Sveriges största tidning om yrkesfiske
Blåvitling eller kolmule som den också kallas är en pelagiskt levande torskfisk som fiskas på djupt vatten kring Färöarna, väster om Shetland, Skottland och Irland. Det mesta av fångsten går till fiskmjölsindustrin men en del också till konsumtion. Konsumtionsfisken säljs i Läs mer…
Sperling är en liten torskfisk som heter vitlinglyra på svenska. Den fiskas i norra Nordsjön väster om Norge med bottentrål. Används till fiskmjöl och fiskolja, dvs det är vad som i Sverige kallas skrapfisk eller foderfisk och i Danmark kallas Läs mer…
Brisling (skarpsill) fiskas i Nordsjön, Skagerak och Östersjön. I Nordsjön och Östersjön dominerar ett fåtal större företag medan fiskerättigheterna i Skagerak är mer utspridda på flera mindre båtar och företag. Det är dessutom så att de som innehar flest fiskerättigheter Läs mer…
När det gäller fiskerättigheter så äger vissa båtar och företag en viss andel av de totala danska kvoterna. Utöver det så byter de till sig, hyr ut eller hyr in fiskerättigheter för både kortare och längre tid. Det betyder att Läs mer…
Danska fiskeriföretag med båtar i andra länder har framförallt båtar i Grönland och Kanada. Det är två företag som står för i stort sett alla danskägda båtar i andra länder och för alla större sådana båtar. Företagen är Polar Seafood A/S som Läs mer…
De största fiskebåtarna i Danmark är i stort sett enbart pelagiska båtar. I stort sett alla är utrustade för fiske med trål och snörpvad. En båt är dock en räktrålare, det är R 38 Ocean Tiger och en båt är Läs mer…
Förutom brisling (skarpsill) och tobis som jag skrivit om tidigare fiskas ytterligare ett antal fiskarter av danska för användning i fiskmjöl- och fiskindustrin. Ingen av dem är i närheten av att vara lika viktig som brisling eller tobis. De arter det Läs mer…
Tobis är normalt Danmark viktigaste industrifisk och det har precis varit ett seminarium/konferens i Köpenhamn om tobis, tobisfiske, beståndsbedömningar och annat. Danskt fiskeri och danska fiskmjölsindustri är mycket missnöjda med hur tobisen förvaltas men är nöjda med en del ändringar som Läs mer…
Makrill fiskas av ett fåtal mycket stora fiskebåtar i Danmark. Det mesta fisket sker i Nordsjön och Nordatlanten kring Shetland och Färöarna. Fisket bedrivs till stor del med snörpvad (ringnot). Mycket landas på Färöarna, i Skottland och i Norge men Läs mer…
Pelagiskt fiske i Danmark bedrivs dels av ett fåtal mycket stora fiskebåtar som främst fiskar i Nordatlanten, Norska havet och Nordsjön samt till mindre del i Östersjön och Skagerak. Dessutom finns det ganska många mindre båtar som fiskar sill Skagerak, Läs mer…
På försommaren fiskas äkta maatjes, dvs fet vårsill. Den fiskas i Nordsjön och säljs till Nederländerna. En hel del landas i Skagen. Först att landa maatjes i Skagen var svenska GG 764 Astrid, en båt som länge haft detta fiske som Läs mer…
Listorna över Danmarks största fiskebåtar har förändrats på så sätt att den största båten inte längre är S 349 Gitte Henning utan HG 264 Ruth då den stora Gitte Henning sålts och en ny mindre köpts. HG 264 Ruth är Läs mer…
Förutom skarpsill och tobis fiskar danska fiskebåtar även blåvitling, sperling, hästmakrill och havgalt för industriändamål. Sperling heter vitlinglyra, hästmakrill kallas normalt taggmakrill och havgalt går under namnet trynfisk på svenska. Hästmakrill fiskas i de flesta länder i huvudsak för konsumtionsändamål, men det danska Läs mer…
När det gäller tobis handlar det om en kort säsong och därför fiskas de flesta år ungefär lika mycket av en stor mängd båtar. Av dessa är det många som inte har några egna fiskerättigheter (kvoter) utan hyr in möjligheter Läs mer…
Makrillfisket är i stort sett uteslutande till konsumtion. Fisket som sker i Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet domineras av stora pelagiska fiskebåtar, båtar som i huvudsak är kombinerade snörpvadsbåtar och trålare. Ett fåtal båtar dominerar fisket helt och ingen av Läs mer…
Sill fiskas främst för konsumtion. Undantaget är sill i Östersjön som främst fiskas för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja och djurfoder. Den danska kvoten av sill i Östersjön är liten i jämförelse med den svenska kvoten. Dessutom utnyttjas bara en liten del Läs mer…
Värdet på danska fiskeriföretags fiskerättigheter (kvoter) redovisas i bolagens årsredovisningar. Årsredovisningarna finns publicerade på virk.dk. För vissa bolag finns dock inga publicerade årsredovisningar. Det finns ingen direkt koppling (korrelation) mellan mängden fiskerättigheter och värdet på dem. Det beror på att olika fiskerättigheter Läs mer…
HG 265 Asbjørn på 2 967 bt ägs av ett partrederi, PR Asbjørn, med bröderna Fridi Petur Magnusen och Roi Magnusen som delägare. Familjen Magnusen har dock bildat ett bolag i år, Asbjørn ApS, så det finns tecken på att fiskebåten ska Läs mer…
Industrifisket, dvs fisket för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja har i år gått mycket bra i Danmark. Landningarna har stigit mycket kraftigt under årets första 5 månader, 240 314 ton jämfört med 160 039 ton samma period förra året. Det är en Läs mer…
Danmarks största fiskebåtar 2015 är en lista där jag beslutat mig för att inte lista båtar under konstruktion vilket jag gjort tidigare. Just nu byggs nya större båtar som ska ersätta den nuvarande Beinur (den nya har ett bruttotonnage på Läs mer…