Dop och visning av nya GG 500 Vingaskär

Fredag den 2 juli 2021 är det invigning och presentation av den nya GG 500 Vingaskär i Sandvik på Styrsö från kl 13.00. Dopceremonin sker kl 15.00.  Läs mer…

Sen nyår har de legat still men nu är de i Hanstholm

Två svenska båtar som enbart ägnar sig åt fiskfiske, GG 150 Älvsborg från Fiskebäck och GG 201 Bravik från Styrsö har i princip legat still sen nyår. Detta då deras fiskerättigheter huvudsakligen finns i och brukar fiskas i norsk zon och sen nyår har de inte fått fiska i norskt vatten. Läs mer…

Avtal om tillgång till norska fiskevatten klart

Ett genombrott i förhandlingarna mellan EU, Storbritannien och Norge om fiskemöjligheter i norskt vatten under 2021 har blivit klart. Det innebär att danska och svenska fiskare snart kommer att få tillgång till fiske i norska vatten igen. Läs mer…

Fisk och skaldjursbestånd i svenska vatten

SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…

SFPO – räkbrist väntar!

Just nu är det så att svenska fiskebåtar inte får fiska i norska vatten. Det är ett resultat av att Brexitförhandlingarna mellan EU, Storbritannien och Norge inte är klara. Det innebär bland annat att räktrålarna utestängs från norska vatten där de så här års brukar fiska. Läs mer…

Fiskmjöl, fiskolja och omega 3

Omega 3-produkter är mycket populära hälsoprodukter och kosttillskott då de innehåller nyttiga fetter. Det handlar om fiskoljeprodukter som framställs från fisk som anchoveta (Engraulis ringens), sardin (Sardina pilchardus), indisk oljesardin (Sardinella longiceps), stillahavssardin (Sardinops sagax) taggmakrill/hästmakrill (Trachurus trachurus), stillahavstaggmakrill (Trachurus Läs mer…

Forskargrupp kritiserar ICES för felaktig rådgivning

En forskargrupp som drivit ett projekt som kallas FMSY-projektet menar att ICES ger felaktiga råd när det gäller hur mycket som kan fiskas av många fiskarter i nordöstra Atlanten. De menar att ICES beräkningar blir felaktiga när det gäller bestånd Läs mer…

Utkastproblematiken och kräftfisket

I Havs- och vattenmyndighetens (HaV) utvärdering av systemet med årliga demersala fiskemöjligheter konstateras att rapporteringen av utkast länge har varit bristfällig och det ser inte ut att ha förbättrats genom införande av landningsskyldighet (utkastförbud). Dessutom konstateras att dålig lönsamhet och Läs mer…

Äntligen – ett förslag om överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket

Det demersala fisket efter bottenlevande arter som torsk, sej, rödspätta, havskräfta och räka kan bli lönsammare än det är idag. Det är innebörden av ett nytt förslag som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tagit fram på uppdrag av regeringen. Det är Läs mer…

Hur mycket fisk och räka landar de svenska kräfttrålarna?

Totalt var det 262 båtar som landade kräfta år 2019. Av dessa var det 29 stycken som landade över 20 ton. De flesta av de båtarna är trålare. 24 burfiskebåtar landade mer än 6 ton och totalt 60 trålare landade Läs mer…

Hur mycket räka och kräfta landar de svenska fisktrålarna?

Fisktrålare är båtar som i huvudsak fångar och landar vitfisk såsom torsk, sej och kolja. De flesta fiskar också kräfta eller räka, i många fall både räka och kräfta. En stor del av fisket är i grunden kräftfiske och räkfiske Läs mer…

Hur mycket fisk och kräfta landar de svenska räktrålarna?

Det finns 38 svenska räktrålare som landade mer än tre ton räka under 2019. En båt landade mer än 100 ton och ytterligare 4 båtar mer än 50 ton. I Danmark var det 8 båtar som landade mer än 100 Läs mer…

Svartmunnad smörbult bör ses som en blivande resurs

Ett problem på västkusten är bristen på fisk. Orsaken till det är ett överfiske som ägde rum på 1980-talet, för 40 år sen, som ledde till att torsken försvann. Anledningen till att rödspättan försvann 20 år senare är lite mer Läs mer…

Ocean Prawns A/S

Kristian Barslund Jensen är från en fiskarfamilj på den danska ön Bornholm. Han började som fiskare redan som ung och då var det laxfiske utanför den norska kusten som gällde. Därefter blev det först laxfiske vid Grönland vilket följdes av Läs mer…

Samherji – krångliga ägarförhållanden

Samherji är Islands största fiskeriföretag och grundades 1983 av de två kusinerna Thorsteinn Már Baldvinsson och Kristján Vilhelmsson. Bolaget är dock inte störst inom det isländska fisket för det är Útgerðarfélag Reykjavíkur med dotterbolag och intressebolag. Ägarbilden och koncernstrukturen i Läs mer…

Fisket och brexit

En stor del av EU-ländernas fiske sker i Storbritanniens vatten. Samtidigt är fisket en obetydlig ekonomisk verksamhet i alla EU-länder såväl som i Storbritannien. Trots detta kommer det sannolikt att vara svårt för EU och Storbritannien att komma överens om Läs mer…

WWF:s fiskguide – grönt ljus för det mesta av det svenska fisket

Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…

Sportfiskarna och det demersala fisket

Sportfiskarna har lämnat synpunkter med anledning av den dialog om det demersala fiskets förvaltning som Havs- och vattenmyndigheten öppnat upp för. De för ett resonemang om att torsken fiskats ut i bland annat Kattegatt vilket är helt korrekt, men de Läs mer…

Överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket

Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…

Det demersala systemet med fiskemöjligheter fungerar inte

Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…