Felräkning av sill saknar betydelse

Forskarna ska ha räknat fel på sillbeståndet i centrala Östersjön. Beräkningarna har sedermera korrigerats och ingenting allvarligt syns i statistiken eller beståndet. Beståndet är ungefär lika stort som det varit i 30 år. I några år tycks det ha lett till att det fiskats lite för mycket Läs mer…

Tomt hav – lögnaktig dokumentär från SVT

I svenska vatten finns idag späckhuggare, flera delfinarter, 1 000-tals tonfiskar med mera. De lever på nånting. Nämligen sill och makrill. För 20 – 30 år sen fanns inga späckhuggare, inga delfiner och inga tonfiskar. Det tyder på att det för 20 år sen inte fanns mat åt dem, men att det finns idag. Läs mer…

EU-kommissionens förslag till kvoter i Östersjön 2023

EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag om fiskemöjligheter för 2023 för Östersjön. Baserat på detta förslag kommer EU-länderna att fastställa hur mycket av de viktigaste kommersiella fiskarterna som får fångas. Läs mer…

Forskare överens – inget kritiskt läge för Östersjöns fisk

Det finns enskilda forskare som anser att sill- och skarpsillsbestånden i Östersjön är i ett kritiskt läge. I många fall handlar det om forskare som inte ägnar sig åt fiskeriforskning eller om beståndsbedömning. De har aldrig några som helst empiriska bevis för sin påståenden. Läs mer…

Det finns ingen strömmingbrist

Det finns uppenbart en brist på vårlekande strömming (sill) i Bottenhavet då färre strömmingar sökts sig till kusten för att  leka under våren. De vetenskapliga bedömningar som gjorts av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) visar dock samtidigt att det inte finns nån strömmingbrist i det stora hela. Det betyder att det troligen finns mycket höstlekande sill. Läs mer…

Brist på vårlekande sill betyder inte brist på sill

Sill/strömming i Östersjön och sill/strömming i Bottenhavet finns i höstlekande varianter och vårlekande varianter. Vissa perioder dominerar vårlekande sill och vissa perioder dominerar höstlekande sill. Att bestånden av vårlekande sill minskat i Bottenhavet är otvivelaktigt Läs mer…

Positiv rådgivning för fisk i Skagerak och Nordsjön

Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sin rådgivning när det gäller de flesta demersala arterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Dessutom har rådet för sill också publicerats. I Skagerak och Nordsjön föreslås ökningar av kvoterna för de flesta arter medan det ser sämre ut i Kattegatt. Läs mer…

Skarpsillskvoten i Nordsjön för 2022-2023

EU, Storbritannien och Norge har nu satt kvoten för nästa års skarpsillfiske. Den totala kvoten för skarpsill (brisling) kommer i enlighet med rådet från ICES att vara 70 000 ton. 58 500 ton av detta tillfaller danska yrkesfiskare. Kvoten som sträcker sig från 1 juli till 30 juni är 36 procent lägre än den varit det senaste året. Läs mer…

Ingen matbrist för torsken i Östersjön

I en nypublicerad svensk-finsk studie om Östersjötorsken menar forskarna att torskens dåliga hälsa inte kan bero på syre- eller matbrist. Den motsäger helt forskarnas gängse teorier om orsakerna till det dåliga tillståndet för torsken. Torsken i Östersjön lider i nuläget alltså varken av brist på syre eller mat. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av säl och skarv

Säl och skarv utgör stora hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön. Dessutom utgör säl och skarv ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…

Elin Segerlind har fel om strömmingen

Idag finns det lika mycket sill (strömming) i Östersjön som år 2000. Kvoterna och fisket har gått upp och ner under åren som gått men sillbeståndet har bestått. Beståndet (SSB) har genom aktiv fiskeripolitik kunnat behållas intakt. Läs mer…

Supermiljöbloggens superdumheter om Bottenhavet

Supermiljöbloggen har börjat publicera inlägg om fiske. Hittills har jag inte hittat ett enda inlägg som är baserat på vetenskap, fakta och kunskap. Istället kännetecknas de av fördomar, falska nyheter, lögner, ren påhitt och faktaresistens. Så även Anna Ljungströms senaste artikel om fisket i Bottenhavet. Läs mer…

Kvoterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt 2022

Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet om 2022 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Läs mer…

Hyr skyddas ålen bäst?

Ålen klassas som akut hotad både på den svenska rödlistan och internationellt. Mängden glasål som når Nordsjön har sjunkit till någon enstaka procent jämfört med för femtio år sedan. Att kraftiga åtgärder måste sättas in för att rädda ålen är alla överens om.  Läs mer…

ICES rådgivning för pelagisk fisk i Nordsjön

Internationella Havsforskningsrådet (ICES) kom med kvotråden för nordsjösill, NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill, blåvitling och hästmakrill i slutet av september. Det brukar sällan uppmärksammas av svenska medier som fokuserar helt på Östersjön. För det storskaliga pelagiska konsumtionsfisket är denna rådgivning dock av stor betydelse. Läs mer…

EU-kommissionen föreslår förbud mot laxfiske i Östersjön

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om laxkvoten i Östersjön som innebär att de helt följer rådet från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Förslaget, som nu skickas vidare till Ministerrådet, innebär en sänkt kvot från 94 496 laxar (2021) till 63 811 för år 2022. Läs mer…

I stort sett inget torskfiske i Östersjön år 2022

I det senast rådet från Internationella Havsforskningsrådet (ICES) för torsken i Östersjön föreslås inget torskfiske i östra Östersjön och ett mycket litet torskfiske i västra Östersjön. Den kvot som föreslå för västra Östersjön (inkl. Öresund) är 700 ton och det inkluderar även fritidsfisket. Läs mer…