Svenskar landar stora mängder skarpsill i Norge

Norge kommer inte att ha något fiske av skarpsill (havbrisling) i år då kvoten är för liten. Inte heller förra året fanns det något norskt fiske av havbrisling. Havbrisling är skarpsill som lever i Nordsjön medan kustbrisling är skarpsill i de norska fjordarna. Men det landas ändå skarpsill i Norge. Läs mer…

Debatten om sill och strömmingfisket är helt urspårad

En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…

Hur många industritrålare finns det i Sverige?

Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…

Nedskärningar på TripleNine i Thyborøn och Esbjerg

Det danska fiskmjölsföretaget TripleNine har problem med tillgång på råvara  på grund av sänkta fiskkvoter. Det har också inneburit höga priser på den fisk de kan få tag på. Situationen som inte ser ut att förändras inom en snar framtid tvingar företaget att anpassa sin produktionskapacitet. Läs mer…

Ryska oligarker i fiskmjölsindustrin?

I sportfiskekretsar och miljökretsar med intresse för havsmiljö sprids just nu ett märkligt rykte om fiskmjölsindustrin. Nämligen att den skulle ägas av ryska oligarker och att svenska fiskare fångar fisk för dem. Det finns ingen som helst sanning i dessa påståenden. Läs mer…

Förmågan att missuppfatta det mesta

En kvinna från Simrishamn som heter Johanna Holmer har skrivit en debattartikel om fiske i sportfisketidningen Fiskejournalen. Hon tycks arbeta för Kustbevakningen eller har i alla fall gjort det. Hon är säkert en bra person,. Men. Om fiske vet hon dock inte mycket och har missuppfattat i princip allt. Läs mer…

Fel om det pelagiska fisket och kvoter i tidningen Rött

I en artikel i tidningen Rött om fisket i Östersjön, Jag är verkligen orolig för min bygd, förs en lång rad felaktiga påståenden om köp- och säljbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) fram. Systemet infördes 2009 för att få ner en mycket kraftig överkapacitet i det pelagiska fisket. Läs mer…

Kontrollen av pelagiska fångster

Sen april 2020 har det varit ett lagkrav i Danmark att de företag som köper fisk i så kallade ”osorterade landningar” direkt från yrkesfiskarna utför provtagning för artsortering. Några av dessa företag är fiskmjölsföretagen. Läs mer…

Minskande industrifiske

Fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja kallas för industrifiske. I Europa handlar det om fiske av skarpsill (brisling), tobis, kolmule (blåvitling) och sperling (vitlinglyra). Även sill från Östersjön används i huvudsak till fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…

Det finns inga bevis eller belägg för att sillen i Östersjön är i kris

De senaste 25 åren har sillbeståndet i Östersjön varit konstant. Fisket har gått lite upp och ner men beståndet har inte minskat. Sillen är alltså inte alls hotad. Sportfiskarna har länge fört en kampanj mot yrkesfisket med hjälp av felaktiga uppgifter, hörsägen, anekdotisk bevisning och rena lögner. Läs mer…

Varför industrifisket i Senegal och Peru inte skadar det lokala fisket

Uppfödning av lax kräver en viss mängd fiskmjöl i fiskfodret. Idag kring 1 kilo pelagiska fisk per ett kilo producerad lax. Fisket av små pelagiska fiskar för fiskmjölstillverkning är i allmänhet långsiktigt hållbart samt miljö- och klimatvänligt. Läs mer…

Allt mindre vild fisk används till fiskmjöl och fiskfoder

Mängden vild fisk som används till framställning av fiskmjöl har sen år 2000 minskat. År 2000 användes 23 miljoner ton för fiskmjöls- och fiskoljeproduktion men 2017 hade det minskat till 16 miljoner ton. Detta samtidigt som produktionen från akvakultur (fisk-, mussel-, alg- och skaldjursodling) ökat från 36 miljoner ton år 2000 till 112 miljoner ton 2017. Läs mer…

Industrifiske är också konsumtionsfiske

Med industrifiske menas pelagiskt fiske till fiskmjölsfabriker för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja samt pelagiskt fiske för foderändamål. Det kallas också foderfiske och är till stor del ett storskaligt fiske men inte helt och hållet. Läs mer…

Sardineller, sardiner och svenska fiskare

Sardineller är sillfiskar som hittas i många av världens tropiska och subtropiska hav. I östra Atlanten finns rund sardinell (Sardinella aurita) och afrikansk sardinell (Sardinella maderensis). som också kallas platt sardinell. Läs mer…

Guldlax och silverfisk

Guldlax (Argentina silus), också kallad strömsill, och silverfisk (Argentina sphyraena), också den kallad strömsill, är två fiskarter som är när släkt med varandra och på lite längre håll släkt med nors (Osmerus eperlanus) och lodda (Mallotus villotus). Läs mer…