Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det är för pelagiska arter det finns överförbara fiskerättigheter och kustkvoter. Och det finns Ingen mening att styra om kvoter till det kustnära fisket i Östersjön. Detta beror i huvudsak på att det kustnära fisket av pelagiska arter i huvudsak går till fiskmjöl. Dessutom är kustkvoten större än vad det kustnära fisket kan fiska upp. Läs mer…
VSF:s Östersjöprogram slår fast att organisationen vill verka för en långsiktigt hållbar förvaltning baserad på forskning. Lägre kvoter ger bättre effekt på uppbyggnaden av bestånden än lokala fiskestopp och stängda områden, samtidigt som fisket, beredningen och kustsamhällena får förutsättningar att fortsätta finnas och verka. Läs mer…
Anna-Karin Trixe från Vi svenska fiskare (VSF) har skrivit en debattartikel i Göteborgs-Posten där hon fokuserar på fisket i Östersjön och det kustnära fisket Läs mer…
Den utflyttade trålgränsen i Östersjön till 12 sjömil har inneburit att det kustnära småskaliga fisket i området. skadats allvarligt. Detta fiske bedrivs i huvudsak av små trålare med en längd mellan 10 och 24 meter. De landar det mesta av fångsten i svenska hamnar för vidare befordran till till fiskmjölsfabriker. Läs mer…
Läser en artikel om det kustnära fisket I Göteborgs-Posten. Min farfar är en av de sista fiskargubbarna är rubriken. Vacker att läsa men med en del felaktigheter och missuppfattningar. Skriven av ett barnbarn till en fritidsfiskare som en gång i tiden varit yrkesfiskare. Förmodligen har den gamle mannen kvar sin yrkesfiskelicens trots sin avsevärda ålder på 93 år. Läs mer…
Anledningen till att strömming inte går att köpa till mat. Strömming/sill måste konsumeras eller bearbetas snart efter att den fiskats och landats för annars härsknar den och blir oätlig. Det betyder att den måste fiskas i närheten av försäljningstället. Läs mer…
Den 1 februari infördes ett tråfiskeförbud inom tolv sjömil från kusten, från norra Öland till gränsen mot Bottenhavet. Det enda mer omfattande fiske som fanns i området var ett småskaligt kustnära trålfiske på sill. Läs mer…
Det småskaliga kustnära fisket alltmer pressat av olika politiska beslut, myndighetsbeslut, nya regler, klimatförändringar, säl och skarv. Klimatförändringar leder till varmare hav och mindre men fler fiskar. Olika beslut leder till svårigheter för det småskaliga fisket. Läs mer…
Det finns mängder med sill i Skagerak. Det stora antalet tonfiskar som kommer till Skagerak varje år tyder på det. Men det är i pratoliken helt förbjudet att fiska sill i Skagerak. Anledningen är att det mycket svaga sillbeståndet i västra Östersjön, den så kallade rügensillen (WBSS) Läs mer…
Landshövdingar, lokala politiker, miljövänner och lobbyister krävde att trålfiskegränsen i Östersjön skulle flytts ut. Havs- och vattenmyndigheten föreslog en utflyttning på försök längs en del av kusten. Politikerna på riksnivå beslutade att införa en utflyttning av trålfiskegränsen på försök under ett par år. Läs mer…
Tre månader in i försöket med utflyttning av trålgränsen är det tydligt att småskaliga kustnära och regional yrkesfiskare drabbas hårt. Myndigheterna har inte kommit med några åtgärder och det finns inga stöd att söka. Läs mer…
En mycket stor del av det svenska räkfisket bedrivs i marina skyddsområden. Mest fiskas det i Bratten men det fiskas även i Kosterhavets nationalpark, Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. Läs mer…
När det gäller fiskbestånd med problem i Österjsön såsom kustnära bestånd av rovfisk som gädda och gös eller torsk så överfiske från yrkesfiske ingen som helst betydelse. Läs mer…
Först gormade alla politiker, journalister, lobbyister, miljövänner, myndighetsföretädare, landshövdingar, enstaka forskare och andra om att det måste införas ett trålfiskeförbud längs med Östersjöskusten. Yrkesfiskets organisationer och andra kunniga personer varnade för ett sådant trålfiskeförbud Läs mer…
Klimatgranskaren är en webbsajt som syftar till att granska klimatpolitiken. Men ibland publicerar de även annat. Som exempelvis en artikel av Sven Elander om bristen på surströmming som innehåller en massa dumheter i parti och minut. Läs mer…
Läppfiskar är fiskar om används som så kallade putsarfiskar i laxodlingar för att bekämpa laxlus. Tre arter av läppfisk fångas i det svenska fisket. Det är berggylta, skärsnultra och stensnultra. Landningar av läppfiskar i Sverige är små jämfört med hur mycket som landas i Norge. Läs mer…
Yrkesfiskekonferensen som i år ägde rum i Uddevalla ordnas av Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket samt Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Under den andra dagen behandlades Handlingsplan för den blå värdekedjan inom pelagiskt fiske, det planerade nya demersala fördelningssystemet som är på gång och de nya havsplanerna. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
I Gefle Dagblad har två socialdemokrater, Anna-Caren Sätherberg och Tomas Kronståhl, skrivit om fiske. Som vanligt när okunniga politiker författar något om saken förekommer det en mängd felaktiga och märkliga påståenden. Läs mer…
Säl och skarv är ett hot mot den kustlevande fisken i Sverige såväl som mot det kustnära fisket. Genom att sälbestånden är större än de varit någon gång de senaste 70 åren förhindras också återkomsten av fiskebestånd som kollapsade på 1980-talet. Därför är det självklart nödvändigt att jaga säl. Läs mer…