Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det finns lite olika siffror på beroende på vilken sida on Havs- och vattenmyndigheten en tittar men detta kommer från denna sida. Sill fiskas i Nordatlantenm Nordsjön och Skagerak för konsumtion samt i Östersjön och Bottenhavet både för fiskmjölsindustrin och för konsumtion. Läs mer…
När det gäller brisling finns det en mängd båtar som har fiskemöjligheter utan att äga några fiskerättigheter. Överhuvudtaget är det liten överenstämmelse med hur stor andel en båt äger och hyr mycket den faktiskt har rätt att fiske. Detta är en konsekvens av att en av de största innehavarna av fiskerättigheter är kvotbåten L 25 Aslan. Läs mer…
Den utflyttade trålgränsen i Östersjön till 12 sjömil har inneburit att det kustnära småskaliga fisket i området. skadats allvarligt. Detta fiske bedrivs i huvudsak av små trålare med en längd mellan 10 och 24 meter. De landar det mesta av fångsten i svenska hamnar för vidare befordran till till fiskmjölsfabriker. Läs mer…
De stora svenska fiskebåtarna fiskar i vissa fall huvudsakligen för konsumtion. Det som lobbyisten Konrad Stralka säger i tidningen ETC är alltså inte helt korrekt. All sill och makrill som fiskas i Nordatlanten och Nordsjön går till konsumtion. Det är i stort sett bara stora båtar som fiskar där. Och det fiskas lika mycket sill där som i Östersjön. Läs mer…
Ledamöterna i EU:s fiskeriutskott (PECH) har bett EU-kommissionen att utvärdera och eventuellt revidera sin fleråriga plan för Östersjön och för en ny riskhanteringsstrategi. Läs mer…
– Vi kan flytta ut trålgränsen för att se till att vi gynnar det småskaliga, kustnära fisket. Vi kan också ställa krav på att den fisken som fångas på de svenska kvoterna ska levereras till svenska hamnar Läs mer…
Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i mars 2026? Nästan alla pelagiska svenska fiskebåtar ligger i hamn. Det är snart dags för tobisfisket i Nordsjön och fisket av sill för matjes, också det i Nordsjön. Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
När det gäller fisket av brisling som heter skarpsill på svenska är koncentrationen till några få företag inte alls så tydlig som när det gäller sill- och makrillfiske för konsumtion. Läs mer…
Sardiner kan vara sill, skarpsill, ansjovis, sardineller och ytterligare en mängd fiskarter. Hela 22 olika fiskarter får säljas som sardiner så länge som det latinska namnet också anges tydligt på förpackningen. Det finns dessutom flera fiskarter som kallas sardin. Fiskarterna som kallas sardin är inte dessutom inte lika med livsmedelsprodukten sardin. Läs mer…
Baltic Waters är oärliga i rapport om Östersjöfisket. De påstår att det nuvarande förvaltningssyetemet gynnat det storskaliga fisket I Östersjön med följande skrivningar Läs mer…
Med anledning av en doktorsavhandling om fisket i världen och hur kollektivt agerande kan användas för att minska överfiske föreslår Stockhom Resilicence Centre en del saker vad det gälller fisket i Östersjön. Läs mer…
Smartfisk är ett uttryck myntat i Finland som beteckning för underutnyttjade fiskarter. Det är fiskar som idag är bortglömda hos konsumenter men som har potential som livsmedelsprodukter. Läs mer…
På yrkesfiskekonferens i Uddevalla. En intressant första dag med presentation av den nya organisationen Vi Svenska Fiskare (VSF) såväl som av den ännu nyare organisationen Sveriges Regionala FIskare (eller nåt liknande, det exakta namnet kan jag ha missuppfattat). Läs mer…
Två lobbyister föreslår i en debattartikel i SVD att flytta fiskemöjligheter från det storskaliga foderfisket till fiskare som fiskar för livsmedel. Förslaget är inte möjligt att genomföra. Läs mer…
Svenskt fiske pågår genom årets alla skiftningar, och svenska fiskare bidrar varje dag till beredskap, tradition och mat på svenska bord. I våra insjöar, längs våra kuster och i våra hav arbetar svenska fiskare med att trygga vår livsmedelsförsörjning. Läs mer…
Ett antal forskare kopplade till Stockholms universitet riktar kritik mot kvoterna i Östersjön. Kritiken är i vss fall rimlig men samtidigt utelämnar forskarna huvudorsaken till att tre av de kvotsatta bestånden i Östersjön har kollapsat. Det framstår därmed som om fisket skulle vara skurken. Kritiken är därför också ur viktiga aspekter helt orimlig. Läs mer…
Diverse lobbyorgansiationer och miljöorganisationer klagar högljutt över att kvoterna för sill i Östersjön blivit för höga. Det är inte sant. Kvoterna för tre av fyra bestånd har minskats. Läs mer…
Ministerrådet har beslutat om kvoterna i Östersjön. I de flesta fall följer de EU-kommissionens förslag om kvoter. Men när det gäller sill (strömming) i Östersjön, skarpsill i Östersjön och sill (strömming) i Bottenhavet följer de inte förslaget från EU-kommissionen. Läs mer…