Sveriges största tidning om yrkesfiske
Vi kan lätt konstatera att alla svenska partier är fiskerifientliga. Inget parti är för att Sverige ska kunna ha ett fungerande kustnära och småskaligt fiske. Alla är för en utflyttad trålfiskegräns till 12 sjöämil i hela Sverige. Det skulle slå ut större delen av det småskaliga och kustnära svenska fisket för konsumtion och inte påverka de storskaliga fisket nånting. Läs mer…
Det svenska yrkesfiskets ledande organisation Vi svenska fiskare (VSF) och lobbyorganisationen Baltic Waters är i stort sett överens när det gäller kvoterna i Östersjön. I sitt Östersjöprogram menar VSF att det behövs ”försiktigt satta fiskekvoter baserad på vetenskaplig grund som säkrar starka bestånd” och ”Kvoter ska sättas på den lägsta nivån i enlighet med ICES rådgivning.” Läs mer…
VSF:s Östersjöprogram slår fast att organisationen vill verka för en långsiktigt hållbar förvaltning baserad på forskning. Lägre kvoter ger bättre effekt på uppbyggnaden av bestånden än lokala fiskestopp och stängda områden, samtidigt som fisket, beredningen och kustsamhällena får förutsättningar att fortsätta finnas och verka. Läs mer…
VSF:s strategi eller program för Östersjön utgår från principen om att kombinera ett välmående hav och starka bestånd med ett robust och klokt förvaltat svenskt fiske. Programmet handlar om att hitta fungerade sätt att värna ett välmående hav, en fungerande svensk livsmedelsförsörjning och ett livskraftigt svenskt fiske. Genom att verka för att Östersjöns ekosystem förbättras, stärks det lokala kustnära fisket. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat sina vetenskapliga råd som ligger till grund för EU-kommissionens förslag till nya fiskekvoter för 2027. Läs mer…
Svenska landningar av laxfiskar från havet 2026. Den viktigaste laxfisken är siklöja. Den fiskas i Bottenviken med bottentrål och garn (nät, skötar). Huvuddelen av fångsten tas med bottentrål. Fiskebåtarna hör huvudsakligen hemma i Haparanda och Luleås skärgårdar. Läs mer…
EU-parlamentet har röstat för att anta den så kallade Östersjörapporten. Det är en rapport full med falska påståenden som bara människor utan kunskap om fisket i Östersjön kan rösta på. Och de flesta människor och de flesta politiker har ingen aning om nånting när det gäller fiske. Läs mer…
Sillen som fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt går till konsumtion. Fångsterna från Östersjön och Bottenhavet går i huvudsak till fiskmjölsfabrikerna i Danmark och i det senare fallet även till Finland Läs mer…
Fast det påstod Isabella Lövin i dagens Rapport i SVT. Hon framförde inget annat än en lögn. Låt oss titta på forskningen för hon kan inte hitta nåt stöd för sin uppfattning i den. Läs mer…
Kan färre sälar och skarvar bidra till att kustfisk som torsk, gädda och öring återhämtar sig? Det undersöker SLU på uppdrag av regeringen genom flera fältstudier i flera kustområden. Läs mer…
EU-gemensamma fiskeinspektioner i Västerhavet och Östersjön. Under våren har Kustbevakningens fiskeinspektörer deltagit i internationella fiskekontroller ombord på EFCA-fartyget Ocean Guardian. För att värna ett hållbart fisk- och skaldjursbestånd inom EU omfattas alla medlemsländer av samma bestämmelser. Länderna deltar även i gemensamma aktiviteter för att skydda fisken i varandras vatten. Läs mer…
Ledamöterna i EU:s fiskeriutskott (PECH) har bett EU-kommissionen att utvärdera och eventuellt revidera sin fleråriga plan för Östersjön och för en ny riskhanteringsstrategi. Läs mer…
– Vi kan flytta ut trålgränsen för att se till att vi gynnar det småskaliga, kustnära fisket. Vi kan också ställa krav på att den fisken som fångas på de svenska kvoterna ska levereras till svenska hamnar Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i april 2026? De stora båtarna befinner sig lite överallt och tobisfisket tycks inte ha kommit igång ännu då bara två båtar befinner sig på Dogger bank i Nordsjön. Många av de större båtarna ligger fortfarande still i hamn. De som ligger norr om Skottland borde rimligtvis ägna sig åt makrillfiske. I Bottenhavet fiskas sill (strömming) och de stora båtarna i Östersjön fiskar skarpsill. Läs mer…
Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…
Baltic Waters är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmare och deras intressen. De vilseleder ständigt om utvecklingen för sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet. Grundläggande i vilseledningen är främst två saker. Det börjar sina jämförelser på 1980-talet och slår samman tre sillbestånd som förvaltas separat och utvecklas separat. Läs mer…
Bottentrålning är ovanligt på så sätt att det bara förekommer i en mycket liten del av de svenska havsområdena. Det förekommer ingen bottentrålning i Östersjön och Bottenhavet. I Bottenviken finns det ett småskaligt bottentrålsfiske under 1-2 månader varje höst i Kalix och Luleå skärgårdar när det fiskas siklöja. Läs mer…
Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas och ingen påstår heller det. Fast propaganda- och lobbyorganisationen för de rika stockholmarnas intressen, Baltic Waters, påstår att det finns de som hävdar det. Det finns inte i verkligheten. Läs mer…
Idag presenteras den så kallade rödlistan av SLU. Det är en bedömning av sårbarheten för 1000-tals arter bland växter och djur i Sverige. Men rödlistan redovisar också orsakerna till problemen för de arter som finns på listan. Läs mer…
GG 173 Grace byggdes år 2000 i Skillinge som GG 173 Vingafjord för Jonas Abrahamsson på Hönö. skrovett byggdes på Rönnängs varv (senare Tjörnvarvet). Som nybyggd på 173 bruttoton med en längd på 18,49 meter, en bredd på 6,57 m och ett djupgående på 2,71 m. Huvudmotor var en diesel på 353 kW medan hjälpmotorn var på 52 kW. Läs mer…