Sveriges största tidning om yrkesfiske
EU, Norge och Storbritannien har nått en överenskommelse om fiskekvoterna för de fiskbestånd de gemensamt förvaltar i Nordsjön och Skagerak. Det gäller även torskbestånden, där en 44 procent mindre kvot än år 2025 överenskommits. Läs mer…
De senaste åren har det fångats mellan 6 000 och 8 000 ton kräfta i Skagerak och Kattegatt. Det nya rådet för området från ICES innebär en kvot på 19 273 ton år 2026. Det är en ökning med hela 77%. Läs mer…
Dagens MSY-mål för hållbart fiske innebär onödigt höga risker. En ny studie visar att den nivå som används som riktvärde för maximalt hållbart fiske ofta innebär större risk än väntat för att fiskbestånden kollapsar. Samtidigt kan nästan lika stora fångster uppnås även med något lägre fisketryck. Men med betydligt lägre risk för bestånden. Läs mer…
Det internationella havsforskningsrådet ICES ger varje år vetenskaplig rådgivning till EU om hur mycket som kan fiskas utan att riskera beståndens långsiktiga hållbarhet. När ICES tar fram sina rekommendationer presenteras flera alternativ. Läs mer…
Ett antal forskare kopplade till Stockholms universitet riktar kritik mot kvoterna i Östersjön. Kritiken är i vss fall rimlig men samtidigt utelämnar forskarna huvudorsaken till att tre av de kvotsatta bestånden i Östersjön har kollapsat. Det framstår därmed som om fisket skulle vara skurken. Kritiken är därför också ur viktiga aspekter helt orimlig. Läs mer…
Den totala kvoten för norsk vårlekande sill (NVG-sill, atlantoskandisk sill) kommer att öka med 33 % under 2026 jämfört med i år. Detta efter en överenskommelse som nåddes mellan de så kallade kuststaterna vid samtal i London. Kuststaterna i detta fall är Norge, Färöarna, Island, Ryssland och Storbritannien. Läs mer…
ICES kvotråd för makrill på 174 357 ton för 2026 innebär en dramatisk minskning och är hela 70 procent lägre än årets kvot. Den kraftiga minskningen kommer vid en tidpunkt då den norska flottan just har avslutat en makrillsäsong där tillgången av makrill har varit bättre än på många år. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har precis kommit med ett råd om torsken i Nordsjön och Skagerak. Det anses bestå av tre åtskilda lekbestånd, ett sydligt bestånd, ett nordvästligt bestånd och ett bestånd på Vikingbanken. Läs mer…
När Internationella havsforskningsrådet (ICES) i våras publicerade sina råd för 2026 innehöll detta en ökning av kvoten för sill/strömming i centrala Östersjön samt en liten minskning i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
När Internationella Havsforskningsrådet (ICES) utifrån beståndsbedömningar gör en rekommendation av hur mycket fisk av en art som får fångas använder de sig av ett mått som heter maximatl hållbart uttag (MSY). Det är ett mått som kritiserats i många år för att det leder till ett uttag som alltid ligger precis runt gränsen för vad som är hållbart. Läs mer…
De vetenskapliga råden från ICES baseras främst på tidigare års fångster. Detta leder till en eftersläpning på två-tre år och onödigt stora fluktuationer för kvoterna. Just nu kan vi se detta vad det gäller två olika bestånd. Torsken i Skagerak och sillen (strömmingen) i Bottenhavet. Läs mer…
Trots fluktuationer i beståndsstorlekar är bilden relativt stabil jämfört med råden för 2025. Praktiskt taget alla bestånd ligger inom säkra biologiska gränser. Detta är kärnan i de vetenskapliga råden för fisket i Nordsjön och Skagerak från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Läs mer…
ICES rekommenderar i år höjningar av kvoterna för sill och skarpsill i Östersjön. Men en minskning av kvoten i Bottenhavet. Lobbyorganisationen Baltic Waters vill inte acceptera den vetenskapliga rådgivningen som underkänns av deras betalda forskare och lobbyister. Läs mer…
Den 21 maj kom EU, Norge och Storbritannien överens om ett trepartsavtal för skarpsillskvoten i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt för perioden 1 juli 2025 till 30 juni 2026. Läs mer…
Det internationella havsforskningsrådet (ICES) presenterade den 28 maj 2025 sin vetenskapliga rådgivning för kvoterade fiskbestånd i Östersjön. Råden kommer att utgöra underlag för kommissionens kommande förslag och beslut om kvoter inför 2026 års fiske. Läs mer…
Det är en bedöming där forskaren Henrik Svedäng och jag är överens. Vi är överens om mycket annat också men sällan om fisket. Svedäng säger följande i en artikel om ICES rådgivning för Östersjön inför 2026 Läs mer…
ICES har presenterat sin rådgivning för nästa års (2026) fiskekvoter i Östersjön. Råden visar en fortsatt positiv utveckling för både sill/strömming och skarpsill i Östersjön men en generell trend nedåt över tid i Bottenhavet. Läs mer…
WWF har publicerat en rapport om sillfisket i Östersjön och konstaterar att sillen hamnar hos fiskmjölsfabrikerna i Danmark. Rapporten har gjorts av forskningsföretaget RISE på beställning från WWF. Allt som står rapporten är dock välkända uppgifter och på detta vis har det varit i flera decennier. Läs mer…
En stor fiskebåt kan ha en större trål och en större lastkapacitet. Det sistnämnda är främst bra för att det minskar bränsleförbrukningen då en stor båt inte behöver in i hamn lika ofta som en liten. En stor trål kan förstås fånga mer fisk i ett enda tråldrag än en liten trål. Läs mer…
Mer sej och marulk. Mindre torsk och kummel. Oförändrad nivå för havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar kommit överens om kvoterna för Västerhavet under 2025.Överenskommelsen om 2025 års fiskekvoter träffades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 9 – 10 december. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Läs mer…