Sveriges största tidning om yrkesfiske
S 464 Stella Nova byggdes som GG 330 Carmona vid Tjörnvarvet AB i Rönnäng år 2014. Skrovet byggdes vid Riga Shipyard. Bruttotonnaget som ny var 1 023 ton med en längd på 49,84 meter, en bredd på 11,10 meter och ett djupgående på 6,5 m. Motorn var en MaK 6M25 på 2 000 kW. Läs mer…
S 206 Ahlma West byggdes på Tosmarevarvet i Liepaja, Lettland, åren 2003-2004 som GG 892 Rigel och med Fotö Shipping AB eller Fotö Fishing AB som trolig ägare. Trålaren ser ut att ha samma konstruktör som flera båtar byggda på Tjörnvarvet. Skrovet byggdes troligen på Riga Shipyard. 2004 bytte den namn till GG 892 Rigel av Fotö för att 2005 bli GG 892 Rigel igen. Läs mer…
GG 778 Carmona är en av de största fiskebåtrana i Sverige tillika en av de nyaste. Den byggdes 2022. Skrovet byggdes vid UAB Vakaru Baltijos Laivu Statykla i Klaipeda, Litauen och färdigställdes vid Ö-varvet på Öckerö som GG 330 Carmona för Båt GG 3330 Carmona AB på Dyrön. Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om de stora svenska fiskeriföretagens konsumtions- och industrifiske med svenska fiskebåtar. En stor del av det storskaliga svenska fisket sker dock med båtar som hör hemma i Danmark. Detta fiske var inte med i den tidigare artikeln. De danska båtarna fiskar i huvudsak till fiskmjölsindustrin. Läs mer…
En stor del av det som de stora pelagiska trålarna ägnar sig åt är konsumtionsfiske. Men i Östersjön ägnar de sig främst åt vad som brukar kallas industrifiske, dvs fiske för fiskmjölsfabrikerna. Detta fiske kallas också ofta för skrapfiske. Läs mer…
De allra största svenska fiskebåtarna är alla pelagiska trålare förutom en. Det är GG 500 Vingaskär som är en demersal trålare. Pelagiska trålare fiskar främst sill, skarpsill och makrill med flyttrål. Läs mer…
I motsats till vad de flesta människor i Sverige tror så står små och mellanstora trålare (SIN 602 Courage) med bas längs Östersjöns kuster för huvuddelen av sillfisket i Östersjön Läs mer…
Jag har skrivit inlägg om pelagisk landningar från svenskägda båtar vad det gäller, sill, skarpsill och tobis. De mest fångade arterna i det pelagiska svenska fisket. Men pelagiska båtar fångar och landar även andra arter Läs mer…
Pelagiska landningar från svenskägda båtar 2024 är betydligt större än de pelagiska landningar som redovisas för enbart svenska fiskebåtar. Detta då svenskar äger många båtar i Danmark samt enstaka båtar i Finland, Tyskland och Marocko Läs mer…
För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…
Det pelagiska svenska fisket ägnar sig åt att fiska fem arter. Sill, skarpsill, makrill, tobis och siklöja. Siklöja fiskas i Bottenviken av omring 30 små trålare och några garnbåtar. Sill fiskas i Norska havet, Nordsjön, Östersjön och Bottenhavet, skarpsill i Östersjön, Nordsjön och Skagerak, makrill i Nordsjön och Skagerak samt tobis i Nordsjön. Läs mer…
Makrill fiskas av stora pelagiska trålare i Nordsjön och av mindre fiskebåtar med krok och garn i Skagerak och Kattegatt. De senare fiskar på kustkvoten. Läs mer…
När det gäller skarpsill sker huvuddelen av fisket i Östersjön. Sillfisket sker huvudsakligen i Nordsjön. Och i motsats till sillfisket i Östersjön domineras skarpsillsfisket av stora trålare från Göteborgsområdet. Läs mer…
Sill är den viktigaste arten för det pelagiska svenska fisket. Det mesta av sillen fångas i Nordsjön men det fiskas också i Norska havet (NVG-sill), Östersjön och Bottenhavet. I Skagerak och Kattegatt fiskas däremot nästan ingenting på grund av att fisket vill undvika att fånga vårlekande sill från västra Östersjön då det beståndet krympt kraftigt på grund av klimatförändringar. Läs mer…
Dyröns stora fiskeriföretag Båt GG 330 Carmona AB är ett av de största fiskeriföretagen i Sverige. Det ägs av Anders Gustafsson och hans två söner Fredrik Gustafsson och Erik Gustafsson. I styrelsen för företaget sitter Anders Gustafsson och hans fru Gunnel Gustafsson. Företaget har ett dotterbolag, GG 350 Liz AB, och är delägare i PFG Hamn AB i Rönnäng. Läs mer…
Jag har redovisat svenska pelagiska landningar för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill och tobis. De arter som det pelagiska fisket i Sverige är inriktat på. Men att bara redovisa landningar från svenskflaggade fiskebåtar säger väldigt lite om det svenska pelagiska fisket rent generellt. Läs mer…
Vid sidan av sill och skarpsill finns det också ett pelagiskt svenskt fiske av tobis och makrill. Det är betydligt mindre än fisket av sill och skarpsill och bedrivs nästan enbart i Västerhavet. Läs mer…
Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…
De viktigaste arterna i svenskt fiske är sill och skarpsill i det pelagiska fisket samt räka, kräfta, torsk, sej och kolja i det demersala fisket. När det gäller sill fiskades det lika mycket i Nordsjön som i Östersjön under 2023. De flesta båtar hör hemma i Östersjön och fiskar enbart där. Läs mer…
Många båtaffärer under vintern har ägt rum och flera fiskebåtar har bytt ägare, namn och nummer. Åter andra har skrotats. Det mest spektakulära är att den stora pelagiska trålaren GG 330 Carmona fått litauisk flagg. Läs mer…