Torskkatastrofen i Kanada ledde till knarksmuggling

Jag har tidigare skrivit om hur dålig fiskeripolitik ledde till att yrkesfiskare längs kusten i nordvästra Spanien, Galicien, istället blev cigarettsmugglare för att sedan bli stora marijuana- och kokainsmugglare. Detta som ett resultat av en utveckling som tog bort deras Läs mer…

Advertisements

Danska landningar av jomfuhummer 2018 – båtar och företag

Viktiga hemmahamnar för kräfttrålare är Østerbyhavn på Læsø, Strandby, Skagen och Frederikshavn. Kräfta fiskas huvudsakligen i Kattegatt och Skagerak. I Nordsjön fiskar ett fåtal båtar och det är i allmänhet båtar som ägnar sig åt fiske av konsumtionsfisk i första Läs mer…

Livsmedelsföretagens vansinnigheter

Huvuddelen av de livsmedel som säljs till konsument  i Sverige säljs av två företag. ICA och Axfood. Båda företagen sponsrar terroraktioner genom att delta på och sponsra arrangemang som ordnas av organisationer med koppling till hot, skadegörelse och våld riktad Läs mer…

SFPO kritiserar regeringens fiskeripolitik

I en artikel på SFPO:s hemsida kritiserar ordföranden Peter Ronelöv Olsson den nya svenska regeringens inställning i fiskerifrågor utifrån Stefan Löfvens regeringsförklaring. Framförallt är det hans uttalande om illegalt fiske och en uttalade inriktningen för att förbjuda fiske i marina Läs mer…

Framgångsrika försök med flygande tråldörrrar

Tråldörrar eller trålbord används vid trålning för att hålla trålen öppen. Vid bottentrålning orsakar tråldörrar spår i botten. De är de synligaste spåren efter bottentrålning. Flygande tråldörrar (kallas också semipelagiska tråldörrar) innebär att de inte rör botten vid bottentrålning. Flygande Läs mer…

Den oärlige Conrad Stralka

Conrad Stralka är företrädare för lobby- och lögnorganisationen BalticSea2020. Regelbundet för han fram oärliga, felaktiga och rent lögnaktiga påståenden i media. Nu senats i en artikel i UNT om Östersjön och trålning. Att en mycket liten del av svensk hav Läs mer…

I större delen av Sveriges hav trålas det inte med bottentrål

Ett svenskt trålfiskeförbud i Östersjön skulle slå ut i stort sett allt kvarvarande yrkesfiske. Inget skulle blir kvar. Men det skulle ändå inte på något sätt rädda torskbeståndet. Däremot skulle det slå ut det det mesta miljövänliga fisket liksom huvuddelen Läs mer…

Ny räktrålare beställd från Karstensens

Karstensens Skibsværft i Skagen är den ledande tillverkaren i Europa när det gäller stora pelagiska snörpvadsbåtar (ringnotsbåtar) och trålare. Det är idag inte vanligt att varvet bygger mindre fiskebåtar för demersalt fiske. Men nu har de fått en order på Läs mer…

Yrkesfiskets största problem – dåligt kvotutnyttjande

Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…

Förslag på kraftigt höjda kräftkvoter är meningslöst

EU-kommissionen har planer på att inför 2019 föreslå kraftigt höjda kräftkvoter. Höjningen kan bli så stor som 65% i Skagerak och Nordsjön. Detta är helt i enlighet med de vetenskapliga råden från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Samtidigt är en sådan höjning Läs mer…

Fishsec och torsken i Kattegatt

Fishsec, en lobbyorganisation för miljörörelser som ägnar sig åt fiskefrågor har uttalat sig om den katastrofala situationen för torsken i Kattegatt. Det råder inget tvivel om att läget är problematiskt. Det har inte blivit bättre trots att det inte längre Läs mer…

Bottentrålningens fotavtryck

Bottentrålning är omdiskuterat. Trålningen påverkar både havsbottnarna och bottenlevande djur men är också en effektiv fiskemetod. I en nyligen publicerad artikel presenterar forskare för första gången en global sammanställning över bottentrålningens fotavtryck (fotspår). Skagerak och Kattegatt tillhör de havsområden där Läs mer…

Partierna om fiskeripolitiken och fisket – miljöpartiet

Tidningen Svensk Fisknäring har inför valet ställt några frågor till de svenska riksdagspartierna om fiskeripolitik och fiske. Det är ganska breda frågor som inte går på detaljer: Konkret, hur vill du främja svensk fisknäring och svenskt yrkesfiske? Vad är din Läs mer…

Lågt kvotutnyttjande – inte överfiske – är problemet i svenskt fiske

Utvärderingen av de överförbara fiskerättigheterna i det demersala fisket som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) genomfört har visat att systemet i sig själv inte kan råda bot på det stora problemet i svenskt fiske. Lågt kvotutnyttjande. Genom det låga kvotutnyttjandet får Läs mer…

MSC-certifierat fiske blir också KRAV-certifierat i vissa fall

KRAV kommer från den 1 januari 2019 att sluta gör egna bedömningar av fiskbestånd och om fisket sker på hållbara bestånd och på ett hållbart sätt. Istället kommer de att utgå från MSC:s bedömningar och certifieringar. KRAV:s fiskekommitté kommer inte Läs mer…

Fria fantasier om yrkesfiske från Sportfiskarna och Naturskyddsföreningen

Sten Frohm från Sportfiskarna och Karin Lexén från Naturskyddsföreningen skrev den 5:e juli en debattartikel om yrkesfiske i Göteborgs-Posten. Det är en artikel full av fria fantasier. De påstår helt utan bevis och belägg att överfiske och bottentrålning skulle vara Läs mer…

Kräftfiske med burar 2015-2017

Inlägg nr 5 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Inlägg nr 5 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, var det 108 fiskebåtar som fiskade kräfta med bur år 2015. Fisket efter havskräfta med burar sker på lerbottnar eller Läs mer…

Svenskt kräft- och fiskfiske i Skagerak och Kattegatt 2015-2017

Inlägg nr 3 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Inlägg nr 3 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017Riktat fiske efter havskräfta är det vanligaste yrkesfisket i Sverige. Kräfta fiskas med bur och bottentrål. En stor del av de som fiskar kräfta med trål fiskar också fisk och Läs mer…

Fria fantasier om havskräftor i Bohusläningen

En man vid namn Karl Åkerlund från Fiskebäckskil har skrivit en debattartikel (insändare i Bohusläningen. I artikeln argumenterar han mot trålfångade havskräftor (fångas med bottentrål). Anledningen är en legitim, viktig och genuin önskan om att värna havet och havsmiljön. Tyvärr Läs mer…