Sveriges största tidning om yrkesfiske
Lax är nyttig mat. Mycket nyttig mat som all annan fet fisk. Även odlad lax är mycket nyttig mat. Faktiskt bättre än vildfångad vanlig lax. I alla fall om laxen kommer från Östersjön eller sjöar, älvar och åar i Sverige eller nåt annat land runt Östersjön. Ännu nyttigare är sill, skarpsill och makrill. Läs mer…
I stort sett är det samma fiskbåtar på denna lista som det var förra gången jag gjorde en lista på det största isländska fiskebåtarna vilket var år 2022. Som vanligt dominerar ett antal storföretag ägandet av fiskebåtar på Island. Läs mer…
De största fiskebåtarna på Grönland är i huvudsak räktrålare med både räkfabriker och fiskfabriker ombord. Sen jag gjorde listan förra gången, år 2022, har antalet riktigt stora räktrålare ökat. Två storföretag dominerar totalt bland de som äger stora fiskebåtar på Grönland. Läs mer…
Listan över de största fiskebåtarna i Storbritannien innehåller exakt samma fiskebåtar som den förra listan som jag gjorde 2022. Men en del båtar har bytts ut mot nya större med samma namn. LK 145 Antarctic II (Fiskebas Fishing Co Ltd) har försvunnit från listan och en ny båt är beställd. Läs mer…
Listan över de största fiskebåtarna i Irland är exakt densamma som den var år 2022. De flesta företag med båtar på listan är familjeföretag men ett är ett storföretag med fiskebåtar på Irland såväl som i Mauretanien, Norge och Oman. Läs mer…
Enligt en dom i EU-domstolen är det olagligt att sätta kvoter som medför överfiske. Överfiske är när det fiskas mer än vad som anses vara hållbart. Domen rör ett fall på Irland där kvoter regelmässigt satts högre än vad rådgivningen ansett vara hållbart. Läs mer…
De flesta stora pelagiska båtar fiskar för närvarande skarpsill i Östersjön. De stora båtarna bedriver numera inget riktat fiske av sill. Nån enstaka fiskar sill (strömming) i Bottenhavet och flera stycken ägnar sig åt sillfiske eller makrillfiske i Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Klimatförändringarna är det största problemet för svenskt fiske i framtiden. Det kommer att leda till ett förändringar i havet. Förändringar för både växter, djur och andra organismer. Här ska jag bara gå in på några av de problem som klimatförändringarna kommer att föra med sig. Läs mer…
Många större svenskägda pelagiska trålare befinner sig i Östersjön öster om Gotland och väster om Ösel i Östersjön. Det är GG 206 Ahlma, GG 207 Torland, GG 229 Clipperton, S 205 Ceton och S 464 Stella Nova. Läs mer…
Makrill fiskas i Nordsjön och för konsumtion. Det är bara de allra största båtarna som brukar fiska makrill. Makrill fiskas med pelagisk trål (flyttrål) eller snörpvad. Läs mer…
Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
Sverige har en liten makrillkvot och svenskägda båtar i Danmark har också förhållandevis små fiskerättigheter för makrill. En del av makrillen landas i Norge som betalat mer för markillen än de flesta andra länder under 2023. Läs mer…
Mer fiske av kolja och sill. Mindre av kummel och havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar beslutat om kvoterna för Västerhavet under 2024. Beslutet om 2024 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 10 – 12 december. Läs mer…
Det finns problem med att landa pelagisk fisk i Sverige. Det finns få mottagningsanläggningar och få fabriker för beredning av fångad pelagisk fisk. Dessutom kan det största pelagiska fiskebåtarna inte komma in i de flesta svenska hamnar där det är möjligt att lossa fisk. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
ICES har publicerat sina kvot råd för makrill, kolmule (blåvitling), NVG-sill (atlantoskandisk sill), nordsjösil och hästmakrill (taggmakrill) inför 2024. Rekommendationerna innebär en minskning för atlantoskandisk sill och makrill men en ökning för kolmule, nordsjösill och hästmakrill. Läs mer…
Förra månaden gjorde miljöorganisationen Oceana en stor sak av sin rapport Taking Stock: The State of UK Fish Populations 2023. Den målade upp en mycket negativ bild av fisket i brittiska vatten. Men den var inte sann. Rapporten och pressmeddelandet uteslöt viktiga sammanhang. Läs mer…
Det finns i år mer blåfenad tonfisk i svenska vatten än vad det funnits på de senaste åren. Tonfisken kom tillbaks till svenska vatten kring år 2015 och sen dess har antalet tonfiskar som äter upp sig i svenska vatten ökat markant. I år finns det tusentals tonfiskar i Skagerak och Kattegatt. Fler än 200 stycken har setts i Öresund. Läs mer…
För några år sen dök den blåfenade tonfisken upp i svensk vatten ingen. Efter mer än 50 år frånvaro var de tillbaks i stor skala. För några år sen dök den blåfenade tonfisken upp i svenska vatten ingen. Efter mer än 50 år frånvaro var de tillbaks i stor skala. Orsaken till detta är två saker. Det finns en massa fisk att äta i Skagerak och Kattegatt. Och fisket av tonfisk har minskat kraftigt. Läs mer…
När det gäller kustfisket på Västkusten finns det både en pelagiskt kustkvot och en demersal kustkvot. Den förstnämnda omfattar sill och makrill i Skagerak och Kattegatt. Vad gäller sill bedrivs ett fiske på kustkvoten med garn och makrill på kustkvoten fiskas med garn, dörj och pilk. Det finns också en kustkvot av skarpsill. Läs mer…