Diskussionerna om snabba och smarta lösningar på Östersjöns problem med övergödning och döda bottnar har enligt havet.nu pågått länge. Syrepumpning och muddring är några exempel på metoder som testats. Dessa förslag på så kallad geoengineering är politiskt attraktiva menar sajten Havet.nu eftersom de lovar en ”quick fix” för Östersjön.
Baltic Eyes forskare Michelle McCrackin, som har granskat geoengineering i sjöar, menbar att pratet om snabba lösningar är en distraktion som avleder uppmärksamheten från de verkliga problemen och riskar till att verkliga lösningar försenas:
Geoengineering kan inte ersätta minskning av extern näringsbelastning
Det saknas enighet bland forskare kring när man ska använda geoengineering i sjöar och hur man bedömer riskerna. Dock tycks forskningen vara enig om att geoengineering inte är ett universalmedel för att rädda övergödda sjöar.
[…]
Det finns positiv potential i havsbaserad geoengineering – när den används på ett målinriktat sätt och i små, slutna vikar. Men vi bör vara skeptiska till påståenden som gör gällande att geoengineering skulle kunna ge mätbara förbättringar på havet som helhet. Så länge de bakomliggande orsakerna till övergödningen inte åtgärdas, kommer det alltid att finnas ett kontinuerligt behov av att fortsätta behandla symptomen på övergödning.
Det viktiga är att minska näringsutsläppen från framför allt jordbruket, inte syresättningsprojekt och andra snabbfixar menar de flesta forskare som sysslar med frågan men det finns också personer om har en avvikande uppfattning:
Det kanske mest omdiskuterade projektet presenterades av professor Anders Stigebrandt vid Göteborgs universitet. I bohuslänska Byfjorden har han och hans forskargrupp pumpat ner syrerikt vatten till de syrefria så kallade döda bottnarna för att väcka dem till liv igen.
Stigebrandts vision är att placera ut ett hundratal pumpstationer runt om i Östersjön. Enligt honom skulle en sådan storskalig åtgärd kunna syresätta hela Egentliga Östersjön.
– Att restaurera Östersjön till nivåer som vi hade på 1940-talet skulle ta ungefär tio år. Därefter kan havet syresätta sig själv igen och vi kan ta bort pumparna, sade han.
Under de många diskussionerna på seminariet påpekade dock flera deltagare att det marina ekosystemet är känsligt och att det på många områden fortfarande saknas kunskap om hur djur och växter reagerar på den typen av kraftig mänsklig manipulation.
– Det finns också en risk att det skapas en psykologisk effekt hos allmänhet och beslutsfattare av att det räcker med åtgärder till havs, och så glömmer man bort det viktiga arbete som måste fortsätta på land, sade Maria Laamanen, rådgivare på finska miljödepartementet.
Hon betonade vikten av att åtgärderna för att minska näringsutsläppen från framför allt jordbruket, inom ramarna för Helsingforskommissionen (Helcom) och Baltic Sea Action Plan (BSAP), måste fortsätta med full kraft.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Havet.nu, Syrepumpning, Muddring, Snabba lösningar, Michelle McCrackin, Geoengineering, Anders Stigebrandt, Maria Laamanen, Övergödning, Östersjön, Finland, Sverige, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.