Sveriges största tidning om yrkesfiske
De större danska pelagiska fiskebåtarna ägnar sig alla åt fiske i Nordsjön för närvarande, En del av dem ligger i hamn. Det handlar säkert om landningar i flera fall, men en del av dem kan kanske också vara på varv för underhåll eller ligga still i brist på fiskerättigheter som kan användas just nu. Läs mer…
Just nu befinner sig de flesta stora pelagiska trålare i Nordsjön. Några befinner sig i hamn för att landa och andra är kvar i hamn av andra skäl. De som är rena kvotbåtar som GG 204 Tor-ön och GG 850 Odeskär ligger förstås i hamn. GG 778 Lövön håller på att renoveras, rustas upp och göras i ordning på Ö-varvet. Läs mer…
Det nya förslaget till havsplan innebär en anpassning till den ekonomisk starka vindkraftsindustrin och en hårt slag mot fisket, framförallt räkfisket. Den är framtagen på exakt samma sätt som jag befarade. Istället för att fördela och förlägga vindkraften till områden som inte är viktiga för fisket eller nåt annat Läs mer…
Världsnaturfonden (WWF) har gett sill och torsk från Östersjön rött ljus i sin senaste fiskguide. Det är en åtgärd som helt saknar betydelse. I princip ingen äter sill/strömming och torsk från Östersjön. Torsk fiskas i stort sett inte alls förutom i ytterst begränsade mängder i Skåne. Läs mer…
Den 23-24 november äger Landsbygdsnätverkets årliga yrkesfiskekonferens rum i Uddevalla på västkusten. Programmet har utformats i dialog med fiskets organisationer vilket säkerligen leder till att fler yrkesfiskare kommer att vara med på denna konferens i år än vad som tidigare varit fallet. Läs mer…
I motsats till danska företag så redovisar många grönländska företag sin omsättning. Därför är det möjligt att lista grönländska fiskeriföretag efter både omsättning och bokförda tillgångar. Men ganska många företag gör det dock inte och därför redovisar jag också bruttovinsten. Läs mer…
Danska företag publicerar i allmänhet inga omsättningssiffror. Det gör att det är svårt att få en uppfattning om hur stora företagen egentligen liksom vilka som är störst när det gäller försäljning. Det går dock att få en viss kolla på vilka de största företagen är genom att kolla på hur stora de bokförda tillgångarna är. Läs mer…
Siklöjekvoten i Bottenviken har inför årets siklöjefiske nästan dubblerats. I år får det fiskas 1 400 ton jämfört med bara 800 ton förra året. I P4 Norrbotten säger Martin Rydgren som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten att beståndet av siklöja kan variera väldigt mycket år från år. Läs mer…
Säl och skarv är ett hot mot den kustlevande fisken i Sverige såväl som mot det kustnära fisket. Genom att sälbestånden är större än de varit någon gång de senaste 70 åren förhindras också återkomsten av fiskebestånd som kollapsade på 1980-talet. Därför är det självklart nödvändigt att jaga säl. Läs mer…
De två största fiskeriföretagen hör hemma på den lilla ön Rörö. Det tredje företaget i storleksordning, Lövön AB, har avvecklat sin verksamhet och sålde under den redovisade perioden sin stora trålare vilket är anledningen till den stora omsättningen. Läs mer…
Det finns några svenska fiskebåtar som huvudsakligen ägnar sig åt fiskfiske. De flesta av dem ägnar sig dock också åt räkfiske. Torsk är den viktigaste målarten följd av sej, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. Rödtunga är okvoterad i Skagerak medan det för kummel och rödspätta inte finns några individuella fiskemöjligheter. Läs mer…
Fisket av kräfta är det viktigast demersala fisket i Sverige tillsammans med räkfisket. Det omfattar överlägset flest fiskebåtar. Kräftfisket består i praktiken av tre segment, burfiske, fiske av kräfta med ristförsedd trål och fiske av kräfta med trål utan rist. Läs mer…
I detta inlägg ska jag beröra fisket med burar och tinor, garnfisket och fisket med krokredskap som pilk och dörj samt fisket av läppfisk. De flesta burfiskebåtar, garnfiskebåtar och båtar som fiskar läppfisk har inga AIS-registreringar på GFW. Läs mer…
Fisket längs hallandskusten handlar i huvudsak om kräfttrålning. De flesta båtarna hör hemma eller har sin bas i tre fiskelägen, Bua, Träslövsläge och Glommen. De flesta företag omsätter ganska lite och endast ett fåtal företag är så stora att de fått egna artiklar. Läs mer…
En gemensam operation samordnad av Europol, som involverar brottsbekämpande myndigheter över hela världen har inneburit ett slag mot den organiserade brottsligheten som sysslar med internationell handel med glasål. Operationen gick under namnet LAKE. Läs mer…
Det är i princip omöjligt att sälja sill/strömming från Östersjön till svenska konsumenter. Detta trots att sillen är en mycket nyttig fisk och borde ätas i betydligt större utsträckning. Orsakerna till svårigheterna att sälja färsk sill/strömming till konsument är de kostråd som finns i Sverige. Läs mer…
GG-området omfattar Bohuslän från Tjörn och söderut, Göteborg (dvs Västergötlands korta kuststräcka och Kungsbacka kommun i norra Halland. Förutom de företag som är större räktrålare och det större kräftfiskeföretagen finns det ett antal mindre kräfttrålare Läs mer…
Den danska havsplanen eller havplanen som det heter på danska har inga områden som anses viktiga för fisket markerade på de kartor som presenteras. Cirka 60% av allt havsområde är uppdelat mellan naturskyddsområden och områden för energiutvinning. Läs mer…
En förskräcklig massa arbete lades ner på att arbeta fram Havsplaner för alla marina områden som ingår i Sveriges ekonomiska zon. Fram kom en plan med områden som var utmärkta för olika ändamål. Det var riksintressen för miljön, riksintressen för kulturen, riksintressen för försvaret, riksintressen för fisket, för energiutvinning, sjöfart och områden för generell användning. Läs mer…
Fisket i norra Bohuslän består i huvudsak av skaldjursfiske, dvs fiske av kräfta och räka i första hand. Huvuddelen av det fisket är trålfiske av räka och kräfta men det finns också burfiske av kräfta. Denna artikel handlar om riktat kräftfiske med trål. Läs mer…