Sveriges största tidning om yrkesfiske
Fisket i Nordostatlanten omfattar allt fiske från Azorerna i sydväst till Portugal i sydost, Barents Hav i norr, Irminingerhavet mellan Grönland och Island såväl som fisket i Nordsjön, Skaagerak, Kattegatt och Östersjön. I detta område finns fiskenationer som Grönland, Island, Färöaarna, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU som består av en mänge fiskenationer. Läs mer…
Det finns mängder med sill i Skagerak. Det stora antalet tonfiskar som kommer till Skagerak varje år tyder på det. Men det är i pratoliken helt förbjudet att fiska sill i Skagerak. Anledningen är att det mycket svaga sillbeståndet i västra Östersjön, den så kallade rügensillen (WBSS) Läs mer…
Anna-Maria Carnhede skriver i en artikel i ETC en kritik av miljöminister Romina Pourmokhtari att det inte finns någon lag om förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden. I artikeln upprepar de dessutom samma nonsens som Fanny Jönsson skrev i en usel ledartikel i Aftonbladet. Läs mer…
De större båtarna hittar vi för närvarande främst i Nordsjön. De fiskar troligen tobis eller sill som de landar i Thyborøn eller Skagen. Några båtar är vid Shetland vilket eventuellt tyder på att de fiskar makrill. Sill och makrill fiskas för konsumtion medan tobis fiskas för fiskmjölsindustrin. Läs mer…
Den 21 maj kom EU, Norge och Storbritannien överens om ett trepartsavtal för skarpsillskvoten i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt för perioden 1 juli 2025 till 30 juni 2026. Läs mer…
Fanny Jönsson skriver ledare i Aftonbladet. Hon är monumentalt okunnig om fiske och havsmiljö. Ändå skriver hon om ämnet och tycker till. Där har hon en mängd åsikter om bottentrålning. Hon lyckas med konststycker att i stort sett inte få en enda sak rätt. Läs mer…
8+fjordar, Göteborgs universitet och SLU har tillsammans drivit ett havsöringsprojekt vid ålgräsängar i Hakefjorden under våren. I de bottengarn de använt för att fånga havsöringar för märkning har de också fått en hel del annan fisk. Läs mer…
Ett beslut att vitesförelägga ett bolag att följa villkor i ett beslut har ansetts sakna författningsstöd. Ett bolag, Bohus Havsbruk, bedriver musselodlingar med stöd av tillstånd som innehåller vissa villkor för verksamheten. Läs mer…
Göteborgs tingsrätt har meddelat dom i fem mål som rört återkrav av stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden. Tingsrätten har ålagt vattenbruksbolaget Bohus Havsbruk att betala tillbaka drygt 14 miljoner kronor till staten. Läs mer…
I tidningen Altinget skriver Peter Ronelöv Olsson som det regelverk som styr det svenska fisket. Han menar att det är alldeles för detaljerat, motsägelsfullt och direkt kontraproduktivt om vi vill ha en svensk livsmedelsproduktion av fisk Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan april 2025? I stort sett alla stora pelagiska fiskebåtar ligger i hamn. Flera av dem lossar förmodligen fångsten. En del underhålls och görs i ordning. Läs mer…
Uppdrag Granskning hade häromdagen ett program om det pelagiska svenska fisket. Jag har redan berört några av aspekterna som tog i programmet. Dels hur mycket och vilka som fiskar och landar sill, dels att ett ITQ-system var nödvändigt. Läs mer…
Ålgräsängarna har försvunnit från många områden i Skagerak och Kattegatt sedan 1980-talet. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet har gjort på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Läs mer…
Det har nyligen rapporterats om omfattande fiskdöd i Vorupør på danska västkusten. Enligt danska Styrelsen for Grøn Arealomlægning og Vandmiljø har det drivit iland hundratals av sill, tobis och lax. Läs mer…
Interaktionen mellan havsöring och ålgräs i Hakefjorden ska undersökas. För att forskarna ska kunna samla viktig fakta så används fasta redskap som ryssjor och fällor. Läs mer…
En mycket stor del av det svenska räkfisket bedrivs i marina skyddsområden. Mest fiskas det i Bratten men det fiskas även i Kosterhavets nationalpark, Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. Läs mer…
När det gäller fiskbestånd med problem i Österjsön såsom kustnära bestånd av rovfisk som gädda och gös eller torsk så överfiske från yrkesfiske ingen som helst betydelse. Läs mer…
Först gormade alla politiker, journalister, lobbyister, miljövänner, myndighetsföretädare, landshövdingar, enstaka forskare och andra om att det måste införas ett trålfiskeförbud längs med Östersjöskusten. Yrkesfiskets organisationer och andra kunniga personer varnade för ett sådant trålfiskeförbud Läs mer…
Den kändaste invasiva fiskarten i svenska vatten är nog svartmunnad smörbult. En annan känd invasiv fiskart är puckellax. Men det finns fler.arter som betrakats som invasiva. Många är sötvattensarter och de går i många fall att utrota. Med fiskarter som lever i havet är det däremot i stort sett alltid omöjligt. Läs mer…
En stor fiskebåt kan ha en större trål och en större lastkapacitet. Det sistnämnda är främst bra för att det minskar bränsleförbrukningen då en stor båt inte behöver in i hamn lika ofta som en liten. En stor trål kan förstås fånga mer fisk i ett enda tråldrag än en liten trål. Läs mer…