Sveriges största tidning om yrkesfiske
Laxen I Östersjön har problem. Det är odiskutabelt. Bestånden återhämtar sig inte trots minskat fiske. Men de förklaringar till problemen som Stiftelsen för Östersjölaxen ger består i huvudsak av lögner. Falska påståenden och påhittade så kallade sanningar. Läs mer…
De vetenskapliga råden från ICES baseras främst på tidigare års fångster. Detta leder till en eftersläpning på två-tre år och onödigt stora fluktuationer för kvoterna. Just nu kan vi se detta vad det gäller två olika bestånd. Torsken i Skagerak och sillen (strömmingen) i Bottenhavet. Läs mer…
Ett avtal mellan flera danska partier innebär att det blir trålfiskeförbud i 18,7% av Danmarks territorialvatten. Det blir iörbjudet att tråla i hela Bälthavet och västra Östersjön samt i stora delar av Kattegatt. Läs mer…
Trots fluktuationer i beståndsstorlekar är bilden relativt stabil jämfört med råden för 2025. Praktiskt taget alla bestånd ligger inom säkra biologiska gränser. Detta är kärnan i de vetenskapliga råden för fisket i Nordsjön och Skagerak från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Läs mer…
En gång i tiden var fisket i de nordvästra delarna av Atlanten världens största fiske. Det var framförallt inriktat på torsk (Gadus morhua) men även silverkummel (Merluccius bilinearis), vit kummel (Urophycis tenuis), kolja (Melanogrammus aeglefinus), lerskädda (Hippoglossoides platessoides), vinterflundra (Pseudopleuronectes americanus, också vinterskädda) och gulskädda (Limanda ferruginea). Läs mer…
Svenska, norska och isländska yrkesfiskare och fiskerriföretag deltar alla i fisket utanför Västafrikas kuster. Det gör också många andra fiskeriföretag från andra europeiska nationer som exempelvis Irland, Nederländerna, Frankrike, Spanien, Portugal, Tyskland, Litauen och Polen. Läs mer…
Fisket i Nordostatlanten omfattar allt fiske från Azorerna i sydväst till Portugal i sydost, Barents Hav i norr, Irminingerhavet mellan Grönland och Island såväl som fisket i Nordsjön, Skaagerak, Kattegatt och Östersjön. I detta område finns fiskenationer som Grönland, Island, Färöaarna, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU som består av en mänge fiskenationer. Läs mer…
Leonidas Aretakis skriver om Kristerssons fiskeripolitik i Flamman. Det är en på sätt och vis omöjlig uppgift för regeringen Kristersson har ingen fiskeripolitik lika lite som de har nån annan fungerande politik. Man samtidigt också en lätt uppgift. Läs mer…
Anna-Maria Carnhede skriver i en artikel i ETC en kritik av miljöminister Romina Pourmokhtari att det inte finns någon lag om förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden. I artikeln upprepar de dessutom samma nonsens som Fanny Jönsson skrev i en usel ledartikel i Aftonbladet. Läs mer…
Fanny Jönsson skriver ledare i Aftonbladet. Hon är monumentalt okunnig om fiske och havsmiljö. Ändå skriver hon om ämnet och tycker till. Där har hon en mängd åsikter om bottentrålning. Hon lyckas med konststycker att i stort sett inte få en enda sak rätt. Läs mer…
Det internationella havsforskningsrådet (ICES) presenterade den 28 maj 2025 sin vetenskapliga rådgivning för kvoterade fiskbestånd i Östersjön. Råden kommer att utgöra underlag för kommissionens kommande förslag och beslut om kvoter inför 2026 års fiske. Läs mer…
Familjen Ryberg är ägare av Rörös näst största fiskeriföretag, tillika Sveriges näst största fiskeriföretag. Themis Fiskeri där moderbolaget heter Rylo AB. Den första kända fiskaren i släkten Ryberg på Rörö föddes för mer än 350 år sen. Läs mer…
I tidningen Altinget skriver Peter Ronelöv Olsson som det regelverk som styr det svenska fisket. Han menar att det är alldeles för detaljerat, motsägelsfullt och direkt kontraproduktivt om vi vill ha en svensk livsmedelsproduktion av fisk Läs mer…
De danska räkfiskeföretagen S 226 ApS med räktrålaren S 226 Emli Pilegaard, S 107 Skagerak ApS med räktrålaren S 107 Skagerak och S 281 Elin ApS med fisktrålaren HG 281 Elin har beslutat sig för att samarbeta som det står i danska medier. Läs mer…
I januari hade MSC (Marine Stewardship Council) ett webbinarium om bottentrålning. Deltagare var Vivienne Kudelka (MSC Fisheries Expert), Kate Wright (MSC LCA- och bentisk ekologiexpert) och Christopher Frånberg (marinbiolog och marknadsutvecklare, MSC Sverige). Läs mer…
Trålfiske är den vanligaste fiskemetoden for yrkesfisket i hela Europa. Omkring tre fjärdedelar av det totala landningsvärdet av svenskt fiske kommer av fisk och skaldjur som har trålats. Trålfisket är ett stort och mycket viktigt fiske som skapar många arbetstillfällen för fiskare och den svenska fiskberedningsndustrin. Läs mer…
Den lilla ön med Sveriges två största fiskeriföretag. Rörö i Göteborgs norra skärgård är glesbygd även om det ligger i närheten av Göteborg,. Det tar två timmar att åka dit ut och då krävs två färjor. Ön ligger tillsammans med två andra öar, Knippla och Hyppeln, längst norrut i Öckerö kommun. Läs mer…
Två av världens största fiskeriföretag finns i Nederländerna. Parlevliet & van der Plas (PP Group) och Cornelis Vrolijk. De äger i huvudsak fiskebåtar som är flaggade i andra länder. Framföralt i Frankrike och Tyskland när det gäller stora båtar. Läs mer…
De flesta stora fiskebåtar är demersala fabrikstrålare ocg frystrålare. En del av dem är i fösta hand räktrålare med rensnings- och fryskapacitet ombord, anra är fisktrålare. De fiskar torskfiskar och hälleflundra. Läs mer…
Det är få ändringar bland de stora isländska fiskebåtarna. Några har tillkommit och några har försvunnit. Bolagen är desamma och antalet båtar som isländska företag äger i andra länder är oförändrat. Brim är det största fiskeriföretaget på Island medan Samherji är det största fiskeriföretaget totalt. Samherji är också huvudägare i Sildarvinnslan. Läs mer…