Sveriges största fiskebåtar 2025
De allra största svenska fiskebåtarna är alla pelagiska trålare förutom en. Det är GG 500 Vingaskär som är en demersal trålare. Pelagiska trålare fiskar främst sill, skarpsill och makrill med flyttrål. Läs mer…
Etikett: GG 330 Carmona
Landningar av sill och skarpsill från Östersjön 2024
I motsats till vad de flesta människor i Sverige tror så står små och mellanstora trålare (SIN 602 Courage) med bas längs Östersjöns kuster för huvuddelen av sillfisket i Östersjön Läs mer…
Pelagiska landningar av övriga arter från svenskägda båtar 2024
Jag har skrivit inlägg om pelagisk landningar från svenskägda båtar vad det gäller, sill, skarpsill och tobis. De mest fångade arterna i det pelagiska svenska fisket. Men pelagiska båtar fångar och landar även andra arter Läs mer…
Pelagiska landningar från svenskägda båtar 2024 – skarpsill
Pelagiska landningar från svenskägda båtar 2024 är betydligt större än de pelagiska landningar som redovisas för enbart svenska fiskebåtar. Detta då svenskar äger många båtar i Danmark samt enstaka båtar i Finland, Tyskland och Marocko Läs mer…
Pelagiska landningar från svenskägda fiskebåtar 2024 – sill
För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…
Svenska landningar av tobis 2024
Det pelagiska svenska fisket ägnar sig åt att fiska fem arter. Sill, skarpsill, makrill, tobis och siklöja. Siklöja fiskas i Bottenviken av omring 30 små trålare och några garnbåtar. Sill fiskas i Norska havet, Nordsjön, Östersjön och Bottenhavet, skarpsill i Östersjön, Nordsjön och Skagerak, makrill i Nordsjön och Skagerak samt tobis i Nordsjön. Läs mer…
Svenska landningar av makrill 2024
Makrill fiskas av stora pelagiska trålare i Nordsjön och av mindre fiskebåtar med krok och garn i Skagerak och Kattegatt. De senare fiskar på kustkvoten. Läs mer…
Svenska landningar av skarpsill 2024
När det gäller skarpsill sker huvuddelen av fisket i Östersjön. Sillfisket sker huvudsakligen i Nordsjön. Och i motsats till sillfisket i Östersjön domineras skarpsillsfisket av stora trålare från Göteborgsområdet. Läs mer…
Svenska landningar av sill 2024
Sill är den viktigaste arten för det pelagiska svenska fisket. Det mesta av sillen fångas i Nordsjön men det fiskas också i Norska havet (NVG-sill), Östersjön och Bottenhavet. I Skagerak och Kattegatt fiskas däremot nästan ingenting på grund av att fisket vill undvika att fånga vårlekande sill från västra Östersjön då det beståndet krympt kraftigt på grund av klimatförändringar. Läs mer…
Dyröns stora fiskeriföretag – Båt GG 330 Carmona AB
Dyröns stora fiskeriföretag Båt GG 330 Carmona AB är ett av de största fiskeriföretagen i Sverige. Det ägs av Anders Gustafsson och hans två söner Fredrik Gustafsson och Erik Gustafsson. I styrelsen för företaget sitter Anders Gustafsson och hans fru Gunnel Gustafsson. Företaget har ett dotterbolag, GG 350 Liz AB, och är delägare i PFG Hamn AB i Rönnäng. Läs mer…
Totala landningar av sill från svenskägda båtar 2023
Jag har redovisat svenska pelagiska landningar för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill och tobis. De arter som det pelagiska fisket i Sverige är inriktat på. Men att bara redovisa landningar från svenskflaggade fiskebåtar säger väldigt lite om det svenska pelagiska fisket rent generellt. Läs mer…
Svenska pelagiska landningar av tobis och makrill 2023
Vid sidan av sill och skarpsill finns det också ett pelagiskt svenskt fiske av tobis och makrill. Det är betydligt mindre än fisket av sill och skarpsill och bedrivs nästan enbart i Västerhavet. Läs mer…
Svenska pelagiska landningar av skarpsill 2023
Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…
Svenska pelagiska landningar av sill 2023
De viktigaste arterna i svenskt fiske är sill och skarpsill i det pelagiska fisket samt räka, kräfta, torsk, sej och kolja i det demersala fisket. När det gäller sill fiskades det lika mycket i Nordsjön som i Östersjön under 2023. De flesta båtar hör hemma i Östersjön och fiskar enbart där. Läs mer…
Många båtaffärer under vintern – Carmona har blivit litauisk
Många båtaffärer under vintern har ägt rum och flera fiskebåtar har bytt ägare, namn och nummer. Åter andra har skrotats. Det mest spektakulära är att den stora pelagiska trålaren GG 330 Carmona fått litauisk flagg. Läs mer…
Fem båtar i Fiskebäck – tre systrar och två som ser likadana ut
Av de fem båtar som nu ligger i Fiskebäck och som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så verkar två stycken bygga på samma konstruktion, S 206 Ahlma West och GG 505 Lövön. S 206 Ahlma West är dock något större. Läs mer…
Sveriges största fiskebåtar 2024
Sen senaste gången jag gjorde en lista över Sverige största fiskebåtar år 2022 har listan över de största fiskebåtarna förändrats. Nya GG 203 Ginneton och GG 330 Carmona har levererats och GG 505 Polar har ersatts av en mindre båt som dessutom bytt hemmahamn. Läs mer…
Svenska båtars landningar av makrill i Norge 2023
Sverige har en liten makrillkvot och svenskägda båtar i Danmark har också förhållandevis små fiskerättigheter för makrill. En del av makrillen landas i Norge som betalat mer för markillen än de flesta andra länder under 2023. Läs mer…
Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Carmona
Företaget äger två pelagiska trålare, GG 330 Carmona och GG 778 Lövön. GG 778 Lövön har under detta år bytts ut mot en äldre och mindre båt än den som företaget hade tidigare. Läs mer…
Svenska fiskerättigheter för industrifisk 2023
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…