Sveriges största tidning om yrkesfiske
På grundval av de senaste vetenskapliga utlåtandena och för att förbättra fiskbeståndens hållbarhet på lång sikt föreslår kommissionen att fiskemöjligheterna ökas för sill i Rigabukten och lax i Egentliga Östersjön, medan nuvarande nivåer bibehålls för sill/strömming i Bottniska viken samt Läs mer…
Jan Olsson är redaktör för nättidningen Fisheco. Han är en man som har svårt att hålla sig till sanningen och han sprider ständigt falsk och vilseledande information om fiske, fiskindustri, fiskarter, havsmiljö, fiskodling och mycket annat. Nu senast i ett Läs mer…
ICES kvotråd för fisket i Västerhavet, dvs Nordsjön, Skagerak och Kattegatt inför 2021 är publicerade. För svensk del är de mest intressanta kvoterna sill, skarpsill, tobis, torsk, sej, kolja, rödspätta, rödtunga, räka och kräfta. I detta inlägg ska jag behandla Läs mer…
Det finns många som känt sig manade till att ordna namninsamlingar mot det storskaliga pelagiska fisket i Östersjön. De har i allmänhet en sak gemensamt. De begriper inte vad de samlar namn mot och de har missuppfattat det mesta. Jag Läs mer…
För mycket skarpsill innebär enligt forskning som genomfördes åren 2008-2013 stora problem för torskfiskbestånden på två olika sätt och dessutom förvärrar det problemen med övergödning vilket i sin tur gynnar skarpsill och spigg. Försök genomfördes då med att fiska bort Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat kvotråden inför 2021 för de kvoterade fiskarter som fiskas kommersiellt i Östersjön. Som förväntat är det en sänkning av kvoten för sill i östra Östersjön, ett grundförslag på nollkvot för sillen i västra Östersjön och Läs mer…
Det storskaliga pelagiska fisket är inte vad som orsakar problem för torsken i Östersjön. Det var inte heller det numera förbjudna torskfisket som orsakade problem. Grundproblemen är två: Övergödning som skapar syrebrist vilket ger döda bottnar Klimatförändringar som gjort Östersjön Läs mer…
Namninsamlingen ”Stoppa supertrålarna i Stockholms skärgård” är baderad på monumenatl okunnighet om det svenska fisket. Bara namnet på insamlingen är heldumt. Det finns inga trålare som fiskar i Stockholms skärgård. Av den enkla anledningen att det är förbjudet. All trålning, Läs mer…
Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…
Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…
De viktigaste fiskarterna för svenskt fiske kvotmässigt är sill, skarpsill, blåvitling, tobis och makrill. Sill fiskas i Östersjön men även i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Skarpsill fiskas främst I Östersjön men även i Skagerak och Nordsjön. Tobiskvoten Läs mer…
Sverige har 66 kvoter som fastställts i enlighet med internationella vetenskapliga råd. Några av dessa har hamnat över vad de vetenskapliga råden rekommenderat, andra har hamnat under. Det blir så då det finns långsiktiga förvaltningsplaner och andra saker att ta Läs mer…
För att det ska bli lättare och bättre att vara yrkesfiskare så måste all detaljreglering avskaffas så att yrkesfiske återigen blir ett fritt yrke. Alla tekniska bestämmelser om hur redskap får utformas måste tas bort liksom bestämmelser om hur en Läs mer…
Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…
Avtalet mellan EU och Norge är ett viktigt avtal för svenskt fiske såväl som för danskt fiske. Nu är avtalet klart men det har ännu inte godkänts av EU:s ministerråd. Det senare anses dock mest vara en formalitet. Avtalet innebär Läs mer…
I boken Fisken i forskningen har Lisa Björk skrivit om svenska exempel på samförvaltning och områdesbaserad förvaltning (TURF). Det är dock ytterst tveksamt om dessa exempel egentligen kan sägas vara samförvaltning eller områdesbaserad förvaltning. Artikeln är baserad på hennes avhandling Läs mer…
Danska yrkesfiskare som i tisdags samlades till ett möte i Ålborg med fokus på skarpsill (brisling) menade att kvoten var alldeles för låg. I detta fall handlar det främst om kvoten i Nordsjön och Skagerak men samma tongångar kan höras Läs mer…
EU, Ryssland, Norge, Island och Färöarna har enats om kvoter för blåvitling och NVG-sill i Nordatlanten inför 2020. Kvoten (TAC) för NVG-sill (atlantoskandisk sill) sänks med 11% jämfört med 2019, till 525 594 ton. Kvoten för blåvitling (kolmule) höjs i Läs mer…
Kvoten på skarpsill i Östersjön är för låg och sillkvoten för hög. Det begränsar möjligheterna att fiska rationellt och har lett till felrapportering av skarpsill som sill. I praktiken fiskas sillkvoten därför inte upp medan det fiskas mer skarpsill än Läs mer…
Igår offentliggjordes kvoterna för Östersjön inför 2020. Ingen är nöjd. Danska yrkesfiskare är mycket missnöjda med att kvoten för torsk i västra Östersjön minskar då torsken där inte har några problem med småväxthet, matbrist och sjukdomar. De menar att fisket Läs mer…