S, 4,5%
E 727 Jette Kristine ApS, 7,0%
Hametner, 6,7%
Knak, 6,4%

Hestemakrel, företag, andel av totalkvoten

Cattleya A/S, 40,7%
Astrid Fiskeri A/S, 34,2%
Rederiet Ruth A/S, 25,1%

Blåhvilling, företag, andel av totalkvoten

PR Asbjørn, 29,6%
Gitte Henning A/S, 24,2%
Rederiet Ruth A/S, 22,7%
PR Beinur, 8,8%
Astrid Fiskeri A/S, 8,1%
PR HG 333 Isafold, 4,8%
Ahlma Danmark ApS, 0,7%

Havgalt, företag, andel av totalkvoten

Gitte Henning A/S, 33,7%
Cattleya A/S, 20,7%
PR HG 333 Isafold, 20,2%
PR Beinur, 11,8%
PR Asbjørn, 6,0%
Rederiet Ruth A/S, 5,8%
Astrid Fiskeri A/S, 1,7%

S 349 Gitte Henning

S 349 Gitte Henning. Bild: DPPO

Svenskägda fiskerikoncerners fiskerättigheter på industrifisk i Sverige (2014)

Astrid Fiskeri A/S/Astrid Fiske AB

Skarpsill Skagerak, 42,3%
Skarpsill Östersjön, 0,6%
Tobis, 6,0%

Gifico ApS/Fiskeri AB Ginneton

Skarpsill Östersjön, 8,8%
Tobis, 7,3%

Ahlma Danmark ApS/Ahlma Fiskeri AB

Skarpsill Skagerak, 1,6%
Skarpsill Östersjön, 5,4%
Tobis, 16,4%

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!

4 svar på “Danmarks stora kvotägare – industrifisk (IOK)”

    1. Det visar att det dansk systemet inte hade tillräckliga maximigränser när infördes. Det fanns inga alls. De har genomförts senare men då hade många redan skaffats sig för mycket. Det svenska systemet hade gränser redan från början. Inget av systemen har inneburit en utslagning av små kustfiskare. Däremot har antalet mellanstora fiskebåtar minskat kraftigt.

      http://fiske.zaramis.se/2015/09/09/det-ar-inte-kvothandel-som-lett-till-minskat-antal-fiskebatar/

      Ett stort problem i Danmark är att det inte finns några unga som vill ta över. Genom att ägarna av de mellanstora och stora båtarna ofta bar finns på land och inte deltar i fisket så finns det ingen som vill ta över när de blir gamla.Unga människor vill inte heller arbeta på små fiskebåtar då det är för olönsamt, hårt, farligt och smutsigt. Så minskar antalet båtar.

      I Sverige finns det unga fiskare då det handlar om att hela familjen fiskar, farfar, far och son. Så är det även på större båtar och på både Themis och Astrid är flera av de ombord också ägare. Flera svenska fiskeriföretag kvarhåller också gammaldags betalsystem/lönesystem. När alla kostnader räknats av så en del till båten, och en del till varje besättningsman. Om Astrid och Themis gör det vet jag inte.

Kommentarer är stängda.