EU-kommissionen föreslår kraftigt sänkta torskkvoter i Östersjön

EU-kommissionens förslag för kvoterna (TAC) på torsk i Östersjön följer Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning. Det föreslås en säkning av kvoten i östra Östersjön med 39% och i Västra Östersjön med 88% jämfört med TAC under 2016.

Torsk

Torsk. Bild: Patrick Gijsbers. Licens: GFDL

Sänkningen i östra Östersjön är egentligen inget problem då kvoten där inta fiskats upp på många år. De flesta av de senaste åren har bara 40-50% av kvoten fiskats, under 2016 ser det dock ut att bli lite mer. Sänkningen påverkar ändå det aktuella fisket helt marginellt. Beslutet kritiseras dock av danska fiskare som anser att beståndet av torsk i östra Östersjön är stigande.

Sänkningen av kvoten i västra Östersjön kommer dock att slå hårt mot småskaligt kustnära fiske. I praktiken kommer den att innebära att en del yrkesfiskare sannolikt slås ut för gott. Istället för cirka 4 000 ton får svenska fiskare 400 ton. Dessutom gäller den kraftiga sänkningen också Öresund där alla (forskare, miljöorganisationer och andra) hävdar att torskbeståndet är mycket livskraftigt. Detta förfarande är mycket märkligt. Speciellt är det märkligt om inte också fritidsfisket som tar upp mer torsk i Öresund än yrkesfisket också drabbas av inskränkningar när dessa nu sannolikt kommer att bli av. I Sverige kommer sänkningen av torskkvoten att slå hårt mot kustnära småskaliga fiskare i Öresund som fiskar med passiva redskap. Detta är inte rimligt.

I Danmark blir verkningarna av den nedskurna kvoten västra Östersjön mycket allvarligare än i Sverige. Danmark har en större kvot och det är främst danska innanhav kring Fyn och de mindre öarna som drabbas av kvotminskningen. I Danmark kan det leda till att en stor mängd danska kustfiskare slås ut för gott:

– Det vil i sig selv være en katastrofe, hvis torskekvoten bliver decimeret til 10 procent af den nuværende kvote i den vestlige Østersø. Men det er i lige så høj grad en skandale, at EU-Kommissionen ignorerer alle eksperters advarsler om, at det vil føre til en lukning af fiskeriet på tværs af Østersøen fra Bornholm i øst over til Jylland i vest, siger formanden for Danmarks Fiskeriforening PO, Svend-Erik Andersen.

Kystnært fiskeri rammes hårdt

Fiskerne har selv lavet to rapporter, der påviser de fatale konsekvenser, som nedslagtningen af torskekvoten vil få for fiskeriet og de mange fiskerihavne i den vestlige del af Østersøen. Dertil har IFRO – Institut for Fødevare og Ressourceøkonomi – detaljeret påvist fiskernes afhængighed af torskekvoten i den vestlige Østersø.

– Især de mindre fartøjer er bundet til deres lokale farvande og kan ikke skifte til et andet farvand for måske at fiske dér. Samtidig er det også umuligt for dem at gå over i andre fiskerier i deres lokale farvande, fordi de vil få torsk med som bifangst. Så de kan reelt se frem til at skulle være ved kaj en stor del af året, forklarer næstformand i Danmarks Fiskeriforening PO, Kim Kær Hansen.

Kvoterna som danska yrkesfiskare får blir så små att ingen kan leva på fisket längre:

Kommissionens forslag skærer den samlede torskekvote – TAC i fagsprog – fra 12.720 tons i år til 1.588 tons i den vestlige Østersø i 2017. Heraf vil den danske andel af kvoten i den vestlige Østersø blive på knap 700 tons torsk.

Hvis man fordeler kvoten ligeligt ud på de 281 fartøjer, der har licens til torskefiskeri i den vestlige Østersø, giver det en gennemsnitlig fangstkvote for hvert fartøj på omkring 5,6 tons. Med 2016-priserne som grundlag vil det give en gennemsnitlig årsomsætning for hvert fartøj på omkring 75.000 kroner.

– Det er meget, meget lidt at drive forretning på. Og når man så også husker på, at en stor del af fartøjerne i den vestlige Østersø henter omkring 90 procent af deres årlige omsætning fra torskefiskeriet, så er det helt håbløst. De går ganske enkelt fallit, hvis kvoten bliver så lav, som Kommissionen foreslår, siger formand for Bælternes Fiskeriforening, Allan Buch.

