Sveriges största tidning om yrkesfiske
I den i stort sett korrekta och informativa broschyren Fisk och fiske – vad är det som gäller? från Landsbygdsnätverket har det insmugit sig en några få fel. Enstaka är ganska allvarliga. Exempelvis står det: De tre arter som det fiskas Läs mer…
WWF har gjort en rapport om bifångst, What´s in the Net? I samband med detta har WWF i media bland annat påstått att östersjötumlare ofta fångas som bifångst i garn: In Europe, a species known as the Baltic proper habour Läs mer…
Det bör inte överraska någon att ordet ”överfiske” dök upp på den sista Östersjöfiske2020 konferensen. Men det är hög tid att sluta prata om ”överfiske” i samband med svenska fiskerier. Begreppet är missvisande. Problemet är inte enskilda fiskare, utan hur Läs mer…
Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) har gett ut en intressant rapport om svenskt yrkesfiske i förhållande till EU, Svenskt yrkesfiske och EU 1995–2020 (Sieps 2020:6). Författare av rapporten är Håkan Eggert och David Langlet. Rapporten är en genomgång av fisket Läs mer…
EU:s ministerråd har beslutat om kvoterna i Östersjön för 2021. För torsk i östra Östersjön finns ingen kvot då fisket är stoppat. Det finns dock en mindre bifångstkvot på 595 ton vilket är en kraftig minskning på 70% jämfört med Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning för NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill och blåvitling (kolmule) publicerades igår. Föreslagen ökning för NVG-sill ochminskning för de andra två. För blåvitling (kolmule) föreslår ICES en minskning av kvoten med 20% till 929 292 ton år 2021. Läs mer…
På grundval av de senaste vetenskapliga utlåtandena och för att förbättra fiskbeståndens hållbarhet på lång sikt föreslår kommissionen att fiskemöjligheterna ökas för sill i Rigabukten och lax i Egentliga Östersjön, medan nuvarande nivåer bibehålls för sill/strömming i Bottniska viken samt Läs mer…
Jan Olsson är redaktör för nättidningen Fisheco. Han är en man som har svårt att hålla sig till sanningen och han sprider ständigt falsk och vilseledande information om fiske, fiskindustri, fiskarter, havsmiljö, fiskodling och mycket annat. Nu senast i ett Läs mer…
ICES kvotråd för fisket i Västerhavet, dvs Nordsjön, Skagerak och Kattegatt inför 2021 är publicerade. För svensk del är de mest intressanta kvoterna sill, skarpsill, tobis, torsk, sej, kolja, rödspätta, rödtunga, räka och kräfta. I detta inlägg ska jag behandla Läs mer…
Det finns många som känt sig manade till att ordna namninsamlingar mot det storskaliga pelagiska fisket i Östersjön. De har i allmänhet en sak gemensamt. De begriper inte vad de samlar namn mot och de har missuppfattat det mesta. Jag Läs mer…
För mycket skarpsill innebär enligt forskning som genomfördes åren 2008-2013 stora problem för torskfiskbestånden på två olika sätt och dessutom förvärrar det problemen med övergödning vilket i sin tur gynnar skarpsill och spigg. Försök genomfördes då med att fiska bort Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat kvotråden inför 2021 för de kvoterade fiskarter som fiskas kommersiellt i Östersjön. Som förväntat är det en sänkning av kvoten för sill i östra Östersjön, ett grundförslag på nollkvot för sillen i västra Östersjön och Läs mer…
Det storskaliga pelagiska fisket är inte vad som orsakar problem för torsken i Östersjön. Det var inte heller det numera förbjudna torskfisket som orsakade problem. Grundproblemen är två: Övergödning som skapar syrebrist vilket ger döda bottnar Klimatförändringar som gjort Östersjön Läs mer…
Namninsamlingen ”Stoppa supertrålarna i Stockholms skärgård” är baderad på monumenatl okunnighet om det svenska fisket. Bara namnet på insamlingen är heldumt. Det finns inga trålare som fiskar i Stockholms skärgård. Av den enkla anledningen att det är förbjudet. All trålning, Läs mer…
Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…
Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…
De viktigaste fiskarterna för svenskt fiske kvotmässigt är sill, skarpsill, blåvitling, tobis och makrill. Sill fiskas i Östersjön men även i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Skarpsill fiskas främst I Östersjön men även i Skagerak och Nordsjön. Tobiskvoten Läs mer…
Sverige har 66 kvoter som fastställts i enlighet med internationella vetenskapliga råd. Några av dessa har hamnat över vad de vetenskapliga råden rekommenderat, andra har hamnat under. Det blir så då det finns långsiktiga förvaltningsplaner och andra saker att ta Läs mer…
För att det ska bli lättare och bättre att vara yrkesfiskare så måste all detaljreglering avskaffas så att yrkesfiske återigen blir ett fritt yrke. Alla tekniska bestämmelser om hur redskap får utformas måste tas bort liksom bestämmelser om hur en Läs mer…
Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…