Sveriges största tidning om yrkesfiske
Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…
Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…
De viktigaste fiskarterna för svenskt fiske kvotmässigt är sill, skarpsill, blåvitling, tobis och makrill. Sill fiskas i Östersjön men även i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Skarpsill fiskas främst I Östersjön men även i Skagerak och Nordsjön. Tobiskvoten Läs mer…
Sverige har 66 kvoter som fastställts i enlighet med internationella vetenskapliga råd. Några av dessa har hamnat över vad de vetenskapliga råden rekommenderat, andra har hamnat under. Det blir så då det finns långsiktiga förvaltningsplaner och andra saker att ta Läs mer…
För att det ska bli lättare och bättre att vara yrkesfiskare så måste all detaljreglering avskaffas så att yrkesfiske återigen blir ett fritt yrke. Alla tekniska bestämmelser om hur redskap får utformas måste tas bort liksom bestämmelser om hur en Läs mer…
Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…
Avtalet mellan EU och Norge är ett viktigt avtal för svenskt fiske såväl som för danskt fiske. Nu är avtalet klart men det har ännu inte godkänts av EU:s ministerråd. Det senare anses dock mest vara en formalitet. Avtalet innebär Läs mer…
I boken Fisken i forskningen har Lisa Björk skrivit om svenska exempel på samförvaltning och områdesbaserad förvaltning (TURF). Det är dock ytterst tveksamt om dessa exempel egentligen kan sägas vara samförvaltning eller områdesbaserad förvaltning. Artikeln är baserad på hennes avhandling Läs mer…
Danska yrkesfiskare som i tisdags samlades till ett möte i Ålborg med fokus på skarpsill (brisling) menade att kvoten var alldeles för låg. I detta fall handlar det främst om kvoten i Nordsjön och Skagerak men samma tongångar kan höras Läs mer…
EU, Ryssland, Norge, Island och Färöarna har enats om kvoter för blåvitling och NVG-sill i Nordatlanten inför 2020. Kvoten (TAC) för NVG-sill (atlantoskandisk sill) sänks med 11% jämfört med 2019, till 525 594 ton. Kvoten för blåvitling (kolmule) höjs i Läs mer…
Kvoten på skarpsill i Östersjön är för låg och sillkvoten för hög. Det begränsar möjligheterna att fiska rationellt och har lett till felrapportering av skarpsill som sill. I praktiken fiskas sillkvoten därför inte upp medan det fiskas mer skarpsill än Läs mer…
Igår offentliggjordes kvoterna för Östersjön inför 2020. Ingen är nöjd. Danska yrkesfiskare är mycket missnöjda med att kvoten för torsk i västra Östersjön minskar då torsken där inte har några problem med småväxthet, matbrist och sjukdomar. De menar att fisket Läs mer…
EU: s ministerråd har avslutat förhandlingarna om nästa års TAC (totalt tillåten fångst), eller mer vardagligt kvoter, för Östersjön. Även om förhandlingarna slutade med att minskningarna av nästa års kvoter i Östersjön inte var lika stora som EU-kommissionen hade föreslagit Läs mer…
Det pelagiska fisket har redovisat skarpsill som sill från centrala Östersjön vid landningar till fiskmjölsfabriken i Skagen. En konsekvens av detta, om det pågått länge och varit konsekvent likadant under flera år, är att forskarna underskattat beståndet av skarpsill och Läs mer…
Som tidigare rapporterats innehåller EU-kommissionens förslag till kvoter i Östersjön är 2020 i princip bara sänkningar av kvoterna. Dessutom totalt fiskestopp för torskfisket i östra Östersjön. Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) är mycket kritiska till stora delar av förslaget: – I Läs mer…
EU-kommissionens förslag om kvoter i Östersjön innebär en minskning av samtliga kvoter förutom för sill i Rigabukten (+11%) och lax i Finska viken (ingen förändring) inför 2020. Endast Estland och Lettland fiskar i Rigabukten. I Finska viken fiskar Estland, Finland Läs mer…
En hård brexit innebär att cirka 10-20% av det pelagiska svenska fisket försvinner då svenska båtar och fiskeriföretag då inte längre får fiska i brittiska vatten. Det handlar framförallt om sill och makrillfiske i Nordsjön men även om tobisfiske. När Läs mer…
Sverige har ett antal kvoter på fisk som fiskas ute i Atlanten, väster om Irland och Skottland eller väster om Norge. Denna fisk är blåvitling, hästmakrill (heter officiellt taggmakrill men kallas hästmakrill) och norsk vårlekande sill (NVG-sill, atlantoskandisk sill). Anledningen Läs mer…
Nyligen köpte familjen Bryngeld en ny fiskebåt vid namn Label Normandy via sitt finska bolag, AB Kotka Fiskeri. Det är en pelagisk frystrålare och utan konkurrens den största fiskebåten i Finland. Tidigare var FIN-1125-T Windö störst, också den ägd av Läs mer…
Kräftfiske är ett viktigt fiske i Skagerak och det viktigaste fisket i Kattegatt. Kvoten fiskas aldrig nånsin upp. Fisket sker huvudsakligen med bottentrål, i det svenska fisket används till stor del ristförsedd trål som sorterar bort bifångst av fisk. I Läs mer…