EU:s fiske och fiskenationer

De 10 största fiskenationerna i EU om vi ser till den officiellt redovisade fångsten år 2019 var Spanien, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Irland, Tyskland, Polen, Italien och Sverige. 14 länder fiskade över 100 000 ton. Läs mer…

Ett blått skifte till att äta mer pelagisk fisk vore bra

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare från bland annat Sverige analyserat energivärdet och växthusgasavtrycket för ett antal fiskar och skaldjur och jämfört med motsvarande värden för fjäderfä, gris och nötkött. Läs mer…

Ner för sill och upp för kolmule i Nordatlanten

Internationella havsforskningsrådet (ICES) har lagt fram kvotråd för NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill, kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) i Nordatlanten och Nordsjön för 2023. Läs mer…

Tomt hav – lögnaktig dokumentär från SVT

I svenska vatten finns idag späckhuggare, flera delfinarter, 1 000-tals tonfiskar med mera. De lever på nånting. Nämligen sill och makrill. För 20 – 30 år sen fanns inga späckhuggare, inga delfiner och inga tonfiskar. Det tyder på att det för 20 år sen inte fanns mat åt dem, men att det finns idag. Läs mer…

Landningar från Kattegatt, Skagerak och Nordsjön

Skagerak är det viktigaste havet för svenska fiske. Huvuddelen av räkfisket sker i Skagerak såväl som huvuddelen av kräftfisket. Dessutom det mesta av fiskfisket. En del kräftfiske sker dock i Kattegatt och en del räkfiske och fiskfiske i Nordsjön. Läs mer…

Fiskerättigheter i det pelagiska fisket 2022

Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…

Landningar i det kustnära pelagiska fisket 2021

Det kustnära pelagiska fisket i Sverige består av trålfiske inriktat på siklöja och strömming (sill) längs Norrlandskusten, trålfiske av sill och skarpsill i Östersjön, garnfiske av sill i Öresund,  fiske av makrill med garn eller dörj på Västkusten, sillfiske med garn på Västkusten, skarpsillsfiske med snörpvad i Bohuslän och fiske av läppfiskar i Bohuslän. Läs mer…

Landningar från svenska fiskare i andra länder 2021

Många svenska yrkesfiskare bedriver sitt yrkesfiske i andra länder. Framförallt i Danmark men även i Tyskland och Marocko. Tidigare bedrev flera svenska yrkesfiskare också ett fiske i Finland. Det fanns också fler företag i Marocko men idag finns bara ett kvar. Läs mer…

Landningar i det svenska pelagiska fisket 2021

Det storskaliga pelagiska fisket bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak, Kattegatt, Östersjön och Bottenhavet. Fisket är inriktat på arter som sill, makrill, skarpsill och tobis. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av fritidsfisket

Fritidsfiske utgör ett stort hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön och de stora insjöarna. Dessutom utgör fritidsfiske på sina håll ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…

Exkluder – ett bra redskap för att sortera ut bifångst

En exkluder används för att sortera ut stora fiskarter från fångsten vid pelagiskt fiske. Genom användning av exkluder har fisket av den lilla torskfisken vitlinglyra (sperling) kunnat ökas. Tidigare användes rist men det resulterade ändå i för stora bifångster av torskfiskar, sill och makrill. Läs mer…

Kvoterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt 2022

Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet om 2022 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Läs mer…

Danskt pelagiskt fiske

En stor del av den pelagiska fiskeflottan i Danmark ägs och bemannas av svenska yrkesfiskare. Hur det danska fisket ser ut är därför väldigt intressant och viktigt för det svenska yrkesfisket. Många av de svenskar som har båtar i Danmark har dessutom också båtar i Sverige. Läs mer…

ICES rådgivning för pelagisk fisk i Nordsjön

Internationella Havsforskningsrådet (ICES) kom med kvotråden för nordsjösill, NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill, blåvitling och hästmakrill i slutet av september. Det brukar sällan uppmärksammas av svenska medier som fokuserar helt på Östersjön. För det storskaliga pelagiska konsumtionsfisket är denna rådgivning dock av stor betydelse. Läs mer…

Att räkan hotas av klimatet legitimerar inte felaktigheter

Torgny Nordin som är en välrenommerad vetenskapsjournalist och författare. Han har skrivit en artikel i GP kultur om klimatet som ett hot mot nordhavsräkan. Den räka som fiskas i Skagerak och som tillsammans med kräfta utgör basen för det kustnära och småskaliga fisket i Bohuslän. Det är naturligtvis en korrekt utgångspunkt han har för artikeln. Läs mer…

Havsmiljö – arterna som blivit vanligare i havet

Det är vanligt med artiklar som fiskarter och andra varelser i havet som försvunnit eller blivit mer sällsynta. Sällan nämns dock när minskningen skedde och aldrig nämns det att det också finns arter som blivit vanligare. Dessutom handlar det ju om vilken tidsperiod vi väljer att jämföra med. Utvecklingen är också väldigt olika i olika hav. Läs mer…

WWF gör det ännu svårare för det kustnära fisket i Östersjön

Att WWF har gett sillfisket i centrala delarna Östersjön gult ljus är en i princip meningslös uppgift. Sill/strömming från de centrala delarna av Östersjön används inte konsumtion. Det finns ingen efterfrågan på sillen/strömmingen från centrala Östersjön då Livsmedelsverket avråder från Läs mer…