SM 53 Glomskär har köpts av Båt GG 330 Carmona AB

Båt GG 330 Carmona AB som ägs av familjen Gustafsson på Dyrön och i Rönnäng har sålt GG 330 Carmona till Fiskeriselskabet Stella Nova ApS med familjen Bryngelsson på Fotö och Öckerö som ägare. De har nu istället köpt SM Läs mer…

Advertisements

De flesta kommersiella fiskarter i Sverige underutnyttjas

Sverige har 66 kvoter som fastställts i enlighet med internationella vetenskapliga råd. Några av dessa har hamnat över vad de vetenskapliga råden rekommenderat, andra har hamnat under. Det blir så då det finns långsiktiga förvaltningsplaner och andra saker att ta Läs mer…

Svenska landningar av kräfta 2019

Kräftfiske är ett fiske som sker med bottentrål eller med bur. Fisket bedrivs i Kattegatt och Skagerak och är ett omfattande fiske med många aktiva båtar. Trots det utnyttjas bara en del av den kvot Sverige har. Trålfisket är också Läs mer…

Svenska landningar av räka 2019

Räkfisket är det viktigaste fisket i norr Bohuslän och ett viktigt fiske för yrkesfiskare även i Göteborgsområdet. Räkfisket kan delas in i tre olika segment. Dels de lite större båtarna som fiskar i Skagerak och Nordsjön där fisket sker i Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta och rödtunga 2019

De två mest fiskade plattfiskarterna inom det svenska fisket är rödspätta och rödtunga. På tredje plats återfinn skrubba eller flundra som den kallas i Östersjöområdet där den fiskas för konsumtion. Rödspätta är en kvoterad art medan rödtunga är okvoterad i Läs mer…

Svenska landningar av gråsej och kolja 2019

Sej är idag den mest fiskade torskfisken efter att torskfisket i Östersjön stoppats. Fisket bedriv i Nordsjön och Skagerak. En stor del av de landade fångsterna utgörs av bifångster vid räk- och kräftfiske men det finns även ett riktat fiske. Läs mer…

Svenska landningar av torsk 2019

Torsk har länge varit den viktigaste fisken i det demersala svenska fisket. Den har de senaste årtionden i huvudsak fiskats i Östersjön. Sommaren 2019 stoppades dock torskfisket i östra Östersjön på grund av torskens dåliga status, främst dålig hälsa och Läs mer…

Nordens största industrifiskeföretag

I detta sammanhang räknar jag allt fiske av tobis, blåvitling (kolmule), vitlinglyra (sperling, øyepål), trynfisk (havgalt) och skarpsill (brisling) samt sillfisket i östra Östersjön som industrifiske. Övrigt sillfiske, guldlaxfiske, makrillfiske och hästmakrillfiske räknar jag som konsumtionsfiske.  Industrifisket domineras av blåvitling Läs mer…

Fisket i världen har blivit alltmer hållbart

I en studie som nyligen publicerats i PNAS dras slutsatsen att tillståndet för ungefär hälften av världens fiskbestånd förbättrats avsevärt sen 1990-talet. Det är sen tidigare känt att 67% av världens fiskbestånd fiskas under eller i enlighet med maximalt hållbart uttag Läs mer…

Pelagiskt fiske på regionalkvoten i Östersjön – landningar 2019

Förutom kustkvot och överförbara fiskerättigheter (TFC) så finns det också en regional tilldelning av kvoter till båtar som har sin bas vid Östersjöns kuster, dvs landar sin fångst i Östersjöhamnar, och som ingår i systemet med TFC, dvs de innehar Läs mer…

Tveksam rapport om svensk sjömat från Havsmiljöinstitutet

Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…

Pelagiskt kustfiske i Bottenhavet och Bottenviken – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill/strömming i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill( strömming) i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill Läs mer…

Klimat- och miljövänliga fiskebåtar allt vanligare

De mest miljö- och klimatvänliga fiskebåtarna är stora pelagiska snörpvadsbåtar och trålare. De använder redskap som inte påverkar bottnar, de fiskar långsiktigt hållbart och de drar minst bränsle i förhållande till fångad mängd fisk. Det storskaliga pelagiska fisket är också Läs mer…

Pelagiskt kustfiske i Östersjön – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…

Ökad frihet för yrkesfiskarna

För att det ska bli lättare och bättre att vara yrkesfiskare så måste all detaljreglering avskaffas så att yrkesfiske återigen blir ett fritt yrke. Alla tekniska bestämmelser om hur redskap får utformas måste tas bort liksom bestämmelser om hur en Läs mer…

Pelagiskt kustfiske på västkusten – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…

Svenska landningar av siklöja 2019

Siklöja fiskas yrkesmässigt i Bottenviken, Vänern och Mälaren. Siklöja fiskas för rommens skull men idag säljer de flesta företagen också filéer till konsumtion. När det gäller fisket i Bottenviken har jag siffror på fångsterna per båt men det finns inte Läs mer…

Norska landningar av kolmule 2019

Kolmule är det norska namnet på blåvitling. Det är också en beteckning som använts i Bohuslän för samma art. Fisket bedrivs i Nordatlanten kring Island och Färöarna samt väster om de brittiska öarna. Kulmule på danska är istället en helt Läs mer…

Är Henning Kjeldsen på väg in i svenskt fiske?

Henning Kjeldsen är en av Danmarks största yrkesfiskare. Hans företag äger en lång rad fiskebåtar men har inga möjligheter att skaffa sig större fiskerättigheter i Danmark än de han redan har. I Sverige skulle han dock kunna skaffa sig fiskerättigheter Läs mer…