Sveriges största tidning om yrkesfiske
Tidningen Skärgården utropar att svensk sill inte blir laxfoder i Norge. Det är rätt såtillvida att svenskfångad sill fiskad i Nordatlanten, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt inte blir laxfoder eller ens någon slags foder. Men, påståendet är också fel. Läs mer…
Svenskt yrkesfiske i havet delas upp i pelagiskt och demersalt fiske där det pelagiska dominerar i volym både för livsmedel och foder. Under 2021 fångades totalt fångades 153 000 ton fisk och skaldjur i levande vikt i det svenska havsbaserade yrkesfisket. Läs mer…
DN har haft en artikelserie om den dåliga svenska fiskerikontrollen. Beskrivningen har exemplifierats med båtar som åkt fast med felaktiga angivelser om storleken på fångster. De båtar som åkt fast kallas industritrålare och det är förmodligen helt riktigt såtillvida att de fiskar sill som går till foder, fiskmjöl och fiskolja. Men det är också vilseledande. Läs mer…
Sillen/strömmingen från Östersjön har höga halter av miljögifter vilket gör att den är olämpligt som konsumtionsfisk i större mängder. Den går idag inte inte att sälja som mat för människor i nån större utsträckning. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
Vitling (Merlangius merlangus) är en torskfisk som förekommer i nordöstra Atlanten, från Biscayabukten i söder till Lofoten i norr. Finns dessutom i Medelhavet och Svarta havet. Arten uppträder regelbundet i Skagerak, Kattegatt, Öresund och sydvästra Östersjön. Lokala reproducerande bestånd finns sannolikt i Öresund samt längs Bohuskusten. Läs mer…
Vitlinglyra (Trisopterus esmarkii) är liten torskfisk som lever i Barents hav, Norska havet, Nordsjön, Kattegatt och Skagerak liksom längs med norska kusten, och runt de brittiska öarna och Island. Huvuddelen av beståndet finns i Nordsjön. Läs mer…
Kolmule eller blåvitling (Micromesistius poutassou), som den också heter är en liten torskfisk som lever i stim på ganska stora djup i de norra delarna av Atlanten från nordöstra USA till Norge och i Barents hav och ner till Marocko i nordvästafrika. Läs mer…
Norge kommer inte att ha något fiske av skarpsill (havbrisling) i år då kvoten är för liten. Inte heller förra året fanns det något norskt fiske av havbrisling. Havbrisling är skarpsill som lever i Nordsjön medan kustbrisling är skarpsill i de norska fjordarna. Men det landas ändå skarpsill i Norge. Läs mer…
En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…
Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…
Det danska fiskmjölsföretaget TripleNine har problem med tillgång på råvara på grund av sänkta fiskkvoter. Det har också inneburit höga priser på den fisk de kan få tag på. Situationen som inte ser ut att förändras inom en snar framtid tvingar företaget att anpassa sin produktionskapacitet. Läs mer…
I sportfiskekretsar och miljökretsar med intresse för havsmiljö sprids just nu ett märkligt rykte om fiskmjölsindustrin. Nämligen att den skulle ägas av ryska oligarker och att svenska fiskare fångar fisk för dem. Det finns ingen som helst sanning i dessa påståenden. Läs mer…
En kvinna från Simrishamn som heter Johanna Holmer har skrivit en debattartikel om fiske i sportfisketidningen Fiskejournalen. Hon tycks arbeta för Kustbevakningen eller har i alla fall gjort det. Hon är säkert en bra person,. Men. Om fiske vet hon dock inte mycket och har missuppfattat i princip allt. Läs mer…
Forskningsinstitutet RISE har publicerat en ny rapport om konsumtionen av svensk sjömat. Mycket i rapporten handlar om hur mycket av den sill som svenska yrkesfiskare fångar som faktiskt går till konsumtion. Läs mer…
Pelagisk fisk är fiskarter som rör sig i stim i det fria vattnet (inte i närheten av botten), exempelvis sill, skarpsill och makrill, men även mindre kända arter som tobis, taggmakrill och blåvitling. Läs mer…
I en artikel i tidningen Rött om fisket i Östersjön, Jag är verkligen orolig för min bygd, förs en lång rad felaktiga påståenden om köp- och säljbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) fram. Systemet infördes 2009 för att få ner en mycket kraftig överkapacitet i det pelagiska fisket. Läs mer…
Sen april 2020 har det varit ett lagkrav i Danmark att de företag som köper fisk i så kallade ”osorterade landningar” direkt från yrkesfiskarna utför provtagning för artsortering. Några av dessa företag är fiskmjölsföretagen. Läs mer…
Fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja kallas för industrifiske. I Europa handlar det om fiske av skarpsill (brisling), tobis, kolmule (blåvitling) och sperling (vitlinglyra). Även sill från Östersjön används i huvudsak till fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
De senaste 25 åren har sillbeståndet i Östersjön varit konstant. Fisket har gått lite upp och ner men beståndet har inte minskat. Sillen är alltså inte alls hotad. Sportfiskarna har länge fört en kampanj mot yrkesfisket med hjälp av felaktiga uppgifter, hörsägen, anekdotisk bevisning och rena lögner. Läs mer…