Familjen Ahlström från Fiskebäck – Tor-ön och Torland

Familjen Ahlström från Fiskebäck är en stor fiskarsläkt som består av flera olika grenar. En gren är delägare i Ahlma Fiskeri AB, en annan gren ägde tidigare fiskebåtar med namnet Ganthi och en gren lämnade fisket för länge sen och blev fiskhandlare, En gren som heter Claesson äger Fiskeri AB Ginneton och slutligen finns det en gren som äger Tor-ön Fiske AB och Torland Fiske AB. Läs mer…

Största fiskeriföretaget i Fiskebäck – Fiskeri AB Ginneton

Sveriges två största fiskeriföretag har sina huvudkontor på Rörö i Göteborgs norra skärgård. I Öckerö kommun. Men de flesta av de stora fiskeriföretagen finns i Fiskebäck som sen länge är en stadsdel i Göteborg. Det allra största fiskeriföretaget i Fiskebäck är Fiskeri AB Ginneton. Läs mer…

Näst största fiskeriföretaget i Sverige – Themis Fiskeri

Themis Fiskeri är det näst största fiskeriföretaget i Sverige och precis som det största fiskeriföretaget har det sitt huvudkontor på den lilla ön Rörö i Göteborgs norra skärgård. Moderbolaget i Themiskoncernen är Rylo AB som har dotterbolagen Themis Pelagic AB i Sverige och Themis Fiskeri A/S i Danmark. Läs mer…

Astrid Fiske AB är Sveriges största fiskeriföretag

Astrid Fiske AB är Sveriges största fiskeriföretag. Det bedriver fiskeriverksamhet i både Sverige och Danmark samt äger och hyr in fiskebåtar för detta. Företaget har två dotterbolag, Astrid Fiskeri A/S i Danmark och Astrid Pelagic AB i Sverige. Personal hyrs in från Astrid Crew Sverige AB och dess dotterbolag Astrid Crew Danmark ApS. Läs mer…

Yrkesfiske i Sverige och norsk laxodling

Huvuddelen av det som fångas i svenskt yrkesfiske går till konsumtion. Av det som fångas av svenskt yrkesfiske i Östersjön går dock det mesta till fiskmjölsfabrikerna vilket sen blir två av ingredienserna i foder till laxen i norska laxodlingar. Läs mer…

Svenska landningar av kräftor 2023

Svenska landningar av kräftor 2023. Det fiske som är det största i Sverige vad det gäller antalet aktiva fiskebåtar är kräftfisket i havet. 218 båtar landade kräfta under 2023 varav 79 stycken landade mer än 5 ton. Kräftfiske bedrivs med bottentrål som kan vara ristförsedd eller utan rist och med bur. Vid fiske med trål utan rist blir det stora bifångster. Läs mer…

Svenska landningar av räkor 2023

Svenska landningar av räkor 2023. Många av de större svenska räktrålarna landar numera mer fisk än räka. De bedriver idag ibland även riktat fiske efter andra arter än räka. En del fiskar även kräfta. De flesta större räkfiskeföretag har idag Läs mer…

Danska landningar av räkor 2023

Danska landningar av räkor 2023. Nordhavsräkor fiskas i stora delar av Nordatlanten. Danskt räkfiske bedrivs dels i Nordatlanten och dels i Skagerak. I Nordatlanten fiskar R 38 Ocean Tiger som ägs av Kristian Barslund Jensen till 70% och av franska Comapeche SA. Läs mer…

Danska landningar av jomfruhummer 2023

Jomfruhummer är danska för kräfta. Havskräfta. Precis som i Sverige är kräftfisket ett viktigt fiske i Danmark. Huvuddelen av fisket sker i Skagerak och Kattegatt. De viktigaste hemmahamnarna är Strandby, Skagen och Læsø, men kräfttrålare hör hemma i mängder med olika hamnar runt Kattegatt och Skageraks kuster, kring Bälthavet samt på Bornholm. Kräfta fiskas med bottentrål. Läs mer…

