Rejält sänkta kvoter för lax, torsk och sill i Östersjön

Under ministerrådet den 11-12 oktober beslutade EU:s fiskeministrar att göra stora minskningar i uthavsfisket av lax i Östersjön från Öresund och norrut till  Bottenviken (SD 22-31). Förbud mot riktat laxfiske ska införas också mellan Öresund och upp till söder om Ålands hav samt i områden utanför 4 nautiska mil utanför baslinjen norr därom. Läs mer…

Fel om det pelagiska fisket och kvoter i tidningen Rött

I en artikel i tidningen Rött om fisket i Östersjön, Jag är verkligen orolig för min bygd, förs en lång rad felaktiga påståenden om köp- och säljbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) fram. Systemet infördes 2009 för att få ner en mycket kraftig överkapacitet i det pelagiska fisket. Läs mer…

För att rädda torsken i Östersjön behövs ökat fiske

Ny forskning har kommit fram till att ett ökat fiske av sill och skarpsill i Östersjön gynnar torskbeståndet då konkurrensen om födan minskar. Den nya forskningen baseras på ett ekosystembaserat synsätt. Läs mer…

Hur staten har dödat det skånska fisket

Havs- och vattenmyndigheten har precis bestämt att en stor del av det småskaliga skånska fisket ska förbjudas. Garnfisket i nordvästra Skåne och i flera områden utanför södra Skåne. Detta ser ut att bli den sist spiken i kistan för det småskaliga skånska fisket.  Läs mer…

Klimatförändringar i Östersjön

Varmare i vattnet, varmare i luften och högre havsvattennivå. Effekterna av ett förändrat klimat är redan verklighet i Östersjön. Det slås fast i en ny typ av faktarapport, där 100 forskare från Östersjöregionen sammanställt den senaste forskningen på området. Läs mer…

Förändrad fiskeriförvaltning i Östersjön?

Sill/strömming i Östersjön består av flera olika lokala bestånd som kan vara både vårlekande och höstlekande. Detta enligt forskning som presenterades vid ett seminarium om sillen som ordnats av Marint centrum i Simrishamn. Läs mer…

Minskande industrifiske

Fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja kallas för industrifiske. I Europa handlar det om fiske av skarpsill (brisling), tobis, kolmule (blåvitling) och sperling (vitlinglyra). Även sill från Östersjön används i huvudsak till fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…

Konsten att äta giftig fisk från Östersjön

Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…

Intressant om fisket i Stockholms skärgård

Havsmiljöinstitutet har nyligen gett ut en rapport vid namn Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid. De har tagit en titt på hur fisket i Stockholms skärgård sett ut över tid. Ordentliga uppgifter finns inte förrän vi 1800-talet mitt men fiske har pågått sen urminnes tid. Det var i alla fall från 1800-talet och framåt i huvudsak ett binäringsfiske. Läs mer…

Trålfisket är inget problem för sjöfåglar i Östersjön

Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar regelbundet något de kallar Baltic Breakfast. Den 26 maj handlade det som sjöfåglar, deras utveckling och vad som orsakar problem. Med Kjell Larsson från SLU och Mikael Kilpi från Tvärminne Zoologiska Station, Helsingfors Universitet, som föreläsare. Läs mer…

Förbluffande okunnighet bland partierna om fiske, gifter i fisk och trålning

Sportfiskarna har en kampanj för att se till att de får en större dela av kakan och att yrkesfisket ska minimeras. Nåt annat syfte går inte att se då resultatet om kampanjen skulle lyckas blir en stor del svenskt kustfiske kan slås ut liksom det lönsammaste konsumtionfisket som svenska yrkesfiskare bedriver. Läs mer…

Sportfiskarnas uppblåsta självbild och arrogans

Internationella Havsforskningsrådet (ICES) är ett vetenskapligt rådgivningsorgan som bedömer fiskebeståndens storlek i större delen av norra Europas havsområden. De som arbetar med beståndsbedömningarna är forskare inom området och de kan nog alla anses vara experter på sitt område. Läs mer…

Det finns problem med att förvalta för maximalt hållbart uttag av fisk

Att förvalta fiskbestånd med hjälp av maximalt hållbart uttag (MSY) innebär vissa problem som är inbyggda i metoden. Kombinerat med en minstastorlek på de individer som fångas kan det få besvärliga konsekvenser. Läs mer…

Sillbeståndet i Bottenhavet större än vad som tidigare antagits

Sedan 2019 har det rått osäkerheter i underliggande data, vilket har försvårat beståndsuppskattningarna för sillen/strömmingen i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken). För att komma tillrätta med problemen har ICES under 2020-2021 gjort ett omfattande arbete med att kvalitetssäkra data och beräkningsmetoder Läs mer…

ICES om Östersjöns fiskekvoter år 2022

ICES (Internationella Havsforskningsrådet) har idag publicerat sin rådgivning om kvoterna i Östersjön inför 2022. Rådgivningen innebär nollkvot för torsk i östra Östersjön och sill i västra Östersjön. För sillen i centrala Östersjön föreslås en kvot på mellan 52 443 och 87 581 ton Läs mer…

WWF gör det ännu svårare för det kustnära fisket i Östersjön

Att WWF har gett sillfisket i centrala delarna Östersjön gult ljus är en i princip meningslös uppgift. Sill/strömming från de centrala delarna av Östersjön används inte konsumtion. Det finns ingen efterfrågan på sillen/strömmingen från centrala Östersjön då Livsmedelsverket avråder från Läs mer…

Sillen/strömmingen i Östersjön är inte hotad

Sportfiskarna bedriver just nu en helt befängd kampanj om sillfisket i Östersjön. De påstår att sillen i Östersjön är hotad. Det är bara dumheter. Sen år 2005 har biomassan för sill i centrala Östersjön varit oförändrad efter att den minskat från mitten av 1970-talet fram till 2005. Läs mer…

Märklig förvaltning av skarpsill (brisling)

ICES bedömningar av skarpsillsbestånden  i både Nordsjön och Östersjön är mycket märkliga. De föreslagna respektive beslutade kvoterna i såväl Nordsjön som Östersjön är därför alldeles för låga och små i förhållande till verkligheten. Läs mer…

Politiker som inte vet nåt om fiske kanske ska låta bli att uttala sig

Det är ytterst vanligt att politiker som inte vet ett dugg om fiske uttalar sig tvärsäkert om det ena eller det andra som har med fiske att göra. Det som de säger är i allmänhet helt fel. Speciellt vanligt är detta i Stockholmstrakten med det förekommer bland alla sorters politiker i alla delar av Sverige såväl som riksdagen. Läs mer…

Inte direkt en nyhet att det finns indragningsområden för trålfiske

I Sverige finns en trålfiskegräns på 4 sjömil förutom i Halland där den är tre sjömil. Innanför trålfiskegränsen finns så kallade indragningsområden där trålning är tillåten. Det finns i Skagerak, Kattegatt, Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…