Sveriges största tidning om yrkesfiske
Den länge efterfrågade andra boken om svenska stråltrålare är nu i princip klar. Den kommer dock inte att vara klar att säljas på Bokmässan men väl till jul. Den tidigare boken om svenska ståltrålare, Ståltrålare i svenskt fiske 1959-1965, behandlade de som köptes till svenskt fiske mellan 1959 och 1966. Läs mer…
Den norska fiskebåten VA-110-S Sille Marie Senior har sålts till Sverige. Den tycks för närvarande befinna sig på Ö-varvet på Öckerö. Vad den ska få namn på svenska är oklart och vilka som köpt den är också oklart för mig i nuläget. Man jag har mina aningar. Den är inte införd i EU:s fiskebåtsregister ännu. Läs mer…
Rörö är hemmahamn för 6 fiskebåtar. Dessutom äger företag som har huvudkontor på Rörö ytterligare två fiskebåtar och ett företag som ägs av personer på Rörö ytterligare en båt. Dessutom finns ett antal små fiskebåtar som jag inte tar med här. Läs mer…
Yrkesfiskarnas manifestation mot vindkraft i Göteborg fredag den 16 juni. De båtar som syns på filmen är GG 500 Vingaskär från Styrsö, GG 411 Orion och GG 537 Glittskär från Vrångö i södra skärgården samt GG 210 Vera C från Fiskebäck. Läs mer…
Idag demonstrerade cirka 25 fiskebåtar mot att det planeras vindkraftsparker på viktiga fiskebankar i Skagerak. De är inte mot vindkraft till havs men de är emot att de ska placeras på områden som är viktiga för fisket. Som Peter Ronelöv Olsson uttrycker det i GP Läs mer…
Räktrålare som i huvudsak fiskar räka och ingen fisk är de som sannolikt drabbas hårdast av den kraftigt sänkta räkkvoten. Det handlar om båtar som inte har några fiskemöjligheter för fisk. Däremot berörs ju troligen inte kvotbåtar eller mindre aktiva båtar. Läs mer…
Det ska införas ett nytt förvaltningssystem med överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön. TFC innebär att fiskerättigheter kan säljas, köpas, hyra ut, hyras in, bytas mot andra fiskerättigheter etc. Läs mer…
SM 53 Glomskär, en mindre trålare på 373 bruttoton som ägdes av DE Fiske AB har sålts till Finland. Det är en av de trålare som enbart fiskat i Östersjön. I Glomskärs fall har det främst handlat om fiske i Bottenhavet. Vem som är köpare i Finland är oklart. Läs mer…
Europaparlamentet och ministerrådet enades den 31 maj 2023 om ett förnyat regelverk för EU:s fiskerikontroll. De nya reglerna innebär utökad elektronisk kontroll på flera olika sätt. Innan de tas i bruk ska beslut fattas i EU och nationella lagar och regler inkludera de nya reglerna. Läs mer…
Det norska företaget Skipsteknisk har blivit utvalda att designa och konstruera en ny fabrikstrålare för det nederländska fiskeriföretaget Parlevliet & Van der Plas (P&P Group). Den nya trålaren av modellen ST-192 kommer att bli 111,5 meter lång och ska ersätta världens största trålare Läs mer…
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…
Det har inte förekommit något som helst överfiske i Östersjön de senaste 20 åren. Varken av torsk, sill eller nån annan fiske. Kvoterna för torsk, sill och skarpsill har bestämts i enlighet med vetenskapliga råd och fisket har inte någon gång fiskat mer än de vetenskapligt baserade kvoter som bestämts. Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Mellan år 2000 och år 2023 exporterades sammanlagt 260 fiskebåtar från Norge. 47 av dem hamnade i Afrika, de flesta i Västafrika. 9 av dem har någon gång under de senaste 10 åren fiskat i Marocko vilket innebär att de främst fiskat i västsahariska vatten. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
Fiskfisket i Västerhavet bedrivs främst i Skagerak och Nordsjön. En stor del av det sker i norsk zon. De viktigaste arterna är sej, kolja, torsk, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. En stor del av fångsterna tas i norsk zon. Nästan alla båtar som bedriver fiskfiske eller landar större mängder fisk som bifångst hör hemma i Göteborgsområdet. Läs mer…