Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sveriges två största fiskeriföretag har sina huvudkontor på Rörö i Göteborgs norra skärgård. I Öckerö kommun. Men de flesta av de stora fiskeriföretagen finns i Fiskebäck som sen länge är en stadsdel i Göteborg. Det allra största fiskeriföretaget i Fiskebäck är Fiskeri AB Ginneton. Läs mer…
Svenska landningar av kräftor 2023. Det fiske som är det största i Sverige vad det gäller antalet aktiva fiskebåtar är kräftfisket i havet. 218 båtar landade kräfta under 2023 varav 79 stycken landade mer än 5 ton. Kräftfiske bedrivs med bottentrål som kan vara ristförsedd eller utan rist och med bur. Vid fiske med trål utan rist blir det stora bifångster. Läs mer…
Svenska landningar av räkor 2023. Många av de större svenska räktrålarna landar numera mer fisk än räka. De bedriver idag ibland även riktat fiske efter andra arter än räka. En del fiskar även kräfta. De flesta större räkfiskeföretag har idag Läs mer…
Danska landningar av räkor 2023. Nordhavsräkor fiskas i stora delar av Nordatlanten. Danskt räkfiske bedrivs dels i Nordatlanten och dels i Skagerak. I Nordatlanten fiskar R 38 Ocean Tiger som ägs av Kristian Barslund Jensen till 70% och av franska Comapeche SA. Läs mer…
Jomfruhummer är danska för kräfta. Havskräfta. Precis som i Sverige är kräftfisket ett viktigt fiske i Danmark. Huvuddelen av fisket sker i Skagerak och Kattegatt. De viktigaste hemmahamnarna är Strandby, Skagen och Læsø, men kräfttrålare hör hemma i mängder med olika hamnar runt Kattegatt och Skageraks kuster, kring Bälthavet samt på Bornholm. Kräfta fiskas med bottentrål. Läs mer…
Jag har länge undrat var den fiskebåt som heter LL 14 Molly med Lysekil som hemmahamn har varit baserad nånstans. Jag har aldrig kunnat hitta den i fiskhamnen eller nån annan hamn i Lysekil men den dyker upp varje år när jag redovisar fångster och innehav av fiskemöjligheter. Läs mer…
Bottentrålning och bifångst kan vara ett problem. Eftersom livet på havets botten är mycket mer blandat än pelagiska enartsfiskstim mitt i vattenmassan, fångar bottentrålar ofta flera arter samtidigt. För vissa bottentrålsfisken är detta meningen. De flesta eller alla arter som tas ombord är i de fallen önskvärda och säljbara. I andra bottentrålsfisken är bifångst inte önskvärt. Läs mer…
Bottentrålning och bottenskador. Allt som en bottentrål kommer i kontakt med kommer sannolikt att störas, men bestående skador beror på naturen hos de växter och djur som lever på havsbotten. Till exempel i lera eller sandmiljöer är de flesta arter anpassade till störningar eftersom lera och sand lätt påverkas av stormar och strömmar. Läs mer…
Huvuddelen av den trålade fisken i Sverige är pelagisk fisk. Det är skarpsill (brisling), sill, tobis, kolmule (blåvitling), sperling (vitlinglyra), trynfisk, makrill och hästmakrill. Två arter fiskas främst för konsumtion. Sill och makrill. För de övriga arterna finns ingen konsumtionsmarknad. Läs mer…
Regeringen och fisket. Skådespel är vad Peter Ronelöv Olsson från SFPO kallar regeringens presskonferens om utflyttning av trålgränsen och förslaget om bottentrålningsförbud i skyddade havsområden. Läs mer…
I regeringens havsmiljöproposition föreslår regeringen exempelvis att bottentrålning ska förbjudas i alla skyddade havsområden och att trålfiskegränsen ska flyttas ut till 12 sjömil (territorialvattengränsen). Regeringen tänker döda det svenska fisket Läs mer…
Den 31 maj publicerade det internationella havsforskningsrådet (ICES) sin vetenskapliga rådgivning för 2025 års fiskemöjligheter i Östersjön. Rådet rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske i östra Östersjön. För sill/strömming är rådet från ICES att fisket kan öka i Egentliga Östersjön, medan skarpsillsfisket i hela Östersjön bör minska. Läs mer…
Sej, kolja, kummel och vitling är torskfiskar som fiskas med bottentrål i Skagerak och Nordsjön. Det finns riktat fiske som i huvudsak är ett blandfiske men mycket fångas också som bifångst i räkfiske och en del som bifångst pelagiskt fiske. Läs mer…
De båtar som landar mest torsk är båtar som fokuserar på fiskfiske. Svenska landningar av torsk domineras av två dedicerade fisktrålare. En del av de som landar mest fiskar också räka (ex. GG 73 Ingun, GG 411 Orion, LL 110 Klingerö)) och/eller kräfta (ex. LL 91 Kristina, GG 39 Rossö, LL 110 Klingerö, GG 32 Tristan och GG 840 Svanen). Läs mer…
Naturskyddsföreningen startar rättsfall mot bottentrålning i Bratten. Naturskyddsföreningenhar skickat in en begäran till länsstyrelsen i Västra Götaland om tillståndsprövning av bottentrålningen i Bratten, som trots att det är skyddat område är ett av de mest trålade i hela Europa. Bratten är också ett av de få områden i Sverige där det växer koraller. Läs mer…
Sen år 2019 har antalet fiskare som tjänar mer än 100 000 kronor på fiske i Öresund halverats i antal. Endast 13 stycken finns kvar. Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket fisk i sundet för att fisket ska löna sig. Fisket har historiskt byggt på sill och torsk. Det är en kollaps för fisket I Öresund. Läs mer…
Trålfiskegränsen skulle flyttas ut i Kattegatt var tanken. Från 2 sjömil till 3 sjömil. Istället kom den att på sina håll flyttas in. Förmodligen på grund av ett fiskeriavtal med Danmark från 1932. Läs mer…
Piggvar, slätvar och äkta tunga fiskas av ett stort antal små fiskebåtar i Nordsjön och Skagerak. De ingår i det danska systemet för överförbara fiskerättigheter. För piggvar och slätvar gäller det bara Nordsjön medan det för tunga gäller både Nordsjön och Skagerak. Läs mer…
Rödspätta är den mest fiskade plattfisken. Den fångas med snurrevad, bomtrål, bottentrål och garn i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Fångsterna i Kattegatt är dock små. Rödspätta fiskas främst av mindre båtar än annan demersal fisk Läs mer…
Kulmule är danska för kummel och havtaske är danska för marulk. Det är två fiskarter som ingår i systemet med överförbara fiskerättigheter i Danmark. I stort sett är det samma båtar som landar kummel och marulk som landar sej, kolja och torsk. Läs mer…