Totala landningar av skarpsill från svenskägda båtar 2023

Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…

Totala landningar av sill från svenskägda båtar 2023

Jag har redovisat svenska pelagiska landningar för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill och tobis. De arter som det pelagiska fisket i Sverige är inriktat på. Men att bara redovisa landningar från svenskflaggade fiskebåtar säger väldigt lite om det svenska pelagiska fisket rent generellt. Läs mer…

Danmarks största fiskebåtar 2024

De största danska fiskebåtarna är pelagiska trålare och snörpvadsbåtar. Sen förra gången (2022) jag gjorde en listning har två nya båtar levererats, HG 333 Isafold och S 264 Astrid. Dessutom har HG 264 Ruth blivit HG 265 Asbjørn och den gamla HG 265 Asbjørn har sålts. Läs mer…

Danska landningar av tobis 2023

Tobis fiskas i Nordsjön med en så kallad semipelagisk trål. Det är en trål som i allmänhet vidrör botten men inte så hårt. Den kombineras ibland med så kallade flygande trålbord (tråldörrar) som inte rör botten. Fisket sker på sand eller grusbottnar Läs mer…

Danska landningar av sperling, hästmakrill och havgalt 2023

Sperling (vitlinglyra), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är arter som i det danska fisket enbart fiskas för leverans till fiskmjölsindustrin. I fler andra länders fiske fångas däremot hästmakrill för konsumtion. Det mesta brukar exporteras till afrikanska länder. Läs mer…

Danska landningar av brisling 2023

Det danska fisket av brisling (skarpsill) skedde i huvudsak i Nordsjön medan fisket i Östersjön var av mindre omfattning. Något riktat fgiske av skarpsill i Skagerak och Kattegatt förekom inte under kvotåret 2022-2023. Brisling fiskas med flyttrål och går till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…

Danska landningar av makrill och blåvitling 2023

Makrill fiskas i Nordsjön och för konsumtion. Det är bara de allra största båtarna som brukar fiska makrill. Makrill fiskas med pelagisk trål (flyttrål) eller snörpvad.  Läs mer…

Danska landningar av sill 2023

Den överväldigande delen av danskt sillfiske ägde rum i Nordsjön under 2023. Näst mest fiskades i Nordatlanten och Norska havet. Sillen fiskad i dessa hav går till konsumtion. I Östersjöns fiskades mycket mindre mängder och den gick till fiskmjölsindustrin och foder Läs mer…

Svenska båtars landningar av makrill i Norge 2023

Sverige har en liten makrillkvot och svenskägda båtar i Danmark har också förhållandevis små fiskerättigheter för makrill. En del av makrillen landas i Norge som betalat mer för markillen än de flesta andra länder under 2023. Läs mer…

Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Ginneton

Fiskeri AB Ginneton är ett fiskeriföretag med hemvist i Fiskebäck i Göteborg. Företaget ägs av familjen Claesson. Idag äger företaget en pelagisk trålare med dansk flagg. S 205 Ceton. Läs mer…

Danska pelagiska fiskerättigheter i Östersjön 2023

Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…

Danska fiskerättigheter för industrifisk 2023

Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…

Danska pelagiska fiskerättigheter i Västerhavet 2023

Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…

Pelagiskt konsumtionsfiske i Västerhavet 2022

Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…

Industrifisket i Västerhavet – landningar 2022

Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…

Danska landningar av tobis 2022

Tobis är den viktigaste industrifisken i det danska fisket trots att den bara fiskas under en kortare perioden på senvåren och försommaren. Fisket varierar mycket mellan olika år då beståndet av den mycket kortlivade fisken varierar kraftigt mellan åren. Läs mer…

Danska landningar av brisling 2022

Brisling eller skarpsill är en av de tre vanligaste arterna som fiskas i Danmark för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske. Huvuddelen fångas i Nordsjön av pelagiska fiskebåtar. Många båtar ägnar sig åt industrifiske Läs mer…

Danska landningar av sill 2022

Sillfisket domineras helt av de stora pelagiska fiskeriföretagen och deras båtar. Nästan alla har sin hemmahamn i Skagen eller Hirtshals. Alla de som landat mycket är medlemmar i Danmarks Pelagiske PO  (DPPO) men flera av de som landat mindre mängder är istället medlemmar i Danmarks Fiskeriforenings PO (DFPO). Läs mer…

Svenskar landar stora mängder skarpsill i Norge

Norge kommer inte att ha något fiske av skarpsill (havbrisling) i år då kvoten är för liten. Inte heller förra året fanns det något norskt fiske av havbrisling. Havbrisling är skarpsill som lever i Nordsjön medan kustbrisling är skarpsill i de norska fjordarna. Men det landas ändå skarpsill i Norge. Läs mer…

De största svenskägda fiskebåtarna 2022

De största svenskägda fiskebåtarna har inte svenska flagg. De har litauisk och dansk flagg. Den första svenskflaggade båten finns på 5:e plats. Ägare av Baltlanta UAB som äger de två största båtarna är Magnus Roth. Han är en svensk affärsman som idag bor i Norge och tidigare varit verksam i Ryssland och Hong Kong. Hans båtar sköts av de nederländska företaget Parlevliet & van der Plas BV. Läs mer…