Sveriges största tidning om yrkesfiske
Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…
Havsmiljöinstitutet har nyligen gett ut en rapport vid namn Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid. De har tagit en titt på hur fisket i Stockholms skärgård sett ut över tid. Ordentliga uppgifter finns inte förrän vi 1800-talet mitt men fiske har pågått sen urminnes tid. Det var i alla fall från 1800-talet och framåt i huvudsak ett binäringsfiske. Läs mer…
Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar regelbundet något de kallar Baltic Breakfast. Den 26 maj handlade det som sjöfåglar, deras utveckling och vad som orsakar problem. Med Kjell Larsson från SLU och Mikael Kilpi från Tvärminne Zoologiska Station, Helsingfors Universitet, som föreläsare. Läs mer…
Sportfiskarna har en kampanj för att se till att de får en större dela av kakan och att yrkesfisket ska minimeras. Nåt annat syfte går inte att se då resultatet om kampanjen skulle lyckas blir en stor del svenskt kustfiske kan slås ut liksom det lönsammaste konsumtionfisket som svenska yrkesfiskare bedriver. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) är ett vetenskapligt rådgivningsorgan som bedömer fiskebeståndens storlek i större delen av norra Europas havsområden. De som arbetar med beståndsbedömningarna är forskare inom området och de kan nog alla anses vara experter på sitt område. Läs mer…
Att förvalta fiskbestånd med hjälp av maximalt hållbart uttag (MSY) innebär vissa problem som är inbyggda i metoden. Kombinerat med en minstastorlek på de individer som fångas kan det få besvärliga konsekvenser. Läs mer…
Sedan 2019 har det rått osäkerheter i underliggande data, vilket har försvårat beståndsuppskattningarna för sillen/strömmingen i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken). För att komma tillrätta med problemen har ICES under 2020-2021 gjort ett omfattande arbete med att kvalitetssäkra data och beräkningsmetoder Läs mer…
ICES (Internationella Havsforskningsrådet) har idag publicerat sin rådgivning om kvoterna i Östersjön inför 2022. Rådgivningen innebär nollkvot för torsk i östra Östersjön och sill i västra Östersjön. För sillen i centrala Östersjön föreslås en kvot på mellan 52 443 och 87 581 ton Läs mer…
Att WWF har gett sillfisket i centrala delarna Östersjön gult ljus är en i princip meningslös uppgift. Sill/strömming från de centrala delarna av Östersjön används inte konsumtion. Det finns ingen efterfrågan på sillen/strömmingen från centrala Östersjön då Livsmedelsverket avråder från Läs mer…
Sportfiskarna bedriver just nu en helt befängd kampanj om sillfisket i Östersjön. De påstår att sillen i Östersjön är hotad. Det är bara dumheter. Sen år 2005 har biomassan för sill i centrala Östersjön varit oförändrad efter att den minskat från mitten av 1970-talet fram till 2005. Läs mer…
ICES bedömningar av skarpsillsbestånden i både Nordsjön och Östersjön är mycket märkliga. De föreslagna respektive beslutade kvoterna i såväl Nordsjön som Östersjön är därför alldeles för låga och små i förhållande till verkligheten. Läs mer…
Det är ytterst vanligt att politiker som inte vet ett dugg om fiske uttalar sig tvärsäkert om det ena eller det andra som har med fiske att göra. Det som de säger är i allmänhet helt fel. Speciellt vanligt är detta i Stockholmstrakten med det förekommer bland alla sorters politiker i alla delar av Sverige såväl som riksdagen. Läs mer…
I Sverige finns en trålfiskegräns på 4 sjömil förutom i Halland där den är tre sjömil. Innanför trålfiskegränsen finns så kallade indragningsområden där trålning är tillåten. Det finns i Skagerak, Kattegatt, Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Mängden vild fisk som används till framställning av fiskmjöl har sen år 2000 minskat. År 2000 användes 23 miljoner ton för fiskmjöls- och fiskoljeproduktion men 2017 hade det minskat till 16 miljoner ton. Detta samtidigt som produktionen från akvakultur (fisk-, mussel-, alg- och skaldjursodling) ökat från 36 miljoner ton år 2000 till 112 miljoner ton 2017. Läs mer…
Strömmingsfiske i svenska vatten var rubriken för veckans frukostseminarium vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet. Magnus Appelberg från SLU Aqua höll en intressant föreläsning kring situationen för sillen i egentliga Östersjön och Bottniska viken (dvs Bottenhavet och Bottenviken). Läs mer…
SLU Aqua har i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten gett ut rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020. Jag har tidigare publicerat en kommentar. Nu har jag lyssnat till ett webbinarium som fokuserade på de nationellt förvaltade arterna* Läs mer…
SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…
I en artikel på Supermiljöbloggen hittar Vera Arhippainen på en massa felaktiga uppgifter om värdens fiske. Hon skapar och sprider helt enkelt falska nyheter. Utifrån en undersökning om miljöproblemen i laxodlingsindustrin fabulerar hon friskt. En del av felaktigheterna har hon dock fått från den aktuella rapporten i sig men de flesta är rena fantasier och påhitt av henne själv. Läs mer…
Med industrifiske menas pelagiskt fiske till fiskmjölsfabriker för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja samt pelagiskt fiske för foderändamål. Det kallas också foderfiske och är till stor del ett storskaligt fiske men inte helt och hållet. Läs mer…
Vuxna torskar lider ingen brist på mat enligt ny forskning vars resultat publicerades i somras men jag först nu sett. Det betyder att den nuvarande inriktningen med fiskestopp på torsk och begränsningar av sillfisket och skarpsillsfisket för att hjälpa torsken är helt fel väg att gå. Läs mer…