Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det danska fiskeriföretaget Gifico ApS ägs till 33% av det svenska företaget Fiskeri AB Ginneton. Resten av Gifico ApS ägs av sönerna till bröderna Kurt, Sture och Thor Claesson. Fiskeri AB Ginneton med hemhörighet i Fiskebäck i utkanten av Göteborg Läs mer…
För danskt pelagiskt fiske kan Brexit betyda en smärre katastrof. Något som också innebär problem för en lång rad svenska fiskare och fiskeriföretag som är verksamma i det danska fisket. För svenskt fiske innebär Brexit problem, men inte i närheten Läs mer…
Svenska yrkesfiskare har rätt stora fiskerättigheter till tobis och mycket stora till skarpsill. Det är de viktigaste industrifiskarterna i det svenska fisket. Utöver det har svenska yrkesfiskare också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), vitlinglyra (sperling, øyepål) och en liten mängd Läs mer…
Sverige har en liten makrillkvot i jämförelse med andra länder runt Nordsjön och i jämförelse med den svenska sillkvoten. Huvuddelen av makrillkvoten ingår i systemet med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) och en liten del är avsatt till kustkvot. Astrid Pelagic AB, Fiskeri Läs mer…
Tobis är en liten fisk som lever huvuddelen av sitt liv i botten av havet. De lever i grusbottnar och fiskas när de en gång om året kommer upp för leka. Fisket bedrivs i Nordsjön från april till början av Läs mer…
Skarpsill är en näst viktigaste fisken i det pelagiska svenska fisket. Huvuddelen fångas i Östersjön och används till fiskmjöl och fiskolja. Skarpsillsfisket i Östersjön är ett rent industrifiske (foderfiske). Skarpsillen som fångas i Västerhavet är till stor del för konsumtion och Läs mer…
Fiskerättigheter för sill i Östersjön är delade i tre olika delar, Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) med 22 900 ton, egentliga Östersjön (östra Östersjön) med 58 968 ton och västra Östersjön (inklusive Öresund) med 4 017 ton. Detta inkluderar också Läs mer…
Svenska svenskflaggade fiskebåtar har fiskerättigheter för NVG-sill i Norska havet på 4 160 ton, sill i Nordsjöns norska zon på totalt 6 848 ton, i Nordsjöns EU-zon 8 564 ton, samt en kvot i Skagerak och Kattegatt på 15 704 ton. Detta är efter Läs mer…
De största svenska fiskebåtarna har jag redan skrivit om. Men det finns många fler fiskebåtar som är svenskägda än de med svensk flagg. Och de är ofta större än de som har svensk flagg. Svenskägda fiskebåtar som är bland de Läs mer…
Gamla Ginneton är fortfarande kvar på EU:s lista över svenska fiskebåtar, men den har inte nummer och ingen distriktsbeteckning så jag har inte tagit med båten. För närvarande finns den i Norge så den är väl antagligen såld dit. Majoriteten Läs mer…
Makrill fiskas inte speciellt mycket av svenska fiskare vad det gäller total mängd. Däremot är det många mindre båtar som fiskar en del makrill. För det kustnära fisket på Västkusten är makrill en viktig art. Men i motsats till i Läs mer…
Svenska fiskare fiskar två sorters industrifisk eller foderfisk som det också kallas. Det är skarpsill och tobis. Förra året fiskades mycket lite tobis då kvoten i stort sett uteblev helt. Skarpsill fiskades det dock mycket av. Skarpsill fiskas främst i Östersjön Läs mer…
Sill, eller som det kallas i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken strömming, är den mest fiskade arten i det svenska yrkesfisket mätt i vikt eller volym. Huvuddelen fiskas i Östersjön, men en del fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Sill fiskas främst Läs mer…
Under året som gått har Njord blivit Sveriges största tidning och nyhetssajt om yrkesfiske med ett totalt antal sidvisningar på mer än 600 000 år 2016 (exakt 657 427 enligt Google Analytics). Antalet unika besökare var cirka 80 000 (80 803 enligt Google Analytics) under Läs mer…
6 av de 10 största svenskägda fiskebåtarna, GG 203 Ginneton, GG 204 Tor-ön, GG 207 Torland, GG 505 Polar, S 205 Ceton och gamla Ginneton. Två Ahlströmsbåtar, tre Claessonbåtar och en Bryngeldbåt. De fyra som saknas av de tio största Läs mer…
I detta sammanhang räknar jag bara fiskebåtar som ägs av svenska yrkesfiskare bosatta i Sverige eller som ägs via ett företag i Sverige. Magnus Roth och hans baltiska fiskebåtar som fiskar i Västafrika finns därför inte med. Däremot de som Läs mer…
I Norge finns det flera stora tidningar om yrkesfiske. En är FiskeribladetFiskaren, en annan Kystmagasinet. Det som är förvånande med dessa stora tidningar är att de ofta brister katastrofalt i faktakontrollen. Exempelvis har Kystmagasinet nu två artiklar om danskt fiske med Läs mer…
Nya GG 203 Ginneton är tonnagemässigt (1 424 bt) och med tanke på motorstyrka (4 940 kW) Sveriges största fiskebåt om än inte den största svenskägda. Tidgare hette båten HG 62 Beinur. Längst av de svenskflaggade båtarna är dock GG Läs mer…
Under detta år och kommande år har och kommer den svenska fiskeflottan att få tillskott av några nya större fiskebåtar. En är den tidigare HG 62 Beinur som numera har svensk flagg och just nu namnet Ginneton C. Ginneton C är den Läs mer…
Den 4 juli skrevs gamla HG 62 Beinur ut ur det danska skeppsregistret och ini det svenska. Ägare av båten är Fiskeri AB Ginneton (familjen Claesson) och troligtvis ska den väl ersätta nuvarande GG 203 Ginneton. Båten är på 1 Läs mer…