Allt mer sill landas i östersjöhamnar

På 1990-talet landades i stort sett all skarpsill och sill som fångades i Östersjön på den svenska västkusten och i Danmark. De stora hamnarna var Skagen, Grenå, Ängholmen (Rönnäng), Nogersund och Simrishamn. Kanske 10% landades i östersjöhamnar.  Några landningar i Läs mer…

Advertisements

Sveriges tidiga ringnotsbåtar

På 1960-talet utvecklades kraftblocket i Norge som ett sätt att maskinellt snörpa ihop en snörpvad. Den traditionella snörpvaden modifierades något och den varianten kallas därför ofta ringnot. Båtarna kallas dock oftast vadbåtar för ringnoten är i grunden en helt vanlig Läs mer…

Samherji anklagas för att ha betalat mutor i Namibia

Wikileaks har publicerat mer än 30 000 dokument om det isländska storföretaget Samherjis verksamhet i Namibia åren 2010-2016. Dokumenten har publicerats under rubriken Fishrot Files. De menar att dokumenten visar hur Samherji skaffat sig fiskerättigheter i landet genom mutor till Läs mer…

Nya GG 64 Astrid Marie

Astrid-koncernen har som jag skrivit tidigare beställt en ny båt som ska ersätta den gamla GG 764 Astrid som ägs av Astrid Pelagic AB. Den nya båten är beställd från Karstensens Skibsværft A/S och leverans ska ske i oktober 2020. Läs mer…

Östersjötorsken och forskarnas enkelspårighet

Östersjötorsken har problem. Problemet är inte antalet torskar. Det finns mycket torsk, men de är småväxta, till och med mycket småväxta. Orsaken till det är med all sannolikhet brist på mat när de växer upp. Matbristens orsaker är flera, men Läs mer…

Gnällspikarna och lögnarna – sportfiskarna, landshövdingarna och miljömupparna

Lögnerna om svenskt fiske (och danskt fiske) haglar tätt i debatten. Är det inte gaphalsar från miljörörelsen eller sportfiskarna så är det landshövdingar, anställda på länsstyrelser, politiker eller forskare. Det är ett ofattbart gnäll, oftast helt renons på verklighetsförankring. Gaphalsarnas Läs mer…

Hälften av alla yrkesfiskare och fiskodlare finns i Västsverige

Totalt finns hälften av Sveriges yrkesfiskare och fiskodlare i Västra Götaland och antalet har ökat under senare år. Flest finns i Göteborgsområdet. I Göteborgsområdet har antalet anställda inom fiskenäringen ökat från 1 242 år 2008 till 1 367 år 2017. Läs mer…

Skagens betydelse som fiskehamn har ökat

Under första halvåret 109 har Skagens hamn ökat sin marknadsandel för landad fisk till 43 procent och landningsvärdet till 30 procent. Nästan hälften av fisken som landades totalt i danska fiskehamnar under första halvåret 2019 landades i Skagen och därmed Läs mer…

Ytterligare en okunnig tyckare slår till

Lars Gezelius är en okunnig tyckare i fiskefrågor som dessutom råkar arbeta på Länsstyrelsen i Östergötland med fiskefrågor. Östergötland är ett län där det i praktiken inte existerar något yrkesfiske och inte finns några yrkesfiskare. Gezelius har med andra ord Läs mer…

Sänkt kvot för NVG-sill och ökad för blåvitling

EU, Ryssland, Norge, Island och Färöarna har enats om kvoter för blåvitling och NVG-sill i Nordatlanten inför 2020. Kvoten (TAC) för NVG-sill (atlantoskandisk sill) sänks med 11% jämfört med 2019, till 525 594 ton. Kvoten för blåvitling (kolmule) höjs i Läs mer…

Förlängt och utvidgat pelagiskt system

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har förlängt det pelagiska systemet med överförbara fiskerättigheter i ytterligare 10 år. Den nya tioårsperioden träder i kraft den 22 november. Systemet har utökats till att också omfatta sill och skarpsill i Bottenhavet. Detta fiske har tidigare Läs mer…

Industrifiske i Europa, USA och Sydamerika är hållbart fiske

Sustainable Fisheries Partnership (SFP) har släpp en rapport om industrifisket i världen under 2019 och den visar att 88 procent av fångsten kommer från fisken som är ”rimligt välskötta”. SFP:s översyn av förvaltningen av de ledande europeiska, indiska, afrikanska och Läs mer…

Utan efterfrågan inget fiske till konsument

Ett vanligt gnäll från kustnära fiskare på Östkusten är att sillen fiskas för användning till foder, fiskmjöl och fiskolja (industrifiske) och inte till konsumtion. Gnället åtföljs ofta av att de skyller på det storskaliga pelagiska fisket (industrifisket) och att det Läs mer…

TFC (ITQ) innebär en regionalt balanserad fiskeripolitik

Sveriges yrkesfiske präglades i många år av en enorm överkapacitet. Detta gällde framförallt det pelagisk fisket (fisket av sill, skarpsill, makrill och tobis) men även räkfisket. I det sistnämnda fisket finns överkapaciteten fortfarande kvar då inge vettiga åtgärder vidtagits för Läs mer…

Nomader inom fisket

Inom svensk fiske har det under mycket lång tid, flera hundra år, funnits tå radikalt olika fiskarkulturer. En nomadisk som går ut på att fiska där det finns fisk. En annan är en lokalt förankrad kultur där fiske bedrivits ihop Läs mer…

Levande kustsamhällen med lokalt fiske

Konferensen Östersjöfiske 2020 som äger rum i Simrishamn i november varje år har i år hållbart fiske som tema. Frågeställningar som kommer att debatteras är bl.a. ”Levande kustsamhällen med lokalt fiske – vad betyder kulturarvet när man blickar framåt?”, ”Omställning Läs mer…

Dumheter i Expressen om Sveriges miljövänligaste fiske

Flera företrädare för fiskeriorganisationer som i stort sett saknar medlemmar i allians med de vanliga gaphalsarna från Sportfiskarna och en del andra personer som troligen är helt okunniga om fiske kräver i en debattartikel Expressen ett stopp eller en minskning Läs mer…

Eftersom torsk föredrar sill som mat bör skarpsillfisket ökas

Kvoten på skarpsill i Östersjön är för låg och sillkvoten för hög. Det begränsar möjligheterna att fiska rationellt och har lett till felrapportering av skarpsill som sill. I praktiken fiskas sillkvoten därför inte upp medan det fiskas mer skarpsill än Läs mer…

Kraftigt höjd makrillkvot inför 2020

EU, Norge och Färöarna undertecknade i torsdags ett avtal om makrillkvoten (TAC) i Nordatlanten för 2020. Avtalet följer ICES-rådet och TAC har fastställts till 922 064 ton, vilket motsvarar en ökning med 41 procent jämfört med fiskemöjligheterna 2019. Avtalet kommer Läs mer…