Sveriges största tidning om yrkesfiske
Gamla Ginneton är fortfarande kvar på EU:s lista över svenska fiskebåtar, men den har inte nummer och ingen distriktsbeteckning så jag har inte tagit med båten. För närvarande finns den i Norge så den är väl antagligen såld dit. Majoriteten Läs mer…
Svenska fiskare fiskar två sorters industrifisk eller foderfisk som det också kallas. Det är skarpsill och tobis. Förra året fiskades mycket lite tobis då kvoten i stort sett uteblev helt. Skarpsill fiskades det dock mycket av. Skarpsill fiskas främst i Östersjön Läs mer…
Sill, eller som det kallas i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken strömming, är den mest fiskade arten i det svenska yrkesfisket mätt i vikt eller volym. Huvuddelen fiskas i Östersjön, men en del fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Sill fiskas främst Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om svenska fiskebåtars makrill-, sill- och skarpsillslandningar år 2015. Utöver dessa tre arter finns det ytterligare en fiskart som fiskas av de stora svenska pelagiska fiskebåtarna. Det är tobis, en märklig kortlivad fisk som lever i vissa typer av Läs mer…
Skarpsill är viktigt i det svenska fisket och svenska fiskare är Nordens skarpsillskungar. Enligt danska fiskare jag pratat med är svenskarna de klart duktigaste när det gäller skarpsillsfiske. Följaktligen domineras skarpsillfisket i Danmark (förutom i Skagerak) av svenskägda båtar. Svenskar Läs mer…
Sill är för närvarande den viktigaste fisken inom svenskt fiske. Det mesta fiskas i Östersjön och huvuddelen av det går till fiskmjölsfabriker då sill från Östersjön är giftig och bara ska ätas av människor i mycket begränsad mängd. Sill fiskad Läs mer…
Detta inlägg berör svenska fiskebåtar och företag som är innehavare av individuella överförbara fiskerättigheter inom det så kallade pelagiska systemet. I Östersjön handlar det enbart om sill och skarpsill medan det i Västerhavet omfattar fler arter. Utöver detta så finn en Läs mer…
Pelagiska fiskerättigheter i utsjöfisket är individuella och överförbara. De individuella fiskerättigheterna berör främst fiskarter som sill, skarpsill, makrill och tobis för vilka Sverige har ordentliga kvoter. För övrig pelagisk fisk som Sverige där Sverige har kvoter, dvs taggmakrill (hästmakrill), vitlinglyra Läs mer…
Med ombyggnader har flera båtar blivit både längre och större sen förra året. Tidigare år har jag bara listat båtarna efter bruttotonnage, men i år blir det efter bruttotonnage, längd och motorstyrka. Nybygget Carmona har överglänsts av GG 505 Polar i Läs mer…
Jag har personligen små möjligheter att åka till Rönnäng, Stansvik och Ängholmen för att fotografera fiskebåtar. Det betyder att jag inte har så många egna bilder på GG 330 Carmona från Dyrön och GG 778 Lövön från Rönnäng. Båtar ägda Läs mer…
Juletider är silltider menar Göteborgs-Posten och Bohusläningen i ett reportage om Abba-fabriken i Kungshamn. Reportaget handlar dock lika mycket om skarpsill som om sill. I Sverige läggs skarpsill in under namnet ansjovis. I reportaget uppger Abba att de varje år köper mellan 1 500 Läs mer…
För ett år sen fanns det 39 svenska fiskebåtar med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC, tidigare ITQ) i det pelagiska fisket i Sverige. Det var en kraftig minskning efter att systemet med TFC infördes. Minskningen av antalet båtar har fortsatt och i Läs mer…
Under min promenad i hamnen besökte jag inte bara Frihamnen utan också Gullbergskajen. Då kunde jag ta några kort på GG 778 Lövön som låg på Gotenius varv för underhåll. Något som kan tyckas lite märkligt. Inte att jag fanns Läs mer…
Den alldeles nya trålaren GG 330 Carmona gick på morgonen idag (måndag) på grund vid Hermanö utanför norra Orust. Det är inte vilken fiskebåt som helst, utan den största fiskebåten som seglar under svensk flagg, dock inte den största fiskebåten som Läs mer…
Egentligen är detta inte bara en listning av de största svenska fiskebåtarna utan en presentation av de största svenskägda och svenskanknutna fiskebåtarna oavsett i vilket land de finns. De allra största svenskägda båtarna finns i Danmark och många stora med Läs mer…
Ett av två kvarvarande varv i centrala Göteborg. Det andra är det tidigare Götaverken, också kallat Cityvarvet, numera Damen. Formellt heter företaget AB Gotenius Varv & Mekaniska Verkstad. Varvet etablerades 1925 vid Färjenäs på Hisingen av Vilhelm Gotenius och Rolf Moberg. År Läs mer…
Ett av få svenska varv som underhåller fiskebåtar. Det enda som bygger dem. Tjörnvarvet i Rönnäng som grundades 1977 byggde under 1980-talet och 1990-talet ett stort antal fiskebåtar. Under 2000-talet har det över tid blivit allt färre. Den sista varvet byggde Läs mer…
Det finns 39 svenska fiskebåtar med kvoter för pelagisk fisk. 21 av dem fiskar MSC-certifierad nordsjösill. MSC-certifiering innebär att fisken fiskas på ett ekologiskt hållbart sätt. Flertalet av dessa 21 båtar är hemmahörande i Göteborgsområdet, de allra flesta i Fiskebäck och Läs mer…
Efter införandet av individuella överförbara kvoter (ITQ) i det pelagiska svenska fisket år 2009 har en lång rad pelagiska fiskebåtar sålts till andra länder. Försäljningen till andra länder började faktiskt redan när det två år innan dess infördes individuella kvoter Läs mer…
Precis som i Danmark kontrollerar ett fåtal stora båtar och deras ägare större delen av de individuella överförbara kvoterna (ITQ) inom det pelagiska fisket i Sverige. I Danmark är det nio båtar som kontrollerar det mesta av kvoterna inom det Läs mer…