Sveriges största tidning om yrkesfiske
Themiskoncernen är ett fiskeriföretag med bas på Rörö. Moderbolaget heter Rylo AB och har två dotterbolag, danska Themis Fiskeri A/S och svenska Themis Pelagic AB. Det senare bolaget fungerar som bemanningsföretag till det förstnämnda och bedriver även ett mindre omfattande demersalt fiske i Sverige. Läs mer…
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
Sperling eller vitlinglyra som den officiellt heter på svenska är en liten torskfisk som enbart fiskas för användning i fiskmjöls- och fiskoljefabrikerna. Tidigare var fisket betydligt mindre då bifångsterna var omfattande. Läs mer…
Brisling eller skarpsill är en av de tre vanligaste arterna som fiskas i Danmark för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske. Huvuddelen fångas i Nordsjön av pelagiska fiskebåtar. Många båtar ägnar sig åt industrifiske Läs mer…
Sillfisket domineras helt av de stora pelagiska fiskeriföretagen och deras båtar. Nästan alla har sin hemmahamn i Skagen eller Hirtshals. Alla de som landat mycket är medlemmar i Danmarks Pelagiske PO (DPPO) men flera av de som landat mindre mängder är istället medlemmar i Danmarks Fiskeriforenings PO (DFPO). Läs mer…
Norge kommer inte att ha något fiske av skarpsill (havbrisling) i år då kvoten är för liten. Inte heller förra året fanns det något norskt fiske av havbrisling. Havbrisling är skarpsill som lever i Nordsjön medan kustbrisling är skarpsill i de norska fjordarna. Men det landas ändå skarpsill i Norge. Läs mer…
De största svenskägda fiskebåtarna har inte svenska flagg. De har litauisk och dansk flagg. Den första svenskflaggade båten finns på 5:e plats. Ägare av Baltlanta UAB som äger de två största båtarna är Magnus Roth. Han är en svensk affärsman som idag bor i Norge och tidigare varit verksam i Ryssland och Hong Kong. Hans båtar sköts av de nederländska företaget Parlevliet & van der Plas BV. Läs mer…
Det som fiskas i Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten av svenska fiskare är sill och makrill för konsumtion samt tobis och skarpsill för leverans till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. Svenska båtar har också fiskerättigheter för kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) samt vissa år även för lodda. Läs mer…
Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…
Många svenska yrkesfiskare bedriver sitt yrkesfiske i andra länder. Framförallt i Danmark men även i Tyskland och Marocko. Tidigare bedrev flera svenska yrkesfiskare också ett fiske i Finland. Det fanns också fler företag i Marocko men idag finns bara ett kvar. Läs mer…
Flertalet svenskflaggade fiskebåtar ligger för närvarande still. Däremot är många av de danskflaggade ute och fiskar. Det gäller bland annat båtar som annars ligger still stora delar av året som L 106 Monsun, L 421 Cadiz, S 206 Ahlma West och S 438 Bristol. Läs mer…
Flertalet stor danska båtar som främst ägnar sig åt konusmtionsfiske av makrill och sill ligger för närvarande stilla i hamn. Däremot är de båtar som främst fiskar för fiskmjölsindustrin till stor del till havs och i fiske. Men inte alla. Hametner Larsens alla båtar ligger still men de svenskägda båtarna är på fiske i Nordsjön. Läs mer…
Några förändringar har skett på listan över de största danska båtarna jämfört med förra året. På topplatserna är det två nya båtar. Den redan levererade HG 264 Ruth och S 264 Astrid som just nu utrustas på Karstensens i Skagen. L 920 Tina Jeanette är också ny på listan sen förra årets lista. Läs mer…
Försök som genomfördes av besättningen på den svenskägda pelagiska trålaren S 144 Themis från Skagen veckan före jul var enligt tillverkaren Hampidjan (moderbolag till Thyborøn Trawldoor) mycket framgångsrika. Modellen är Bluestream typ 32 som kan styras från styrhytten. Läs mer…
Danmarks Pelagiske PO (DPPO) har enligt deras egen hemsida 12 medlemmar, men rimligen borde ange 13 medlemmar då styrelsen består av representanter för 13 fiskebåtar och 12 fiskeriföretag. Läs mer…
Themis Fiskeri A/S är ett danskt fiskeriföretag som i likhet med så många andra stora danska pelagiska fiskeriföretag i Skagen ägs av ett svenskt företag och svensk fiskarfamilj. Läs mer…