Var befinner sig den svenska pelagiska fiskeflottan just nu

Det stora svenska pelagiska trålarna befinner sig i huvudsak på fiske i Östersjön. Få av dem nära kusten och bara tre stycken verkar fiska i Bottenhavet (en av dem är på väg dit), GE 49 Arcadia, SM 53 Glomskär och GG 218 Västfjord. Dessa tre är bland de mindre av de stora pelagiska trålarna Läs mer…

Danska landningar av brisling 2022

Brisling eller skarpsill är en av de tre vanligaste arterna som fiskas i Danmark för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske. Huvuddelen fångas i Nordsjön av pelagiska fiskebåtar. Många båtar ägnar sig åt industrifiske Läs mer…

Mest fiskade sillfiskar

Sillfiskar är den grupp fiskar som är absolut viktigast i världens fiske. En mycket stor del av de fångade sillfiskarna används för att tillverka fiskmjöl och fiskolja som sen används som foder i fiskodlingar, foder för djur som hålls för köttproduktion och som foder i kycklinguppfödning. Läs mer…

Skarpsill, brisling eller vassbuk

Skarpsill (Sprattus sprattus) som också kallas vassbuk eller brisling, är en art av benfisk i familjen sillfiskar (Clupeidae). På engelska är namnet sprat. Utbredningsområdet är östra Atlanten, från Lofoten till Marocko inklusive Nordsjön och Östersjön upp till Bottenhavet. Läs mer…

EU:s fiske och fiskenationer

De 10 största fiskenationerna i EU om vi ser till den officiellt redovisade fångsten år 2019 var Spanien, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Irland, Tyskland, Polen, Italien och Sverige. 14 länder fiskade över 100 000 ton. Läs mer…

Simrishamnsbo vill stoppa småskaligt fiske

Simrishamnsbon Per Turesson har föreslagit att landningarna i Simrishamn av skarpsill för vidare transport till fiskmjölsindustrin i Skagen ska stoppas. Eventuellt landas också en del sill för fiskmjölstillverkning. Det är ett oerhört korkat förslag. Läs mer…

Kompromisslöshet gör strömmingsproblemet svårlöst

Bristen på vårlekande sill längs med kusten från Stockholmsområdet och Norrlandskusten är ett reellt och existerande problem. Känt är också att sillen blivit genomsnittligt mindre. Så långt är i stort sett alla överens. Men sen uppstår problemen. Läs mer…

Fiskeforum 2022 – första dagen

Första dagen av Fiskeforum 2022 visade sig vara bättre än förväntat. Det var mindre gnäll över stora industritrålare än förväntat. Mer vetenskap och neutralitet. De tre föredragen om olika aspekter av hållbart fiske var väldigt intressanta. Läs mer…

Kvoterna i Östersjön – felaktig höjning av sillkvoten

EU:s ministerråd har höjt kvoten för sill i Östersjön mer än vad som föreslagits av EU-kommissionen. 32% istället för 14%. De har dessutom beslutat sig för att sänka skarpsillskvoten. Det är helt orimliga beslut i ett läge när sillkvoten borde minskas och skarpsillskvoten höjas rejält. Läs mer…

Stralka och Rindevall har noll koll

Konrad Stralka och Beatrice Rindevall är två personer som arbetar för överklassens lobbyorganisation BalticWaters2030. De vill i princip att allt svenskt yrkesfiske ska upphöra. I en artikel om det svenska fisket i Aktuella hållbarhet visar de tydligt att de inte har nån egentlig koll på svenskt fiske. Läs mer…

Ett blått skifte till att äta mer pelagisk fisk vore bra

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare från bland annat Sverige analyserat energivärdet och växthusgasavtrycket för ett antal fiskar och skaldjur och jämfört med motsvarande värden för fjäderfä, gris och nötkött. Läs mer…

Tomt hav – lögnaktig dokumentär från SVT

I svenska vatten finns idag späckhuggare, flera delfinarter, 1 000-tals tonfiskar med mera. De lever på nånting. Nämligen sill och makrill. För 20 – 30 år sen fanns inga späckhuggare, inga delfiner och inga tonfiskar. Det tyder på att det för 20 år sen inte fanns mat åt dem, men att det finns idag. Läs mer…

Ekologiskt hållbar vindkraft i Östersjön

En ny forskningsrapport visar att svenska vatten i Östersjön har stora ytor som lämpar sig för hållbar utbyggnad av vindparker. Samtidigt har Östersjöländerna skrivit avtal för att storsatsa på havsvindkraft, med en sjufaldig produktionsökning till 2030. Läs mer…

EU-kommissionens förslag till kvoter i Östersjön 2023

EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag om fiskemöjligheter för 2023 för Östersjön. Baserat på detta förslag kommer EU-länderna att fastställa hur mycket av de viktigaste kommersiella fiskarterna som får fångas. Läs mer…

Svenskar landar stora mängder skarpsill i Norge

Norge kommer inte att ha något fiske av skarpsill (havbrisling) i år då kvoten är för liten. Inte heller förra året fanns det något norskt fiske av havbrisling. Havbrisling är skarpsill som lever i Nordsjön medan kustbrisling är skarpsill i de norska fjordarna. Men det landas ändå skarpsill i Norge. Läs mer…

Forskare överens – inget kritiskt läge för Östersjöns fisk

Det finns enskilda forskare som anser att sill- och skarpsillsbestånden i Östersjön är i ett kritiskt läge. I många fall handlar det om forskare som inte ägnar sig åt fiskeriforskning eller om beståndsbedömning. De har aldrig några som helst empiriska bevis för sin påståenden. Läs mer…

Sillkvoterna I Östersjön bör bli mindre

Forskningen som ligger till grund för Internationella havforskningsrådets (ICES) bedömningar av sillbeståndet är den mest fullständiga forskningen som finns när det gäller tillståndet för sillbestånden i Östersjön. Enligt den forskningen är det så bra att sillkvoten i Östersjön kan öka medan den bör minska något i Bottenhavet. Läs mer…