Sveriges största tidning om yrkesfiske
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sin rådgivning när det gäller de flesta demersala arterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Dessutom har rådet för sill också publicerats. I Skagerak och Nordsjön föreslås ökningar av kvoterna för de flesta arter medan det ser sämre ut i Kattegatt. Läs mer…
Det kustnära pelagiska fisket i Sverige består av trålfiske inriktat på siklöja och strömming (sill) längs Norrlandskusten, trålfiske av sill och skarpsill i Östersjön, garnfiske av sill i Öresund, fiske av makrill med garn eller dörj på Västkusten, sillfiske med garn på Västkusten, skarpsillsfiske med snörpvad i Bohuslän och fiske av läppfiskar i Bohuslän. Läs mer…
Det storskaliga pelagiska fisket bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak, Kattegatt, Östersjön och Bottenhavet. Fisket är inriktat på arter som sill, makrill, skarpsill och tobis. Läs mer…
Svenskt fiske av havskräfta består av egentligen tre segment, burfiske, trålning med ristförsedd trål och trålning med trål utan rist. Det finns båtar som enbart fiskar med ristförsedd trål och båtar som fiskar med båda sorternas trål. Läs mer…
Svenskt fiskfiske bedrivs främst i Nordsjön och Skagerak. En del av fisket bedrivs med bas i Hanstholm i Danmark och annat fiske bedrivs med bas i Sverige. Läs mer…
Svenskt räkfiske fiskar räka med bottentrål. Det finns 62 båtar som har tillstånd att fiska räka. De flesta av dem är små men huvuddelen av räkan fiskas av ett fåtal stora båtar. Fisket bedrivs i Nordsjön och Skagerak. En del av fisket bedrivs med små båtar som fiskar i Kosterfjorden, Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. Läs mer…
Sveriges Fiskares PO (SFPO) ska den 1 juli ha ett medlemsmöte för räkfiskare som uppenbarligen ska behandla tre saker som de är missnöjda eller har problem med. Det första är de höga bränslepriserna som medför svårigheter att få verksamheten att löna sig. Läs mer…
Flertalet svenskflaggade fiskebåtar ligger för närvarande still. Däremot är många av de danskflaggade ute och fiskar. Det gäller bland annat båtar som annars ligger still stora delar av året som L 106 Monsun, L 421 Cadiz, S 206 Ahlma West och S 438 Bristol. Läs mer…
EU, Storbritannien och Norge har nu satt kvoten för nästa års skarpsillfiske. Den totala kvoten för skarpsill (brisling) kommer i enlighet med rådet från ICES att vara 70 000 ton. 58 500 ton av detta tillfaller danska yrkesfiskare. Kvoten som sträcker sig från 1 juli till 30 juni är 36 procent lägre än den varit det senaste året. Läs mer…
Räkor fiskade i Skagerak av svenska, danska och norska yrkesfiskare tycker WWF att vi inte ska äta. Anledningen ska vara att minskat i storlek. Rekryteringen av små räkor har, med undantag av enstaka år, sedan 2008 varit lägre än under den tidigare perioden. Läs mer…
Danska Fiskeristyrelsens kontrollfartyg Vestkysten har i helgen fångat ytterligare en holländsk bomtrålare som fiskar med illegala innerpåsar i trålarna. En innerpåse är en olaglig finmaskig fångtspåse som monteras inuti den lagliga trålen. Innerpåsar hindrar småfisk från att undkomma trålen Läs mer…
I Havs- och vattenmyndighetens (HaV) utvärdering av systemet med årliga demersala fiskemöjligheter konstateras att rapporteringen av utkast länge har varit bristfällig och det ser inte ut att ha förbättrats genom införande av landningsskyldighet (utkastförbud). Dessutom konstateras att dålig lönsamhet och Läs mer…
Åren 2011-14 så landades 95% av räkan av 42 olika räktrålare. Dessa tre år utgör basen för den årliga tilldelningen av fiskemöjligheter med lite justeringar som innebar att 52 båtar fick 95% av alla fiskemöjligheter. Detta i nån slags försök Läs mer…
År 2017 fanns det 37 räktrålare som hade tillstånd för bottentrålning av räka i Kosterhavets nationalpark (Kosterfjorden) och Väderöfjorden. Idag har sannolikt antalet ändrats eller i alla fall vilka båtar som har tillstånd har ändrats. Enligt Havs- och vattenmyndigheten (HaV) Läs mer…
Var svenskfångad fisk landas beror till stor del på var den är fångad och vilken art det är. När det gäller pelagisk fiske som sill, skarpsill och makrill spelar fångstplats och storlek på fiskebåtar mycket stor roll för var fisken Läs mer…
Ett problem på västkusten är bristen på fisk. Orsaken till det är ett överfiske som ägde rum på 1980-talet, för 40 år sen, som ledde till att torsken försvann. Anledningen till att rödspättan försvann 20 år senare är lite mer Läs mer…
Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…
Hela 202 fiskebåtar i Sverige har fiskemöjligheter för mer än 4 ton kräfta varav 97 stycken har fiskemöjligheter för mer än 10 ton. De allra flesta båtar utnyttjar inte sina fiskemöjligheter och av den totala svenska kräftkvoten fångas bara hälften Läs mer…
Räkfiske är det ekonomiskt viktigaste fiske på Västkusten efter det storskaliga pelagiska fisket. Fisket bedrivs i huvudsak i Skagerak men några båtar fiskar också i Nordsjön där fisket sker i norsk zon. Det mesta fångas norr om Jylland och i Läs mer…
Rödspätta är en fiskart där den svenska kvoten aldrig fiskas upp. En enda båt, GG 181 Västerland, har nästan hälften av den svenska kvoten i Skagerak som är det enda område där kvoten fördelas genom årliga fiskemöjligheter. Fiskemöjligheter kan bytas, Läs mer…