Fiskvandring mellan Mälaren och havet har alltid varit möjligt

I samband med nya Slussen i Stockholm har det också anlagt en fiskväg. Det har fått Jan Ohlsson på Fisheco att utropa att det är första gången på flera hundra år som fisk kunnat simma mellan Mälaren och havet. Det är superfel. Läs mer…

Industrifiske är inget hot mot laxen

Erik Hansson på Natursidan har skrivit en artikel om problemen för laxen. I den påstår han att industrifisket är hotet mot laxbestånden. Det är bara dumheter. Faktiskt ren lögn. Idag utgör inte det kommersiella fisket av lax nåt hot mot laxen. Industrifiske är inget hot mot laxen. Läs mer…

En liten hamn i Lysekil med en fiskebåt

Jag har länge undrat var den fiskebåt som heter LL 14 Molly med Lysekil som hemmahamn har varit baserad nånstans. Jag har aldrig kunnat hitta den i fiskhamnen eller nån annan hamn i Lysekil men den dyker upp varje år när jag redovisar fångster och innehav av fiskemöjligheter. Läs mer…

Bottentrålning och bifångst

Bottentrålning och bifångst kan vara ett problem. Eftersom livet på havets botten är mycket mer blandat än pelagiska enartsfiskstim mitt i vattenmassan, fångar bottentrålar ofta flera arter samtidigt. För vissa bottentrålsfisken är detta meningen. De flesta eller alla arter som tas ombord är i de fallen önskvärda och säljbara. I andra bottentrålsfisken är bifångst inte önskvärt. Läs mer…

Bottentrålning och bottenskador

Bottentrålning och bottenskador. Allt som en bottentrål kommer i kontakt med kommer sannolikt att störas, men bestående skador beror på naturen hos de växter och djur som lever på havsbotten. Till exempel i lera eller sandmiljöer är de flesta arter anpassade till störningar eftersom lera och sand lätt påverkas av stormar och strömmar. Läs mer…

Sossar upprepar samma gamla felaktigheter om sill

Sossar upprepar samma gamla felaktigheter. Dagen innan midsommar lät Aftonbladel publicera en debattartikel om sill som var skriven av de ledande sossarna Tobias Baudin och Anna-Caren Sätherberg. Det är en artikel där dessa två sossehöjdare upprepar samma felaktigheter och lögner som en massa andra politiker, journalister, aktivister, lobbyister och enstaka forskare ständigt för fram. Läs mer…

Huvuddelen av den svensktrålade konsumtionsfisken äts upp

Huvuddelen av den trålade fisken i Sverige är pelagisk fisk. Det är skarpsill (brisling), sill, tobis, kolmule (blåvitling), sperling (vitlinglyra), trynfisk, makrill och hästmakrill. Två arter fiskas främst för konsumtion. Sill och makrill. För de övriga arterna finns ingen konsumtionsmarknad. Läs mer…

Felaktigheter och dumheter om fiske i tidningen ETC

Felaktigheter och dumheter om fiske. Vänsterfolk uttalar sig regelbundet om fiske. En gemensam nämnare för nästan alla från vänstern som uttalar sig om fiske är att de alltid har fel. Vilket sannolikt i de flesta fall beror på bristande kunskap. Nu påstår Annie Croona i ETC att 90% av all strömming försvunnit de senaste 40 åren vilket är en total lögn. Läs mer…

Situationen för fiskbestånden i Nordostatlanten

Situationen för fiskbestånden i Nordostatlanten blir bara bättre och bättre. Mycket färre fiskbestånd är nu överfiskade jämfört med 2003. Ett bestånd fiskas hållbart när förhållandet mellan den faktiska fiskedödligheten (F) och fiskedödligheten på MSY-nivå (FMSY) är lägre än eller lika med ett. Läs mer…