Sveriges största tidning om yrkesfiske
Emma Nohrén är riksdagsledamot för Miljöpartiet som sitter i Miljö – och jordbruksutskottet. Det är det utskott som har ansvar för fiskerifrågorna. Hon har sysslat med fiskerifrågor under lång tid men tycks inte kunna ta till sig verkligheten. Hon kopplar ihop saker som inte har varandra att göra, påstår att forskarna säger nåt annat än de gör och föreslår meningslösa åtgärder. Läs mer…
Förutom Sverige och Danmark bedriver också Finland, de baltiska staterna, Polen och Tyskland ett omfattande pelagiskt fiske i Östersjön. Denna artikel handlar om det finska och estniska fisket som i huvudsak bedrivs av en grupp estniska företagare. Läs mer…
Sillen/strömmingen från Östersjön har höga halter av miljögifter vilket gör att den är olämpligt som konsumtionsfisk i större mängder. Den går idag inte inte att sälja som mat för människor i nån större utsträckning. Läs mer…
Hur mycket som får fiskas styrs med kvoter som beslutas efter vetenskapliga bedömningar. Bestånd av pelagiska fisk varierar ofta kraftig i storlek. Ju mer kortlivade de är, ju större variationer mellan olika år. Detta gör att kvoterna av naturliga skäl går upp och ner. Läs mer…
ICES har kommit med de nya rekommendationerna för Östersjön inför 2024. Inte oväntat rekommenderar de en sänkt kvot för sill i både Bottenhavet och Östersjön. Läs mer…
Enligt fiskaren Anders Bergman som intervjuats i DN så hade senares farfar Gunnar Bergman ha sprängt de stora trålarna om han levat. Det kanske är så men både Anders Bergman (i alla falla tidigare) och hans far Alvar Bergman var trålfiskare Läs mer…
Ulf Bergström är en sympatisk fiskforskare på SLU som dock har ett grundläggande problem. En slags blindhet. Han tycks sakna all form av förmåga att se bortom sitt eget forskningsområde. Han verka ha en begränsad kunskap om andra saker än spigg och strömming. Läs mer…
Nio familjer kontrollerar det svenska sillfisket/strömmingsfisket i Östersjön skriver Lisa Röstlund och Kristina Hedberg med flera i DN. Det är inte korrekt. För det första är det inga stora båtar från Västkusten som bedriver något riktat fiske på sill i Östersjön längre. Läs mer…
Den första artikeln i en serier artiklar om det pelagiska fisket har publicerats idag. Jag själv figurerar i den med anledning av yrkesfiskaren Dennis Bergmans överfall på mig under en fiskerikonferens i Stockholm. Media fokuserar på konflikter och motsättningar istället för att fokusera på lösningar och det som är bra. Det är vad de brukar göra. Det är medias livsluft. Läs mer…
I miljötidningar, vänstertidningar och sportfisketidningar publiceras med jämna mellanrum artiklar om den lyckade förvaltningen av sill i Rigabukten. Sanningen är att förvaltning av sill i Rigabukten är precis densamma som i Östersjön (område 25-29 och 32) och Bottenhavet. Läs mer…
ETC har publicerat en artikel om införandet av överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Sverige. I den artikeln påstår de bland annat att fyra familjer äger 75% av alla fiskerättigheter inom det pelagiska fisket i Sverige. Läs mer…
Det börjar bli tröttsamt. De ständiga påståenden om att det finns brist på strömming/sill i Östersjön som sprids av diverse okunniga journalister i radio, TV och tidningar. Påståendet är nämligen grovt felaktigt. Lögnaktigt. Det finns ingen brist på strömming. Läs mer…
Norrlandskustens fiske består i huvudsak av siklöjefiske för tillverkning av löjrom och strömmingsfiske (sillfiske) för tillverkning av surströmming. Dessutom finns ett mindre fiske av lax och sik för direkt konsumtion. Även mindre en del av strömmingen/sillen används till konsumtion. Läs mer…
Flera personer från Vänsterpartiet har skrivit en insändare om fiske i Söderhamns-Kuriren. I artikeln kan vi notera att hon har noll koll på verkligheten. De skriver bland annat följande Läs mer…
I gårdagens nyheter på TV framfördes det flera felaktiga påståenden om det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenviken. Den ena stod nyhetsreportern för när hon påstod att det storskaliga pelagiska fisket (industrifisket) skulle vara ansvariga för att sillbeståndet i Bottenhavet har problem. Läs mer…
Besättningen på pelagiska fiskebåtar måste uppskatta hur deras fångster ser ut. Fördelningen av arter och den totala mängden. Av flera hundra ton fisk som tas ombord med pump i mycket hög takt så ska det uppskattas hur mycket sill, skarpsill, spigg och annat det är i fångsten. Läs mer…
Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…
År 2021 landades 474 ton strömming/sill på kustkvoten i Norrland. 2022 landades det 449 ton. Minskningen var 25 ton vilket innebär en minskning med 5,3%. En mycket marginell minskning som inte på något sätt visar att strömmingen blivit svårare att fånga. Läs mer…
Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Under oktober och november 2022 genomförde Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Kustbevakningen (KBV) ett pådrag med inriktning på kontroll av pelagiska landningar i Östersjön. Under pådragsperioden genomfördes 20 landningskontroller på svenska och utländska fiskebåtar i fyra svenska hamnar. Läs mer…