Sen nyår har de legat still men nu är de i Hanstholm

Två svenska båtar som enbart ägnar sig åt fiskfiske, GG 150 Älvsborg från Fiskebäck och GG 201 Bravik från Styrsö har i princip legat still sen nyår. Detta då deras fiskerättigheter huvudsakligen finns i och brukar fiskas i norsk zon och sen nyår har de inte fått fiska i norskt vatten. Läs mer…

Avtal om tillgång till norska fiskevatten klart

Ett genombrott i förhandlingarna mellan EU, Storbritannien och Norge om fiskemöjligheter i norskt vatten under 2021 har blivit klart. Det innebär att danska och svenska fiskare snart kommer att få tillgång till fiske i norska vatten igen. Läs mer…

Fisk och skaldjursbestånd i svenska vatten

SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…

SFPO – räkbrist väntar!

Just nu är det så att svenska fiskebåtar inte får fiska i norska vatten. Det är ett resultat av att Brexitförhandlingarna mellan EU, Storbritannien och Norge inte är klara. Det innebär bland annat att räktrålarna utestängs från norska vatten där de så här års brukar fiska. Läs mer…

HaV: Missriktad kritik från SLU om landningsskyldigheten

sillfisket i Skagerak och konstaterat att kritiken inte tar nån hänsyn till verkligheten. De båtar som fiskar huvuddelen av sillen är små båtar som fiskar på natten samt en stor båt som använder snörpvad där bifångster av sej inte är ett problem. Läs mer…

Fiskmjöl, fiskolja och omega 3

Omega 3-produkter är mycket populära hälsoprodukter och kosttillskott då de innehåller nyttiga fetter. Det handlar om fiskoljeprodukter som framställs från fisk som anchoveta (Engraulis ringens), sardin (Sardina pilchardus), indisk oljesardin (Sardinella longiceps), stillahavssardin (Sardinops sagax) taggmakrill/hästmakrill (Trachurus trachurus), stillahavstaggmakrill (Trachurus Läs mer…

Mycket väsen för ingenting? Om gråsejsristen och det pelagiska fisket

Det här är enligt SLU historien om hur myndigheternas brist på uppföljning av landningsskyldigheten bidrar till minskat intresse från fisket för att utöva ett mer selektivt fiske. Eller så är det historien om hur en okunnig forskare på SLU hittar Läs mer…

Svensk sushi eller sushi på svenska

Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…

Rysk kaviar, löjrom, sillrom, stenbitsrom, forellrom, torskrom …

Idag är det främst torskrom i form av kaviar på tub som vi äter i Sverige. När jag var ung åt vi åt också mycket torskrom på burk. Den stektes i smör och serverades ihop med potatis och grönsaker. Jag Läs mer…

Forskargrupp kritiserar ICES för felaktig rådgivning

En forskargrupp som drivit ett projekt som kallas FMSY-projektet menar att ICES ger felaktiga råd när det gäller hur mycket som kan fiskas av många fiskarter i nordöstra Atlanten. De menar att ICES beräkningar blir felaktiga när det gäller bestånd Läs mer…

Yrkesfiskare och fiskeriföretag som driver turistverksamhet

Jag har tidigare skrivit om yrkesfiskare som också driver restaurangverksamhet som ett komplement till sitt fiske samt sådana som skapat varumärken som höjer värdet på deras fångster. Genom restaurangverksamhet och varumärken kan yrkesfiskaren själv få ut mer av värdet i Läs mer…

Utkastproblematiken och kräftfisket

I Havs- och vattenmyndighetens (HaV) utvärdering av systemet med årliga demersala fiskemöjligheter konstateras att rapporteringen av utkast länge har varit bristfällig och det ser inte ut att ha förbättrats genom införande av landningsskyldighet (utkastförbud). Dessutom konstateras att dålig lönsamhet och Läs mer…

Äntligen – ett förslag om överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket

Det demersala fisket efter bottenlevande arter som torsk, sej, rödspätta, havskräfta och räka kan bli lönsammare än det är idag. Det är innebörden av ett nytt förslag som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tagit fram på uppdrag av regeringen. Det är Läs mer…

Hur mycket fisk och räka landar de svenska kräfttrålarna?

Totalt var det 262 båtar som landade kräfta år 2019. Av dessa var det 29 stycken som landade över 20 ton. De flesta av de båtarna är trålare. 24 burfiskebåtar landade mer än 6 ton och totalt 60 trålare landade Läs mer…

Hur mycket räka och kräfta landar de svenska fisktrålarna?

Fisktrålare är båtar som i huvudsak fångar och landar vitfisk såsom torsk, sej och kolja. De flesta fiskar också kräfta eller räka, i många fall både räka och kräfta. En stor del av fisket är i grunden kräftfiske och räkfiske Läs mer…

Hur mycket fisk och kräfta landar de svenska räktrålarna?

Det finns 38 svenska räktrålare som landade mer än tre ton räka under 2019. En båt landade mer än 100 ton och ytterligare 4 båtar mer än 50 ton. I Danmark var det 8 båtar som landade mer än 100 Läs mer…

Svartmunnad smörbult bör ses som en blivande resurs

Ett problem på västkusten är bristen på fisk. Orsaken till det är ett överfiske som ägde rum på 1980-talet, för 40 år sen, som ledde till att torsken försvann. Anledningen till att rödspättan försvann 20 år senare är lite mer Läs mer…

Ocean Prawns A/S

Kristian Barslund Jensen är från en fiskarfamilj på den danska ön Bornholm. Han började som fiskare redan som ung och då var det laxfiske utanför den norska kusten som gällde. Därefter blev det först laxfiske vid Grönland vilket följdes av Läs mer…

Samherji – krångliga ägarförhållanden

Samherji är Islands största fiskeriföretag och grundades 1983 av de två kusinerna Thorsteinn Már Baldvinsson och Kristján Vilhelmsson. Bolaget är dock inte störst inom det isländska fisket för det är Útgerðarfélag Reykjavíkur med dotterbolag och intressebolag. Ägarbilden och koncernstrukturen i Läs mer…

WWF:s fiskguide – grönt ljus för det mesta av det svenska fisket

Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…