Även i danska Bälthavet innebär en kraftiga minskningen av torskkvoten för yrkesfisket att fritidsfisket kommer att fiska betydligt mer än yrkesfisket. Det är inte heller där rimligt att fritidsfisket inte ska drabbas av nedskärningar vilket också EU-kommissionen påpekar.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads

Jan Albertsson från SLU ljuger i ETC om Östersjön och överfiske

Jan Albertsson är en forskare på SLU. Han är intervjuad i ETC om miljötillståndet i Östersjön. Där hävdar han att det pågår ett överfiske i Östersjön och att det drabbat torskbestånden. Påståendet är en ren lögn.  Överfiske är när det fiskas mer än vad rådgivningen från Internationella Havsforksningsrådet (ICES), dvs forskningen föreslår att det ska fiskas. Vad det gäller torsken har det inte varit fallet på i alla falla 10 år. Albertsson ljuger.

De senaste åren har politikerna visserligen fastställt kvoter (TAC) som varit större än vad ICES forskare föreslagit men inte något år har det faktiskt fisket varit större än ICES rådgivning. Detta då inte mer än 30-50% av kvoterna i östra Östersjön (område 25-32) och inte mer än 70-100 % av kvoterna i västra Östersjön (område 22-24, väster om Bornholm) fiskas upp. Det senare kan vara ett visst överfiske jämfört med råden, men det sker i mycket liten utsträckning i vatten där svenska yrkesfiskare är verksamma. Svenska fiskare ägnar sig huvudsakligen åt fiske i östra Östersjön och de som fiskar i västra Östersjön är främst småskaliga kustnära fiskare med små båtar. Öresund där torskbeståndet mår bra är den del av vattnen i västra Östersjön som fiskas hårdast vad svenska yrkesfiskare anbelangar.

När det gäller fisket i Östersjön snackar Albertsson helt enkelt skit. Nåt överfiske på torsk i Östersjön existerar inte förutom i Bälthavet och Arkonahavet.

Källa: Fisket 2015.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Veckans båt – GG 201 Bravik

GG 201 Bravik

GG 201 Bravik i Frederikshavn år 2007. Bild: Lars Schmidt.

GG 201 Bravik är en nästan 28 meter lång båt på 225 bruttoton och med en motor på 810 kW. Hemmahamn är Styrsö men den hamn båten utgår från vid fiske är i allmänhet Hanstholm på Jyllands västkust.

Bravik byggdes 1983-1984 på Johs. Kristensen Skibsbyggeri ApS i Hvide Sande, Danmark och ersatte en äldre GG 201 Bravik av trä som var byggd i Skredsvik 1965. Den sistnämnda båten var en av de tre sista fiskebåtarna som byggdes i Skredsvik. Ägare av Bravik har alltid varit familjen Tullock. Innan 1966 var de istället delägare i GG 200 Sandvik.

Idag ägs GG 201 Bravik av Bravik Fiskeri AB som i sin tur ägs av familjen Tullock. I styrelsen för företaget sitter Gunnar Tullock och Christian Tullock samt som suppleanter Lisbeth Margareta Tullock och Stella Hellen Tullock. 2015 omsatte företaget 7,6 miljoner kronor och hade bokförda tillgångar på 5,5 miljoner kronor. Företaget äger också den mindre fiskebåten GG 5 Alexandra och Gunnar Tullock äger själv GG 702 Hanna.

Efternamnet Tullock kommer ursprungligen från Skottland och har funnits sen medeltiden. Det förekommer med flera olika stavningar, förutom Tullock också Tulloch, Tulloh och Tullo med flera. I Dingwall i Skottland finns Tulloch Castle. I stort sett alla med namnet Tullock bor i Västsverige, främst på Styrsö, i Torslanda och Göteborg. Jag kan inte hitta någon koppling mellan familjen Tullock på Styrsö och familjen Tullock i Torslanda. Det betyder inte att den inte finns, den kan mycket väl finnas ändå, men måste förstås inte finnas.

GG 201 Bravik

GG 201 Bravik år 2015. Bild: Maritimbild/Lennart Ramsvik

GG 201 Bravik är en av få svenska båtar som främst fiskar fisk i Västerhavet, dvs torsk, kolja, sej och liknande samt plattfisk. Det vanliga är att demersala svenska trålare bara tar fisk som bifångst medan målarter är kräfta och räka, men ett fåtal båtar har ett riktat fiske på fisk. Sex båtar med riktat fiskfiske ingår i den danska MSC-märkningen för olika typer av vitfisk och plattfisk samt landar större delen av sina fiskfångster i Danmark.

Förutom GG 201 Bravik är det GG 562 Randi och GG 150 Älvsborg som främst är inriktade på fiskfiske. GG 181 Västerland, GG 500 Vingaskär (också från Styrsö) och GG 73 Ingun är båtar som även fiskar annat vid sidan av fiskfisket och främst landar i Sverige men de ingår även i den dansk MSC-märkningen så de landar sannolikt en stor del av sin fisk där. Det är alla medelstora fiskebåtar. Utöver dessa båtar finns det ytterligare ett antal medelstora och många mindre båtar som har olika typer av riktat fiskfiske vid sidan av kräftfisket.

