Sveriges största tidning om yrkesfiske
System med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) kan se mycket olika ut i olika länder. De kan vara knutna till enskilda fiskebåtar vilket är fallet i de flesta länder eller till enskilda personer eller företag. I många länder berör de bara vissa delar vi fisket Läs mer…
Forskarna ska ha räknat fel på sillbeståndet i centrala Östersjön. Beräkningarna har sedermera korrigerats och ingenting allvarligt syns i statistiken eller beståndet. Beståndet är ungefär lika stort som det varit i 30 år. I några år tycks det ha lett till att det fiskats lite för mycket Läs mer…
I svenska vatten finns idag späckhuggare, flera delfinarter, 1 000-tals tonfiskar med mera. De lever på nånting. Nämligen sill och makrill. För 20 – 30 år sen fanns inga späckhuggare, inga delfiner och inga tonfiskar. Det tyder på att det för 20 år sen inte fanns mat åt dem, men att det finns idag. Läs mer…
EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag om fiskemöjligheter för 2023 för Östersjön. Baserat på detta förslag kommer EU-länderna att fastställa hur mycket av de viktigaste kommersiella fiskarterna som får fångas. Läs mer…
Sill/strömming i Östersjön och sill/strömming i Bottenhavet finns i höstlekande varianter och vårlekande varianter. Vissa perioder dominerar vårlekande sill och vissa perioder dominerar höstlekande sill. Att bestånden av vårlekande sill minskat i Bottenhavet är otvivelaktigt Läs mer…
Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…
Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…
Jag har tidigare gjort en delvis redovisning av fiskemöjligheterna i det svenska räkfisket under 2023. Det insmög sig några fel i den redovisningen som jag senare rättat. Dels var det bara halvårskvoter jag redovisade från början då jag fått uppgifter från Havs- och vattenmyndigheten där det inte angavs. Läs mer…
Miljöorganisationer argumenterar ofta för fiskefria områden eller trålfiskeförbud. Det finns i själva verket mycket lite stöd för att sådant fungerar för att skydda fiskbestånd. De vetenskapliga rapporter och artiklar som har hävdat att dessa åtgärder är de bästa för att skydda fiskbestånden har visat sig vara felaktiga. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sin rådgivning när det gäller de flesta demersala arterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Dessutom har rådet för sill också publicerats. I Skagerak och Nordsjön föreslås ökningar av kvoterna för de flesta arter medan det ser sämre ut i Kattegatt. Läs mer…
Majoriteten av de forskare som sysslar med fiskerifrågor och beståndsbedömningar i Sverige verkar tycka att det ska fiskas mer sill/strömming i Östersjön. Samtidigt vill de ha mindre kvot för skarpsill. Läs mer…
I en fullsatt lokal under Donsö Shipping Meet genomfördes ett av de bästa fiskeseminarier jag deltagit på. Planerat och och genomfört av ett antal unga fiskare som också stod för en stor del av talen och pratet. Det var både Läs mer…
EU, Storbritannien och Norge har nu satt kvoten för nästa års skarpsillfiske. Den totala kvoten för skarpsill (brisling) kommer i enlighet med rådet från ICES att vara 70 000 ton. 58 500 ton av detta tillfaller danska yrkesfiskare. Kvoten som sträcker sig från 1 juli till 30 juni är 36 procent lägre än den varit det senaste året. Läs mer…
Problemet med det svenska räkfisket är enkelt att formulera och enkelt att förstå. Det finns för många båtar som fiskar räka. I Danmark finns det 8 båtar som fiskar räka. I Sverige finns det 62 trålare som ska dela på en kvot som vara är häften så stor som den danska. Läs mer…
En i övrigt intressant artikel om fiske i norra Bohuslän och Grekland innehåller några lite mindre intressanta och dessutom helt felaktiga påståenden av en forskare som heter Sebastian Linke. Han påstår att den nuvarande fiskeriförvaltningen i Europa ensidigt gynnar storskaligt fiske och leder till överfiske. Några bevis eller belägg för sina lösa påståenden uppger han inte. Läs mer…
Sej (Pollachius virens), eller gråsej som den officiellt heter, är en storväxt torskfisk som kännetecknas av ett tydligt underbett och en färgteckning med mörka sidor och kontrasterande, ljus sidolinje. Dess närmaste släkting bleka (lyrtorsk) har ljusare färgteckning och mörk sidolinje. Totallängd 130 cm, vanligen 100 cm. Läs mer…
Kolja (Melanogrammus aeglefinus) är en torskfisk som lever längs Europas kuster, från Biscayabukten i söder upp längs skandinaviska halvöns nordsjökuster hela vägen norr om denna halvö till Kolahalvön, samt upp till Spetsbergen Läs mer…
När det gäller det svenska fisket kan det leverera mer mat än vad som sker idag. Det kan på så sätt bidra till att Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller mat kan ökas. Läs mer…
Sportfiskarna, Naturskydddsföreningen och WWF har skrivit ett förslag om hur fiskeriförvaltningen i Skagerak och Kattegatt kan förbättras. Det är skrivet som ett brev och skickat till ansvariga tjänstemän och politiker. Ett av förslagen är bra, ett är tänkbart och ett skulle slå ut det småskaliga kustnära fisket i Sverige. Läs mer…
Den 18 april startade tobisfisket och den första båten som landade tobis var HG 31 Sedinah, en mindre båt som landade 25 ton. Så det är inte mycket tobis som fångats och landats ännu. Läs mer…