Bläckfiskar – kan fiskas och ätas mer

Bläckfiskar av olika arter fås ofta som bifångst vid svenskt trålfiske efter fisk, räka och kräfta. Det finns lite över 20 arter i svenska vatten, de flesta enbart i Nordsjön och Skagerak men några också i Kattegatt. Vissa arter är Läs mer…

Utkastproblematiken och kräftfisket

I Havs- och vattenmyndighetens (HaV) utvärdering av systemet med årliga demersala fiskemöjligheter konstateras att rapporteringen av utkast länge har varit bristfällig och det ser inte ut att ha förbättrats genom införande av landningsskyldighet (utkastförbud). Dessutom konstateras att dålig lönsamhet och Läs mer…

Kvotbåtar i räkfisket

Åren 2011-14 så landades 95% av räkan av 42 olika räktrålare. Dessa tre år utgör basen för den årliga tilldelningen av fiskemöjligheter med lite justeringar som innebar att 52 båtar fick 95% av alla fiskemöjligheter. Detta i nån slags försök Läs mer…

De som fiskar i Kosterhavet och Gullmarsfjorden

År 2017 fanns det 37 räktrålare som hade tillstånd för bottentrålning av räka i Kosterhavets nationalpark (Kosterfjorden) och Väderöfjorden. Idag har sannolikt antalet ändrats eller i alla fall vilka båtar som har tillstånd har ändrats. Enligt Havs- och vattenmyndigheten  (HaV) Läs mer…

Var landas svenskfångad fisk?

Var svenskfångad fisk landas beror till stor del på var den är fångad och vilken art det är. När det gäller pelagisk fiske som sill, skarpsill och makrill spelar fångstplats och storlek på fiskebåtar mycket stor roll för var fisken Läs mer…

Svartmunnad smörbult bör ses som en blivande resurs

Ett problem på västkusten är bristen på fisk. Orsaken till det är ett överfiske som ägde rum på 1980-talet, för 40 år sen, som ledde till att torsken försvann. Anledningen till att rödspättan försvann 20 år senare är lite mer Läs mer…

Det demersala systemet med fiskemöjligheter fungerar inte

Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…

Svenska fiskemöjligheter för kräfta 2020 – båtar och företag

Hela 202 fiskebåtar i Sverige har fiskemöjligheter för mer än 4 ton kräfta varav 97 stycken har fiskemöjligheter för mer än 10 ton. De allra flesta båtar utnyttjar inte sina fiskemöjligheter och av den totala svenska kräftkvoten fångas bara hälften Läs mer…

Svenska fiskemöjligheter för räka 2020 – båtar och företag

Räkfiske är det ekonomiskt viktigaste fiske på Västkusten efter det storskaliga pelagiska fisket. Fisket bedrivs i huvudsak i Skagerak men några båtar fiskar också i Nordsjön där fisket sker i norsk zon. Det mesta fångas norr om Jylland och i Läs mer…

Svenska fiskemöjligheter för rödspätta 2020 – båtar och företag

Rödspätta är en fiskart där den svenska kvoten aldrig fiskas upp. En enda båt, GG 181 Västerland, har nästan hälften av den svenska kvoten i Skagerak som är det enda område där kvoten fördelas genom årliga fiskemöjligheter. Fiskemöjligheter kan bytas, Läs mer…

Kustnära demersalt fiske på västkusten – landningar 2019

I det demersala fisket i Sverige fördelas kvoterna med hjälp av årliga fiskemöjligheter. Dessa kan bytas, säljas och hyras ut på årsbasis.  De arter som omfattas av detta system är torsk i Östersjön, torsk, kolja och havskräfta i Öresund, Kattegatt, Läs mer…

Torskfiske förbjuds i Oslofjorden

Situationen för den kustnära torsken i södra och östra Norge länge med Skagerakkusten är lika problematisk som för kusttorsken i Bohuslän. Något yrkesfiske på kusttorsk förekommer inte i något av områdena och norska myndigheter uppger att fritidsfiske står för större Läs mer…

Kräftfiske med burar 2015-2017

Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, var det 108 fiskebåtar som fiskade kräfta med bur år 2015. Fisket efter havskräfta med burar sker på lerbottnar eller i kantzonen mellan lera och andra habitat på djup mellan Läs mer…

Kustfisket på Västkusten – landningar 2017

Fisket på kustkvoten på Västkusten bedrivs av ett mycket stort antal båtar. Men några få fiskar huvuddelen av kustkvoterna. Det fiske som bedrivs på kustkvoterna i Skagerak och Kattegatt är garnfiske på sill, burfiske på hummer och krabba där krabba Läs mer…

Danska fiskare vill ha bättre kontroll av nederländska bomtrålare

Efter en incident där en mindre dansk fiskare redskap förstördes av en nederländsk bomtrålare som vägrade ta hänsyn till en mindre fiskaren kräver nu Danmarks Fiskeriforening bättre kontroll på de nederländska bomtrålarna i Skagerak: Mindst 10 gange har Danmarks Fiskeriforening Läs mer…

Märkningsprojekt av tonfisk verkar gå bra

I det märkningsprojekt av tonfiske som genomförs av SLU Aqua och DTU Aqua i samarbete med sportfiskare och WWF har hittills 11 blåfenade tonfiskar märkts i den svenska delen av projektet. Lika många har inte märkts i den danska delen Läs mer…

Blåfenad tonfisk landad och såld i Hanstholm

I tidningen Nordjyske rapporterar de om att HM 128 Borkumrif fångat en tonfisk, med all sannolikhet en blåfenad tonfisk, invid Shetlandsöarna. De landade och sålde tonfisken i Hanstholm. Det är ovanligt att fiskebåtar fångar tonfisk, men i Norge förekommer ett Läs mer…

Danmarks största innehavare av fiskerättigheter för industrifisk 2016

Industrifisk är fisk som fiskas för att användas till fiskmjöl, fiskolja och foder. De vanligaste arterna i detta fiske är skarpsill (brisling), tobis och vitlinglyra (sperling) men också blåvitling, taggmakrill (hestemakrel) och trynfisk (havgalt). I detta inlägg redovisar jag innehaven Läs mer…

Överförbara fiskerättigheter är ingen privatisering av fisket

Låt oss börja med att konstatera att fisken i havet är en gemensam resurs som ägs av oss alla på hela jordklotet. Det är grunden. Sen har nationalstater och internationella organisationer delat upp haven mellan sig så att nån ska Läs mer…