GG 201 Bravik

GG 201 Bravik i juni 2006. Bild: Anders Lidhall

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Skrönor, fakta och äventyr på Vestfjorden

HavsbokenVestfjorden är ingen fjord, det är ett stycke hav innanför Lofotväggen, innanför öar som AustvågøyaGimsøya, VestvågøyaFlakstadøya, MoskenesøyaVærøy  och Røst. Det är på Vestfjorden som Havsboken av Morten A. Strøksnes utspelar sig. På småbåtar med Skrova som bas. Två män i en båt som försöker fånga en mytomspunnen haj. Håkäringen. Hajen som kan bli många hundra år. En haj som är svår att fånga.

De flesta recensenter behandlar det som en faktabok, men det tycker jag inte det är. Men det är inte heller skönlitteratur. Det är i första hand en skröna, men med invävda fakta. Det är också en berättelse om havet, havets djur, livet vid havet och fisket. Det är spännande och mycket bra läsning. Den kan ändå jämföras med Moby Dick och Den gamle och havet även om de är mer skönlitterära.

Boken är fantastisk. Den ger en känsla av att en är med. Den omspänner allt från gammal litteratur om havet till en berättelse om fiskindustrin uppgång och fall. Havets fasor och havets rikedom. Det går inte att sluta läsa. Översättaren har gjort ett bra jobb. Det är svårt att översätta en sådan här bok med mängder av facktermer och dialektala ord. Vissa företeelser inom den norska kustkulturen och fisket har aldrig funnits i Sverige.

Det är när en läser boken lätt att förstå hur uppköpare och markägare (ofta samma personer) kom att dominera norsk fiskerinäring medan det i Sverige istället kom att bli dominerat av fria fiskare utan annan egendom än fiskredskap, båt och huset på ofri grund eller minimal tomt. Idag finns det i Norge redare och anställda fiskare. I Sverige finns det bara fiskare.

Läs mer: AP,  NRK,  VG,  SVD, BLT, Corren, GP, DB,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Köp boken från Adlibris

Köp boken från Bokus

Global Fishing Watch – ganska cool AIS-tjänst

Global Fishing Watch är en tjänst som lanserats av miljöorganisationen Oceana, IT-företaget Google, IT-organisationen Skytruth och Leonardo Di Caprio Foundation. Den är till för att hålla koll på världens fiske och fiskebåtar. Huvudkällan för informationen är båtarnas AIS. Tjänsten skiljer sig alltså inte från de 100-tals sajter som redan idag tillhandahåller AIS-information om båtar som exempelvis Marinetraffic, Fleetmon, Vesseltracker och Vesselfinder. Global Fishing Watch (GFW) tillför alltså inget nytt mer än att tjänsten sorterar bort alla båtar som inte är registrerade som fiskebåtar. Så nån större nyhet är det inte på det sätt som det framställs i en del miljömedia och annan media.

Trots att GFW sorterar ut alla fartyg som inte är fiskbåtar är tjänsten på vissa sätt sämre än de tjänster som redan finns då den är långsammare och mer svåranvänd. Eftersom GFW är inriktad på fiske finns det dock några funktioner som inte finns på de andra mer lättanvända och snabbare sajterna. Det går att se gränser för länders ekonomiska zoner (EEZ), gränser för internationella vatten, vilka fiskeriorganisationer (RFMO:s) som förvaltar fisket på det internationella planet i vissa områden, marina skyddsområden med mer. Dessutom ger sajten tillgång till historiska data vilket de andra sajterna bara gör mot betalning. Men dessa extrafunktioner hjälper inte riktigt när sajten är långsam och svåranvänd. Jag tror företagen och organisationerna bakom GFW hade tjänat på att samarbeta med nåt av de företag som sen länge tillhandahållit AIS-tjänster på nätet.

Men här är i all fall lite information från GFW om var S 264 Astrid och GG 764 Astrid befunnit sig under 2015 och 2016. Ganska fräckt faktiskt.

gg-764-astrid-2016-09-25-kl-09-55-00 s-264-astrid-2016-09-25-kl-09-53-13

Den övre bilden är GG 764 Astrid och den undre bilden S 264 Astrid. Ljusa områden är områden där det pågår mycket fiske.

Kanske är det också så att GFW kommer att bli snabbare med tiden. Det är trots allt ännu en betaversion. Helt färdig blir det kanske en mycket användbar sajt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,