Varumärken som ger mervärde

Vissa svenska yrkesfiskare fångar och säljer produkter med egna varumärken. Sådana varumärken är bland annat Njord Norra Bohuslän, Smögenräkor, Smögenkräftor, Smögenhummer, Gullmarsräkor, Arkö-räkor, Vänerlöjrom och Kalix Löjrom. Gemensamt för dem är att de höjer värde på produkten jämfört med vilka Läs mer…

Advertisements

Rädda fisket i Östersjön

Fyra länsstyrelser i sydöstra Sverige, Skåne, Blekinge, Kalmar och Gotland har publicerat en kunskapssammanställning kring fisket i området. Den visar tydligt på problemen som finns med fisket i området. De lägger också ett antal förslag på möjliga åtgärder som har Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för skarpsill 2020 – båtar och företag

Fiskerättigheter för skarpsill innehas av samma båtar som också har fiskerättigheter för sill. Den största svenska kvoten för skarpsill återfinns i Östersjön medan de svenska kvoterna i Nordsjön och Skagerak är mindre. Skarpsillen i Nordsjön fördelas inte med individuella överförbara Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för sill 2020 – båtar och företag

De svenska kvoterna av pelagisk fisk fördelas genom så kallade individuella överförbara fiskerrättigheter (TFC). Dessa går att handla med, låna ut, hyra ut, hyra, låna in, köpa och sälja, allt detta såväl tillfälligt som permanent. Det finns dock gränser för Läs mer…

Kustnära demersalt fiske i Östersjön – landningar 2019

I Östersjön och Öresund har det viktigaste kustnära fisket tillsammans med sill och strömmingsfisket varit torskfiske. Fisket sker med garn (nät, skötar). Även abborre, gös, gädda, ål och skrubba (flundra) är viktiga, ål främst i Skåne, skrubba och rödspätta i Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta och rödtunga 2019

De två mest fiskade plattfiskarterna inom det svenska fisket är rödspätta och rödtunga. På tredje plats återfinn skrubba eller flundra som den kallas i Östersjöområdet där den fiskas för konsumtion. Rödspätta är en kvoterad art medan rödtunga är okvoterad i Läs mer…

Pelagiskt fiske på regionalkvoten i Östersjön – landningar 2019

Förutom kustkvot och överförbara fiskerättigheter (TFC) så finns det också en regional tilldelning av kvoter till båtar som har sin bas vid Östersjöns kuster, dvs landar sin fångst i Östersjöhamnar, och som ingår i systemet med TFC, dvs de innehar Läs mer…

Pelagiskt kustfiske i Östersjön – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…

EU vill skrota östersjöfisket för gott

EU:s ministerråd säger att de nu vill vidta nya åtgärder för att hantera de negativa socioekonomiska effekterna av de kraftiga begränsningar av fisket efter torsk och västlig sill/strömming i Östersjön som redan har införts och godkänts för 2020. Nån hjälp Läs mer…

Sveriges största fiskelägen genom tiderna – första världskriget

För Sverige finns årlig och tillförlitlig fiskeristatistik uppdelat på fiskelägen för ungefär halva delen av 1900-talet med start 1914 och slut 1960. För Blekinge är dock statistiken dålig fram till 1950-talet vad det gäller enskilda fisklägen. Efter 1960 finns bara Läs mer…

Mycket snack och lite verkstad på Östersjöfiske 2020, men …

Den andra dagen på konferensen Östersjöfiske 2020 i Simrishamn präglades av politiker utan kunskap om fiske vilket jag redan delvis kommenterat i en artikel om torskfiskestopp och sillfiskestopp. Men dagen innehöll lite mer. Det var ett tal av Jakob Granit Läs mer…

Östersjöfiske 2020 – gulligt men betydelselöst?

Under den första dagen av konferensen Östersjöfiske 2020 i Simrishamn var det två programpunkter, ”Levande kustsamhällen med lokalt fiske – vad betyder kulturarvet när man blickar framåt?” och ”Omställning till ett hållbart fiske – vad krävs, och vad vinner man?” Läs mer…

Henning Kjeldsen-båtar i Simrishamn

Mitt under konferensen Östersjöfiske 2020 kom två av Henning Kjeldsens båtar in i Simrishamn för att landa skarpsill. De två som kom in i hamnen på torsdagskvällen var S 47 Lasse och S 49 Birgitte Martine. S 47 Lasse är Läs mer…

Säl och skarv är ett hot mot det kustnära fisket

I en finskpublicerad undersökning av yrkesfiskares uppfattning om säl och skarv uppger 99% av alla kustnära yrkesfiskare att säl och skarv hotar deras levebröd och deras inkomster. Undersökningen omfattar kustnära områden runt Östersjön i framförallt Finland och Sverige men också Läs mer…

Allt mer sill landas i östersjöhamnar

På 1990-talet landades i stort sett all skarpsill och sill som fångades i Östersjön på den svenska västkusten och i Danmark. De stora hamnarna var Skagen, Grenå, Ängholmen (Rönnäng), Nogersund och Simrishamn. Kanske 10% landades i östersjöhamnar.  Några landningar i Läs mer…

TFC (ITQ) innebär en regionalt balanserad fiskeripolitik

Sveriges yrkesfiske präglades i många år av en enorm överkapacitet. Detta gällde framförallt det pelagisk fisket (fisket av sill, skarpsill, makrill och tobis) men även räkfisket. I det sistnämnda fisket finns överkapaciteten fortfarande kvar då inge vettiga åtgärder vidtagits för Läs mer…

Levande kustsamhällen med lokalt fiske

Konferensen Östersjöfiske 2020 som äger rum i Simrishamn i november varje år har i år hållbart fiske som tema. Frågeställningar som kommer att debatteras är bl.a. ”Levande kustsamhällen med lokalt fiske – vad betyder kulturarvet när man blickar framåt?”, ”Omställning Läs mer…

Även landshövdingar kan vara dumma och okunniga

Landshövdingarna i Skåne, Blekinge och Kalmar län föreslår stopp för fisket av av sill och skarpsill i södra Östersjön. Det är ett oerhört dumt förslag som definitivt skulle leda till att torsken i Östersjön försvann. De är precis lika oförstående Läs mer…

Fiskestopp är ofta onödigt

Ingen tvivlar på att torsken i Östersjön har problem. Men den har inte på mycket länge överfiskats och fisket är inte orsaken till problemen. Det är också mycket oklart om den är överfiskad då fiskeridödligheten är låg och länga varit Läs mer…

Yrkesfiske i mindre sjöar och vattendrag

Yrkefisket i mindre sjöar och andra sötvatten är sammanlagt ungefär lika stort som yrkesfisket i Mälaren rent viktmässigt men inte värdemässigt och sammanlagt större än yrkesfisket i Vättern viktmässigt, men inte värdemässigt. De viktigaste arterna för yrkesfiske i andra sötvatten Läs mer…