Flera kvoter i Östersjön föreslås höjas inför 2027

EU-kommissionens förslag om kvoter för 2027 i Östersjön innebär ökningar både för sill- och skarpsillskvoter. För sillen (strömmingen) i centrala Östersjön föreslås att kvoten ska höjas med 49 procent. Skarpsillskvoten föreslås få en höjning på 44 procent, medan sillen i Rigabukten och Bottenhavet/Bottenviken föreslås få en ökad kvot med 11 respektive 3 procent. Samtidigt är förslagen i flera fall lägre än forskningens (ICES) råd. Läs mer…

Det finns inget storskaligt sillfiske i Östersjön

Det finns inget storskaligt sillfiske i Östersjön. Orsaken till det är enkel. Det 7 stora svenskflaggade trålare som landade sill från Östersjön år 2025 fick all sill som bifångst i skarpsillsfisket. De bedrev i princip inget riktat sillfiske/strömmingsfiske under 2025 och har inte gjort det sen i alla fall 2019. Läs mer…

Märkligt ovetenskaplig artikel om sill i FoF

Märkligt ovetenskaplig artikel om sill i Forskning & Framsteg (FoF). Det är en artikel som inte en enda gång faktiskt tittar på vad forskningen säger om sillbestånden i Östersjön. Detta trots att såna uppgifter siffror är mycket lätt tillgängliga från ICES. Istället fokuserar artikeln på enskilda forskares uttalanden och tyckanden. Läs mer…

Så anpassade sig atlantsillen till Östersjöns bräckta vatten

När atlantsillen för många tusen år sen koloniserade Östersjön behövde den anpassa sig till bräckt vatten. Gener som är viktiga för funktionen av spermier, ägg och embryon har spelat en central roll i anpassningen. Mutationer i fyra specifika gener har varit särskilt betydelsefulla. Det visar en ny kartläggning av forskare vid Uppsala universitet, som publicerats i PNAS. Läs mer…

Lönsamhet i Norrlandsfisket 2025

De flesta företag som bedriver fiske i Bottenviken och Bottenhavet är enskilda firmor som inte redovisar ekonomiska siffror. Detsamma gäller för de få företag som är handelsbolag. För aktiebolagen finns det redovisade ekonomiska siffror.  De flesta av företagen fiskar i först hand siklöja men några fiskar också strömming (sill), lax och sik. De allra flesta företagen bedriver också förädling av fisk och många driver också fiskhandel. Läs mer…

Mängden strömming ökar

Det är en naturlig utveckling. Precis som det är naturligt när mängden sill minskar. De fluktuationer som äger rum vad det gäller strömmingsbeståndet är delvis naturligt och delvis påverkat av fisket. I några år det vara mindre fiske och det storskaliga fisket har i stort sett inte bedrivit något riktat sillfiske i Östersjön sen 2018. Läs mer…

Varför kan inte industrifisket stoppas?

Stoppa industrifisket säger varenda svenska politiskt parti och dessutom också alla miljörörelser. Men det är i praktiken en omöjlighet på grund av hur industrifisket i Östersjön faktiskt ser ut. Industrifiske är fiske för fiskmjölsindustrin, Läs mer…

Svenskt yrkesfiske och lobbyorganisation överens

Det svenska yrkesfiskets ledande organisation Vi svenska fiskare (VSF) och lobbyorganisationen Baltic Waters är i stort sett överens när det gäller kvoterna i Östersjön. I sitt Östersjöprogram menar VSF att det behövs ”försiktigt satta fiskekvoter baserad på vetenskaplig grund som säkrar starka bestånd” och ”Kvoter ska sättas på den lägsta nivån i enlighet med ICES rådgivning.” Läs mer…

Östersjörapporten stoppar inget fiske

EU-parlamentet har röstat för att anta den så kallade Östersjörapporten. Det är en rapport full med falska påståenden som bara människor utan kunskap om fisket i Östersjön kan rösta på. Och de flesta människor och de flesta politiker har ingen aning om nånting när det gäller fiske. Läs mer…

Svenska landningar av sill 2025

Sillen som fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt går till konsumtion. Fångsterna från Östersjön och Bottenhavet går i huvudsak till fiskmjölsfabrikerna i Danmark och i det senare fallet även till Finland Läs mer…

Ostkustströmming – ny skyddad ursprungsbeteckning

Ostkustströmming är en ny skyddad ursprungsbeteckning för sill fångad i ett avgränsat område från Kristianopel i söder till Öregrund i norr. Sill fiskad längre söderut kallas alltid sill och serveras på många restauranger i Skåne som stekt sill. Läs mer…

Utflyttad trålgräns skadar det småskaliga kustnära fisket

Den utflyttade trålgränsen i Östersjön till 12 sjömil har inneburit att det kustnära småskaliga fisket i området. skadats allvarligt. Detta fiske bedrivs i huvudsak av små trålare med en längd mellan 10 och 24 meter. De landar det mesta av fångsten i svenska hamnar för vidare befordran till till fiskmjölsfabriker. Läs mer…

Stora båtar har inga problem med att fiska för konsumtion

De stora svenska fiskebåtarna fiskar i vissa fall huvudsakligen för konsumtion. Det som lobbyisten Konrad Stralka säger i tidningen ETC är alltså inte helt korrekt. All sill och makrill som fiskas i Nordatlanten och Nordsjön går till konsumtion. Det är i stort sett bara stora båtar som fiskar där. Och det fiskas lika mycket sill där som i Östersjön. Läs mer…

Mer strömming till konsumtion

Mer strömming till konsumtion är rubriken på en artikel i Svenska Fiskeritidskrifts första nummer på 60 år. Artikeln är skriven av Rolf Gydemo och tillsammans med ett par andra artiklar som sill i Östersjön är det de artiklar som för mig är det mesta intressanta i tidningen. Läs mer…

Utan industrifiske inget pelagiskt konsumtionsfiske

Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…

Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas

Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas och ingen påstår heller det. Fast propaganda- och lobbyorganisationen för de rika stockholmarnas intressen, Baltic Waters, påstår att det finns de som hävdar det. Det finns inte i verkligheten.  Läs mer…