Sveriges största tidning om yrkesfiske
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
Precis som när det gäller brisling (skarpsill) så är koncentrationen av fisket av tobis på ett fåtal företag inte lika stor som när det gäller sill och makrill. Men precis som för brisling dominerar de svenska yrkesfiskarna. Faktiskt ännu mer än när det gäller brisling. Läs mer…
När det gäller fisket av brisling som heter skarpsill på svenska är koncentrationen till några få företag inte alls så tydlig som när det gäller sill- och makrillfiske för konsumtion. Läs mer…
GE 49 Arcadia byggdes 1974 som snörpvadsbåt (ringnotsbåt) för G & D West Ltd i Banff som BF 212 Courage. Rejält ombyggd och förlängd med nästan 4 meter år 1977. Ombyggd till häcktrålare. Bar mellan 1996 och 1998 namnet Fairy. Som nybyggd var bruttotonnaget var 150 ton, längden, 33,53 m och bredden 7,31 m. Motorn Lister Blackstone 4SA 6cyl diesel. Läs mer…
S 205 Ceton byggdes som S 364 Rockall på Karstensens Skibsværft A/S år 2018. Skrovet byggt i Gdynia. Beställare och köpare var Astrid Fiskeri A/S, Den pelagiska trålaren är på 2 135 brutton med en längd på 69,99 meter, en bredd på 14,2 meter och ett djupgående på 8,7 m. Läs mer…
Den största och den nyaste fiskebåten i den pelagiska svenska fiskeflottan är GG 203 Ginneton. I likhet med de flesta stora pelagiska fiskebåtar i Sverige är den byggd på Karstensens Skibsværft A/S. Skrovet byggdes på Karstensen Shipyard Poland Sp.zo.o. i Gdynia. Läs mer…
På 1960-talet var det oftast två till fyra delägare i en stor fiskebåt medan antalet anställda kanske var mellan 4 och 8 beroende på vilken sorts fiske som bedrevs. Läs mer…
Uppdrag Granskning hade häromdagen ett program om det pelagiska svenska fisket. Jag har redan berört några av aspekterna som tog i programmet. Dels hur mycket och vilka som fiskar och landar sill, dels att ett ITQ-system var nödvändigt. Läs mer…
Sveriges två största fiskeriföretag har sina huvudkontor på Rörö i Göteborgs norra skärgård. I Öckerö kommun. Men de flesta av de stora fiskeriföretagen finns i Fiskebäck som sen länge är en stadsdel i Göteborg. Det allra största fiskeriföretaget i Fiskebäck är Fiskeri AB Ginneton. Läs mer…
Den nybyggda och nylevererade pelagiska trålaren GG 203 Ginneton befinner sig idag vid Stigbergskajen i Göteborg. Det är Sverige största fiskebåt, en position den övertagit från GG 64 Astrid-Marie. Medan GG 64 Astrid-Marie är på 1 622 bruttoton är GG 203 Ginneton på hela 1 826 bruttoton. De båda båtarna är trots det ungeför lika långa, 63,8 meter. Läs mer…
Fiskeri AB Ginneton har för sin del beställt en ny pelagisk trålare från Karstensens Skibsværft i Skagen, Danmark. Den nya GG 203 Ginneton skulle ursprungligen ha levererats för flera månader sen men den ligger sen en tid tillbaka vid kaj i Skagen där den döptes i lördags, den 2 december. Läs mer…
De två största fiskeriföretagen hör hemma på den lilla ön Rörö. Det tredje företaget i storleksordning, Lövön AB, har avvecklat sin verksamhet och sålde under den redovisade perioden sin stora trålare vilket är anledningen till den stora omsättningen. Läs mer…
Fiskeri AB Ginneton är ett stort pelagiskt fiskeriföretag i Fiskebäck som också bedriver demersalt fiske i Sverige. Ägare av företaget är familjen Claesson. Företaget äger kräfttrålaren GG 210 Vera C. Läs mer…
Danska Fiskeristyrelsen avslutade behandlingen av ansökningar om ersättning för förlust av kvotvärde i juli. Beslutet offentliggjordes den 19 juli. Ersättningen betalas ut till aktiva yrkesfiskare och yrkesfiskeföretag för deras förluster orsakade av minskningen av individuella fiskerättigheter till följd av handelsavtalet med Storbritannien på grund av Brexit. Läs mer…
Fiskeri AB Ginneton är ett fiskeriföretag med hemvist i Fiskebäck i Göteborg. Företaget ägs av familjen Claesson. Idag äger företaget en pelagisk trålare med dansk flagg. S 205 Ceton. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
Fiskeri AB Ginneton är det tredje största fiskeriföretaget i Sverige. Det är ett företag med verksamhet i både Sverige och Danmark vilket är mycket vanligt när det gäller svenska fiskeriföretag. Tidigare har bolaget haft ett separat danskt företag men numera bedrivs verksamheten i Danmark av en filial till det svenska företaget. Läs mer…
Tobis är den viktigaste industrifisken i det danska fisket trots att den bara fiskas under en kortare perioden på senvåren och försommaren. Fisket varierar mycket mellan olika år då beståndet av den mycket kortlivade fisken varierar kraftigt mellan åren. Läs mer…
Sperling eller vitlinglyra som den officiellt heter på svenska är en liten torskfisk som enbart fiskas för användning i fiskmjöls- och fiskoljefabrikerna. Tidigare var fisket betydligt mindre då bifångsterna var omfattande. Läs mer…