Sveriges största tidning om yrkesfiske
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
Det danska fisket av makrill domineras av samma sex företag och samma båtar som också dominerar sillfisket. Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S, Asbjørn A/S, Beinur A/S, Cattleya A/S och Themis Fiskeri A/S. Läs mer…
Ett makrillavtal mellan fyra länder kör över EU, belönar överfiske och skapar ojämlik spelplan. Storbritannien, Norge, Färöarna och Island har skrivit ett avtal om makrillfiske som innebär en kvot som är mycket större än ICES rekommendationer. Läs mer…
Fortsatt god nivå för fiske av havskräfta. För ett antal andra arter går kvoterna ner. Det gäller bland annat för torsk, makrill och sill. EU:s fiskeministrar har beslutat om kvoterna för Västerhavet under 2026. Läs mer…
Smartfisk är ett uttryck myntat i Finland som beteckning för underutnyttjade fiskarter. Det är fiskar som idag är bortglömda hos konsumenter men som har potential som livsmedelsprodukter. Läs mer…
Två lobbyister föreslår i en debattartikel i SVD att flytta fiskemöjligheter från det storskaliga foderfisket till fiskare som fiskar för livsmedel. Förslaget är inte möjligt att genomföra. Läs mer…
De flesta medlemmar i Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) har motsatt sig EU:s förslag att fastställa den totala tillåtna fångstmängden (TAC) för makrill i linje med de vetenskapliga råden från Internationella havsforskningsrådet (ICES). Läs mer…
Många tror nog att det huvudsakligen sker i Östersjön. Det är dock inte så. Huvuddelen av det storskaliga pelagiska fisket sker i Nordsjön. Det finns 8 stora pelagiska trålare i Sverige. 7 av dem fiskar i huvudsak i Nordsjön, Nordatlanten och Skagerak. Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om de stora svenska fiskeriföretagens konsumtions- och industrifiske med svenska fiskebåtar. En stor del av det storskaliga svenska fisket sker dock med båtar som hör hemma i Danmark. Detta fiske var inte med i den tidigare artikeln. De danska båtarna fiskar i huvudsak till fiskmjölsindustrin. Läs mer…
ICES kvotråd för makrill på 174 357 ton för 2026 innebär en dramatisk minskning och är hela 70 procent lägre än årets kvot. Den kraftiga minskningen kommer vid en tidpunkt då den norska flottan just har avslutat en makrillsäsong där tillgången av makrill har varit bättre än på många år. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar en rekordlåg makrillkvot för 2026. Tillsammans med rådet för makril har de också presnterat råden för NVG-sill (atlantoskandisk sill), kolmule (blåvtiling) och västlig hästmakrill (taggmakrill). Läs mer…
En stor del av det som de stora pelagiska trålarna ägnar sig åt är konsumtionsfiske. Men i Östersjön ägnar de sig främst åt vad som brukar kallas industrifiske, dvs fiske för fiskmjölsfabrikerna. Detta fiske kallas också ofta för skrapfiske. Läs mer…
Forskaren Henrik Svedäng kritiserar i en artikel i ETC den svenske landsbygdsministern Peter Kullgren. Men samtidigt sprider artikeln såväl som Henrik Svedäng felaktigheter. Svedäng säger exempelvis att industrifiske inte är designat för konsumtionsfiske. Läs mer…
Det finns en omfattande missuppfattning bland folk om småskaligt fiske. Nämligen att småskaligt fiske inte kan överfiska och inte kan fiska så hårt att fiskbestånden minskar. Till och med en del forskare upprepar denna felaktiga uppfattning. I en artikel i ETC säger forskaren Viktor Vesterberg erxempelvis följande: ”Fisk från småskaligt fiske kan ni alltid köpa, de kommer aldrig att fiska ut någon fisk.” Läs mer…
En rapport från forskningsinstitutet RISE, framtagen på uppdrag av Jordbruksverket, visar att svenskarnas konsumtion av sjömat har minskat. Vi är därmed längre ifrån att nå Livsmedelsverkets rekommenderade intag på 2 – 3 portioner per vecka. Läs mer…
Fisket i Nordostatlanten omfattar allt fiske från Azorerna i sydväst till Portugal i sydost, Barents Hav i norr, Irminingerhavet mellan Grönland och Island såväl som fisket i Nordsjön, Skaagerak, Kattegatt och Östersjön. I detta område finns fiskenationer som Grönland, Island, Färöaarna, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU som består av en mänge fiskenationer. Läs mer…
De större båtarna hittar vi för närvarande främst i Nordsjön. De fiskar troligen tobis eller sill som de landar i Thyborøn eller Skagen. Några båtar är vid Shetland vilket eventuellt tyder på att de fiskar makrill. Sill och makrill fiskas för konsumtion medan tobis fiskas för fiskmjölsindustrin. Läs mer…
WWF i Sverige har satt röd flagg för makrill och NVG-sill. Samtidigt har WWF Norge satt grön flagg på exakt samma bestånd och utifrån exakt samma information och bedömningar. Det visar att WWF:s beslut till stor del är politiska och inte baserade på solid vetenskap eller vetenskapliga bedömningar. Läs mer…
Sammanfattningsvis har Fiskbranschens Riksförbund svårt att se varför WWF ändrar sina bedömningar avseende NVG-sill och makrill just nu. Inget nytt har framkommit sedan den vetenskapliga rådgivningen 30 september 2024, eller för den delen sedan 4 december 2024 när WWF:s Fiskguide presenterades. Läs mer…
All makrill (Scomber scombrus) och norsk vårlekande sill (NVG-sill, Clupea harengus) har fått röttljus i WWF:s fiskguide. Anledningen är flera år av överfiske, till följd av att de fiskande länderna inte kunnat komma överens om hur kvoterna ska fördelas. Läs mer…