De 20 båtarna som fiskade mest i Östersjön

Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…

Landades det mindre strömming från Bottenhavet år 2022?

År 2021 landades 474 ton strömming/sill på kustkvoten i Norrland. 2022 landades det 449 ton. Minskningen var 25 ton vilket innebär en minskning med 5,3%. En mycket marginell minskning som inte på något sätt visar att strömmingen blivit svårare att fånga. Läs mer…

Färre båtar i Östersjön men det beror inte på industrifisket

Enligt BalticWaters2030 var det betydligt färre båtar som landade fisk fångad i Östersjön år 2022 än år 2021. År 2021 rapporterade 457 svenska fiskebåtar fångst från Östersjön jämfört med 348 stycken under 2022. En minskning med 109 stycken. Läs mer…

Pelagiskt industrifiske och konsumtionsfiske år 2022

Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…

Lögner i media om tillståndet för sillbestånden i Östersjön

Hur mycket sill/strömming som det finns i Östersjön uppskattas av en mängd forskare och resultaten sammanställs och publiceras av Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Det finns enligt deras bedömningar ingen fara för sillen i de östra delarna Östersjön. Inte heller i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…

Svenska pelagiska landningar av sill år 2022

Pelagiskt fisk är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…

Supermiljöbloggen sprider falska uppgifter om strömming

9 av 10 strömmingar i Östersjön är borta påstår Superimiljöbloggen. Det är en lögn. Den rapport de hänvisar till handlar bara om den vårlekande strömmingen/sillen som leker vid kusten i Bottenhavet. Men den vårlekande strömmingen i Bottenhavet är bara en mindre del av strömmingen/sillen i Östersjön och Bottenhavet. Läs mer…

Var befinner sig den svenska pelagiska fiskeflottan just nu

Det stora svenska pelagiska trålarna befinner sig i huvudsak på fiske i Östersjön. Få av dem nära kusten och bara tre stycken verkar fiska i Bottenhavet (en av dem är på väg dit), GE 49 Arcadia, SM 53 Glomskär och GG 218 Västfjord. Dessa tre är bland de mindre av de stora pelagiska trålarna Läs mer…

Inga katastroflåga nivåer för sill i Östersjön

DN slår på stort. Det är katastroflåga nivåer när det gäller strömming/sill i Östersjön påstår de. Det är inte sant. Vad som är sant är att det finns mycket lite strömming nära kusten i Bottenhavet på våren och försommaren. Det är känd information. Läs mer…

Effekter av fiskefria områden

Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Detta enligt forskare på SLU.  Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag. Läs mer…

Gäddan på nergång i hela Östersjön

De senaste åren har larmrapporterna om gäddans dåliga situation i Östersjön duggat tätt. Larmen har dock ofta baserats på enstaka observationer och inte på systematiskt insamlad data. I en nyligen publicerad studie från SLU har forskarna samlat in uppgifter om gäddans utveckling runt om hela Östersjön. Läs mer…

Sillens komplexa vandring och blandning i Västerhavet

Området där Östersjön möter Nordsjön är en smältdegel – för sill. Tack vare genteknikens utveckling kan ett internationellt forskarteam nu visa att den sill som fångas här under sommaren leker i olika områden och under olika perioder på året. Läs mer…

Klimatet – orsak till problem med fiskbestånden i Östersjön

Ny finsk forskning visar att problemen för olika fiskbestånd i Östersjön till stor del beror på klimatförändringar. Det understryker det som tysk forskning redan kommit fram till. Den tyska forskningen kunde vis att ökad vattentemperatur i Östersjön har lett till att leken misslyckas för den vårlekande sillen i västra Östersjön, den så kallade rügensillen.  Läs mer…

Kustkvoter 2023

Kustkvoter är den del av de svenska kvoterna som tilldelas det småskaliga kustnära fisket som i huvudsak sker med garn, bur, tinor och fällor men även med dörj, pilk och andra krokredskap. Det mesta av det kustnära svenska fisket fungerar dåligt och utnyttjar inte de kvoter de har. Läs mer…

Det är inga problem med julsillen

Två forskare, Henrik Svedäng och Charles Berkow påstår i Dagens Industri att julsillen kräver regleringar.  Det har de helt rätt i och det är därför vi har kvoter som sätts i enlighet med vetenskapliga råd. Men hela artikeln är i övrigt fylld med lösa antydningar om det ena och det andra. Läs mer…

Sill – den viktigaste sillfisken

Sill eller atlantisk sill (Clupea harengus) är den mest fiskade sillfisken som används för konsumtion. Den lever i norra Atlanten från Mainebukten norrut till St. Lawrence Bay och Labradorhavet över till Grönland och Island till Norge och vidare till Spetsbergen och Novaja Zemlja. Läs mer…

Greenpeace och deras pajaskonster

När fiskbestånd fiskas maximalt innebär det att de är hållbart fiskade. 67% av världens fiskbestånd fiskas under eller i enlighet med maximalt hållbart uttag (MSY). 67% av världens fiskbestånd är alltså hållbart fiskade. Läs mer…

Var är den svenska pelagiska fiskeflottan just nu, november

Många pelagiska fiskebåtar ligger för närvarande i hamn. En del kanske för att det är torsdag och de är färdiga för veckan. Andra kanske för att de är färdiga med fisket för i år eller för nåt annat. En del båtar är inget annat än kvotbåtar. Läs mer…