Sveriges största tidning om yrkesfiske
Var är den pelagiska fiskeflottan i april 2026? De stora båtarna befinner sig lite överallt och tobisfisket tycks inte ha kommit igång ännu då bara två båtar befinner sig på Dogger bank i Nordsjön. Många av de större båtarna ligger fortfarande still i hamn. De som ligger norr om Skottland borde rimligtvis ägna sig åt makrillfiske. I Bottenhavet fiskas sill (strömming) och de stora båtarna i Östersjön fiskar skarpsill. Läs mer…
Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…
Baltic Waters är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmare och deras intressen. De vilseleder ständigt om utvecklingen för sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet. Grundläggande i vilseledningen är främst två saker. Det börjar sina jämförelser på 1980-talet och slår samman tre sillbestånd som förvaltas separat och utvecklas separat. Läs mer…
Bottentrålning är ovanligt på så sätt att det bara förekommer i en mycket liten del av de svenska havsområdena. Det förekommer ingen bottentrålning i Östersjön och Bottenhvate. I Bottenviken finsn det ett småskaligt bottentrålsfiske under 1-2 månader varje höst i Kalix och Luleå skärgårdar när det fiskas siklöja. Läs mer…
Idag presenteras den så kallade rödlistan av SLU. Det är en bedömning av sårbarheten för 1000-tals arter bland växter och djur i Sverige. Men rödlistan redovisar också orsakerna till problemen för de arter som finns på listan. Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
När det gäller fisket av brisling som heter skarpsill på svenska är koncentrationen till några få företag inte alls så tydlig som när det gäller sill- och makrillfiske för konsumtion. Läs mer…
ICES rekommenderar inget fiske alls i tobisområde 3 medan de rekommenderar en kvot på 1 202 ton i område 2 och en kvot på max 95 451 ton i område 1. Det sistnämnda är en ökning jämfört med förra året då det var 72 997 ton. Rådet i område 3 är exakt samma som det var förra året. Rådet i område 2 innebär en kraftig minskning från rådet 2025 som var max 39 159 ton. Läs mer…
GG 173 Grace byggdes år 2000 i Skillinge som GG 173 Vingafjord för Jonas Abrahamsson på Hönö. skrovett byggdes på Rönnängs varv (senare Tjörnvarvet). Som nybyggd på 173 bruttoton med en längd på 18,49 meter, en bredd på 6,57 m och ett djupgående på 2,71 m. Huvudmotor var en diesel på 353 kW medan hjälpmotorn var på 52 kW. Läs mer…
FIN-1151-T Glomskär byggdes som FN 390 Heidi Sanne på Strandby Skibsverft I/S år 1983. Var som nybyggda på 240 bruttoton med en längd på 30,46 meter och en bredd på 7,50 m. Utrustad med en B&W Alpha diesel på 685kW som huvudmotor. Hemmhamn var Strandby och ägare var Jerry Verner Godtlebsen. Läs mer…
FN 267 Emilie byggdes 2017 på Jobi Værft A/S i Strandby. Skrovet byggdes i Gdynia, Polen. Trålaren var på 203 bruttoton som nybyggd och det är den än. Längden är 23,95 m och bredden 7,2 meter. Läs mer…
GG 850 Odeskär byggdes som GG 715 Ekefjord på Nya Marstrandsverken AB år 1967. Vi leveransen var båten nästan ett år försenad. beställare och köpare var Otto Jogenfeldt, hans son Sten-Åke Jogenfeldt och Kenny Gustafsson från Åstol. Läs mer…
Skrovet för GG 39 Rossö byggdes på Specialmontage i Huddinge AB. Färdigutrustades på Ö-varvet på Öckerö för Fiskebåten Rossö HB (Sterner Lundgren och Folke Olausson) år 1995. Trålaren var på 116 bruttoton när den levererades. Läs mer…
GG 840 Svanen byggdes på Westers Mekaniska Verkstad i Jordfall vid Gullmaren. Idag har företaget flyttat till en plats i närheten av Oxevik längre ut på Bokenäset. Beställare var Jan Larsson och hans två söner Stefan Larsson och Roger Larsson på Rörö. Läs mer…
VY 242 Vestland byggdes 1968 på VEB Rosslaurer Schiffswerft i DDR (Östtyskland) för Handelsagenturen Neptunus AB. De sålde trålaren till Gösta Lambert Alexandersson och Wilhelsm Alexandersson på Öckerö som gav båten namnet GG 334 Timor II efter tat den slututrustats på J.W. bergs varv på Hälsö. Hemmahamn blev Öckerö. Läs mer…
Överförbara fiskerättigheter används i hela världen då det visat sig vara det mest effektiva sättet att förvalta fiskbestånd på ett hållbar sätt. I Sverige används det tyvärr bara i det pelagiska fisket vilket lett till stor överkapacitet och dålig lönsamhet i det demersala fisket. Antalet fiskebåtar i det småskaliga fisket har minskat betydligt mindre än i det storskaliga pelagiska fisket. Läs mer…
När Deep Sea Reporter gör en serie reportage om bottentrålning i marina skyddsområden så är det lätt att få bilden av att det är en vanligt förekommande aktivitet. Men det är en falsk bild. Det förekommer nästan inte alls förutom i några skydda områden i Bottenviken samt i tre områden i Skagerak. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten beslutade i december hur de pelagiska fiskemöjligheterna ska fördelas för 2026. Fördelningen, som bygger på EU:s beslut om Sveriges fiskekvoter, gäller kust- och regionalkvoter och anger hur fisket får bedrivas under 2026. Läs mer…
ICES har lanserat fisheriesXplorer, ett interaktivt onlineverktyg som gör viktiga fiskeridata enklare att visa, använda och ladda ner. Verktyget ersätter statiska PDF-rapporter med live-diagram och direkt dataåtkomst, Läs mer…
Det finns en mängd olika plattfiskart i svenska vatten. Plattfiskar indelas i flera huvudsakliga grupper, högervända flundrefiskar och tungefiskar samt vänstervända tungevarsfiskar och varfiskar. Läs mer…