Östersjörapporten stoppar inget fiske

EU-parlamentet har röstat för att anta den så kallade Östersjörapporten. Det är en rapport full med falska påståenden som bara människor utan kunskap om fisket i Östersjön kan rösta på. Och de flesta människor och de flesta politiker har ingen aning om nånting när det gäller fiske. Läs mer…

Svenska landningar av sill 2025

Sillen som fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt går till konsumtion. Fångsterna från Östersjön och Bottenhavet går i huvudsak till fiskmjölsfabrikerna i Danmark och i det senare fallet även till Finland Läs mer…

Ger färre sälar och skarvar större fiskbestånd?

Kan färre sälar och skarvar bidra till att kustfisk som torsk, gädda och öring återhämtar sig? Det undersöker SLU på uppdrag av regeringen genom flera fältstudier i flera kustområden. Läs mer…

EU-gemensamma fiskeinspektioner i Västerhavet och Östersjön

EU-gemensamma fiskeinspektioner i Västerhavet och Östersjön. Under våren har Kustbevakningens fiskeinspektörer deltagit i internationella fiskekontroller ombord på EFCA-fartyget Ocean Guardian. För att värna ett hållbart fisk- och skaldjursbestånd inom EU omfattas alla medlemsländer av samma bestämmelser. Länderna deltar även i gemensamma aktiviteter för att skydda fisken i varandras vatten. Läs mer…

Översyn av fiskeriförvaltningen i Östersjön

Ledamöterna i EU:s fiskeriutskott (PECH) har bett EU-kommissionen att utvärdera och eventuellt revidera sin fleråriga plan för Östersjön och för en ny riskhanteringsstrategi. Läs mer…

Var är den pelagiska fiskeflottan i april 2026?

Var är den pelagiska fiskeflottan i april 2026? De stora båtarna befinner sig lite överallt och tobisfisket tycks inte ha kommit igång ännu då bara två båtar befinner sig på Dogger bank i Nordsjön. Många av de större båtarna ligger fortfarande still i hamn. De som ligger norr om Skottland borde rimligtvis ägna sig åt makrillfiske. I Bottenhavet fiskas sill (strömming) och de stora båtarna i Östersjön fiskar skarpsill. Läs mer…

Utan industrifiske inget pelagiskt konsumtionsfiske

Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…

Hur Baltic Waters vilseleder om sillen i Östersjön

Baltic Waters är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmare och deras intressen. De vilseleder ständigt om utvecklingen för sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet. Grundläggande i vilseledningen är främst två saker. Det börjar sina jämförelser på 1980-talet och slår samman tre sillbestånd som förvaltas separat och utvecklas separat. Läs mer…

Bottentrålning är ovanligt

Bottentrålning är ovanligt på så sätt att det bara förekommer i en mycket liten del av de svenska havsområdena. Det förekommer ingen bottentrålning i Östersjön och Bottenhavet. I Bottenviken finns det ett småskaligt bottentrålsfiske under 1-2 månader varje höst i Kalix och Luleå skärgårdar när det fiskas siklöja. Läs mer…

Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas

Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas och ingen påstår heller det. Fast propaganda- och lobbyorganisationen för de rika stockholmarnas intressen, Baltic Waters, påstår att det finns de som hävdar det. Det finns inte i verkligheten.  Läs mer…

Övergödning är grundproblemet i vattenmiljöer

Idag presenteras den så kallade rödlistan av SLU. Det är en bedömning av sårbarheten för 1000-tals arter bland växter och djur i Sverige. Men rödlistan redovisar också orsakerna till problemen för de arter som finns på listan.  Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 173 Grace

GG 173 Grace byggdes år 2000 i Skillinge som GG 173 Vingafjord för Jonas Abrahamsson på Hönö. skrovett byggdes på Rönnängs varv (senare Tjörnvarvet). Som nybyggd på 173 bruttoton med en längd på 18,49 meter, en bredd på 6,57 m och ett djupgående på 2,71 m. Huvudmotor var en diesel på 353 kW medan hjälpmotorn var på 52 kW. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – FIN-1151-T Glomskär

FIN-1151-T Glomskär byggdes som FN 390 Heidi Sanne på Strandby Skibsverft I/S år 1983. Var som nybyggda på 240 bruttoton med en längd på 30,46 meter och en bredd på 7,50 m. Utrustad med en B&W Alpha diesel på 685kW som huvudmotor. Hemmhamn var Strandby och ägare var Jerry Verner Godtlebsen.  Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – GE 49 Arcadia

GE 49 Arcadia byggdes 1974 som snörpvadsbåt (ringnotsbåt) för G & D West Ltd i Banff som BF 212 Courage. Rejält ombyggd och förlängd med nästan 4 meter år 1977. Ombyggd till häcktrålare. Bar mellan 1996 och 1998 namnet Fairy. Som nybyggd var bruttotonnaget var 150 ton, längden, 33,53 m och bredden 7,31 m. Motorn Lister Blackstone 4SA 6cyl diesel. Läs mer…

De största fiskebåtarna – GG 229 Clipperton

GG 229 Clipperton är en stor pelagisk trålare med hemmahamn på Donsö. Trålaren byggdes på Karstensens Skibsværft A/S och var färdig 2018. Skrovet byggdes på Nauta i Gdynia. Köpare av fiskebåtan var B-C Pelagic AB som ägs av Bristol Fiske AB (fam. Jansson) och AB Clipperton (fam. Backman). Läs mer…

De största fiskebåtarna – GG 207 Torland

GG 207 Torland är en pelagisk trålare som ägs av Torland Fiske AB. Trålaren byggdes 2020 på Karstensens Skibsværft A/S på ett skrov från Nauta-Hull Sp.z.o.o. i Gdynia, Polen. Bruttotonnaget är 1 310 ton, längden 49,95 meter, bredden 13,2 m och djupgåendet 4,9 meter. Båten köptes som ny av Torland Fiske AB. Läs mer…

Befängd kritik av överförbara fiskerättigheter

Överförbara fiskerättigheter används i hela världen då det visat sig vara det mest effektiva sättet att förvalta fiskbestånd på ett hållbar sätt. I Sverige används det tyvärr bara i det pelagiska fisket vilket lett till stor överkapacitet och dålig lönsamhet i det demersala fisket. Antalet fiskebåtar i det småskaliga fisket har minskat betydligt mindre än i det storskaliga pelagiska fisket.  Läs mer…