Kameraövervakning ger möjlighet till större frihet

Kameraövervakning är en möjlighet till ökad frihet. Det menar bland annat den danske fiskeriforskaren Mogens Schou. Han menar att kraven på ett fullt dokumenterat fiske är rimliga och det är också min uppfattning. Yrkesfiskets inställning bör därför vara att arbeta Läs mer…

Advertisements

Forskningsfusk om havsförsurningens konsekvenser?

Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en ny studie, publicerad i Nature, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet Läs mer…

Först vettiga åtgärder – sen kameraövervakning

Det finns problem inom danskt och svenskt fiske som behöver lösas. Uppgradering av fångsten i det svenska räkfisket, stora bifångster och olagliga utkast i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) och felaktig rapportering inom det pelagiska fisket. Principiellt har jag inget emot Läs mer…

Mark och miljödomstolens psykbryt om laxodling på land

Svenska myndigheter satsade först miljoner på att ge stöd till ett utvecklingsprojekt för laxodling på land i ett slutet system. När allt visade sig fungera och det var dags för att bygga en kommersiell anläggning så fick företaget bakom satsningen Läs mer…

Varmare hav ger problem men också nya arter att fiska

Stigande havstemperaturer innebär att en del fisk som är viktiga för det pelagiska fisket såsom tobis, skarpsill och sill flyttar sig bort från Nordsjön. Något som på sikt kan bli ett stort problem för fiskmjölsföretag som TripleNine och FF Skagen: Läs mer…

Kameraövervakning är att börja i fel ände

Politiker och miljövänner har den märkliga uppfattningen att kameraövervakning kan lösa alla problem med olagliga utkast. Så är det förstås inte. Den som vill göra olagliga saker kan troligen fortsätta göra det även om båten har kameraövervakning ombord. Jag har Läs mer…

Utkast och bifångst i det pelagiska fisket

Svenska myndigheter vill införa kameraövervakning i det pelagiska fisket. Detta trots att det inte finns någon större problematik med bifångster i fisket. Det pelagiska fisket i Sverige är framförallt ett sill- och skarpsillsfiske och bifångsten i sillfisket är i allmänhet Läs mer…

Utkast och bifångst i svenskt och danskt kräftfiske

Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…

Bifångster, uppgradering och utkast i det svenska räkfisket

I danskt räkfiske som sker på samma områden som svenskt räkfiske så landas 30% kokräka och 70% råräka och har så gjort länge. I svenskt räkfiske låg sammansättningen i hela den svenska räkfiskeflottan på 48 procent kokräka och 52 procent Läs mer…

Världens största MSC-certifiering

De danska, svenska, tyska och nederländska yrkesfiskarna har slagit rekord när det gäller hållbarhet. Tillsammans har de erhållit världens största MSC-certifiering, något som firades i Bryssel måndagen den 16 december. – Dansk fiskeri fører i forvejen an inden for bæredygtighed, Läs mer…

EU vill skrota östersjöfisket för gott

EU:s ministerråd säger att de nu vill vidta nya åtgärder för att hantera de negativa socioekonomiska effekterna av de kraftiga begränsningar av fisket efter torsk och västlig sill/strömming i Östersjön som redan har införts och godkänts för 2020. Nån hjälp Läs mer…

Fiskeriavtal mellan EU och Norge för 2020 klart

Avtalet mellan EU och Norge är ett viktigt avtal för svenskt fiske såväl som för danskt fiske. Nu är avtalet klart men det har ännu inte godkänts av EU:s ministerråd. Det senare anses dock mest vara en formalitet. Avtalet innebär Läs mer…

Sveriges största fiskelägen genom tiderna – första världskriget

För Sverige finns årlig och tillförlitlig fiskeristatistik uppdelat på fiskelägen för ungefär halva delen av 1900-talet med start 1914 och slut 1960. För Blekinge är dock statistiken dålig fram till 1950-talet vad det gäller enskilda fisklägen. Efter 1960 finns bara Läs mer…

Tveksamt om samförvaltning

I boken Fisken i forskningen har Lisa Björk skrivit om svenska exempel på samförvaltning och områdesbaserad förvaltning (TURF). Det är dock ytterst tveksamt om dessa exempel egentligen kan sägas vara samförvaltning eller områdesbaserad förvaltning. Artikeln är baserad på hennes avhandling Läs mer…

Torsk är inte oundvikligt vid kräftfiske

I Sverige använder kräftfiskare (jomfruhummerfiskare) i stor utsträckning rist i trålen när de fiskar kräfta. I Danmark finns det ingen som använder rist. Bifångsterna utgör cirka 75% av fångsterna i det danska kräftfisket. Huvuddelen av bifångsterna är plattfiskar som sandskädda Läs mer…

En del sportfiskare har inte alla hästar hemma

Länsstyrelsen i Stockholms län har lagt ett förslag om fler områden som ska skyddas från allt fiske. Det rör sig om cirka 30 havsvikar från Grisslehamn i norr till Nynäshamn i söder som kan få fiskeförbud under våren: Ett 30-tal Läs mer…

Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän

I två inlägg har jag redovisat de fakta och de intervjusvar som framkommer i intervjuundersökningen Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän – en intervjustudie 2019. Rapporten har också fått mig att fundera på en del saker. En viktig extrainkomst för många Läs mer…

Fjordtorsk – ett projekt för att rädda torsken i Bohusläns fjordar

Fjordtorsk är ett projekt som bedrivs för att förbättra läget för torsk och andra torskfiskar i fjordområdet innanför Orust och Tjörn. Området brukar kallas 8-fjordar efter de större fjordar som ingår i det sen 2010 delvis helt skyddade området. Fjordarna Läs mer…