Att skriva om fiske – hjälpreda för journalister

Fisket är en liten bransch. Det finns i princip inga journalister i Sverige som kan nåt om fiske förutom undertecknad. Det är därför vanligt att journalister som skriver om fiske blir propagandamegafoner för den person de intervjuar eller den organisation de fått ett pressmeddelande från. Inga följdfrågor ställs och felaktiga fakta presenteras som sanningar.

Journalisterna är därmed i allmänhet helt i händerna på ekonomiskt starka lobbyorganisationer som BalticWaters2030, Greenpeace, Oceana eller Sportfiskarna och miljöorganisationer som WWF eller Naturskyddsföreningen. Det mesta som skrivs blir felaktigt och styrs av dessa organisationers agenda. Fiskets organisationer är däremot ekonomiskt svaga och företräder mycket få människor. De får mycket svagt genomslag i media.

Det är också mycket svårt för den oinsatte att söka reda på information och veta om den är korrekt. För att råda bot på detta har jag därför skrivit denna lilla tipsartikel. Det enklaste är naturligtvis att läsa på min sajt då jag redan gjort grundjobbet. Men för den som vill göra ett bra jobb ger jag här lite tips.

Fiskbestånd, storlek och situation

För beståndsstorlek och hur olika fiskarter mår i svenska vatten finns det några sajter där korrekta uppgifter kan inhämtas. De viktigaste sajterna är Internationella Havsrådet (ICES) hemsida och Artdatabanken men även SLU Aqua, DTU Aqua och Havforskningsinstituttet har mycket bra information. En del av materialet från SLU Aqua kan dock ha karaktären av propagandamaterial snarare än vetenskap. För bedömningar av beståndens storlek är det bara ICES som ger korrekt information.

Material från Stockholms Universitet är i allmänhet helt opålitligt i denna fråga (fiskbestånden i svenska vatten). Det är i allmänhet rent propagandamaterial. Handlar det om nån annan fråga med koppling till havet är informationen dock i allmänhet bra. Även en del material från marinbiologi inom Göteborgs Universitet kan ibland vara propaganda snarare än vetenskap.

Lagar, regler, kvoter och fångster

När det gäller lagar, regler, kvoter och fångster såväl som fördelningen av enskilda fiskerättigheter och fiskemöjligheter är Havs- och vattenmyndigheten den bästa källan. Även fiskets organisationer kan vara intressanta. Dessa organisationer finns: Sveriges Fiskares PO (SFPO), Havs- och Kustfiskarnas PO (HKPO), Swedish Pelagic Federation PO (SPF), PO Kustfiskarna Bottenhavet, Norrbottens Kustfiskares PO (NKFPO), Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund och Sveriges Yrkesfiskares Ek.För.

Eftersom Danmark också är viktigt för svenska yrkesfiskare kan motsvarande information där fås från Fiskeristyrelsen, Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO), Danmarks Pelagiske PO (DPPO) och Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri PO (FSK). I Norge finns Fiskeridirektoratet och på Island är Fiskistofa den bästa sajten men även MBL är användbar och på Färöarna finns Teyggjan. När det gäller Storbritannien så finns FQA-registret.

Ägande

När det gäller båtar och vem som äger dem så är det bästa sättet att använda olika länders skeppsregister. När det gäller Sverige så är det dock väldigt dyrt men gratis information kan fås från klassningsbolag som Det Norske Veritas (DNV), Lloyds och Bureau Veritas. De flesta nordiska fiskebåtar finns på DNV:s sajt.

Danmarks skeppsregister, Norges fiskebåtsregister och Rysslands skeppsregister kan också ge bra information. Den är dessutom gratis i motsats till informationen i Sverige. Danmarks skeppsregister ger också information om grönländska fiskebåtar.

Sidor som aldrig ska användas som källor för ägandet är AIS-sajter som Marinetraffic, Fleetmon med mera. De har i stort sett alltid felaktig och gammal information när det gäller ägande.

När det gäller ägande av företag så är den bästa sajten i Sverige merinfo.se men även proff.se är användbart i vissa fall. För ekonomiska uppgifter om företag kan allabolag.se också användas. På proff.se kan även årsredovisningar laddas ner gratis. I Danmark så är cvrapi.dk den bästa sajten men även proff.dk ger en del bra information. I Norge är det proff.no som gäller. Cvrapi.dk ger också information om grönländska företag. Bl.fo (Business Line) ger information om färöiska företag. För företag i Storbritannien gäller Companies House.

Enskilda båtar

För information om enskilda båtar som storlek, tonnage, motorstyrka, fiskemetoder etc så ger EU:s fiskebåtsregister, Danmarks skeppsregister, Norges fiskebåtsregister och Rysslands skeppsregister bra information. Det går att få information även från Sveriges skeppsregister men den kostar mycket pengar. Även AIS-sajter har bra information om enskilda båtar.

Ett alternativ till Svenska skeppsregistret är Klubb Maritim (även om deras hemsida blivit mycket sämre sen de gjorde om den), deras tidning Båtologen, och tidningen Länspumpen. De har också en hel del information om äldre båtar. Teyggjan ger information om färöiska båtar och Fiskistofa och MBL om isländska.