Tyskland – individuella kvoter men liten överförbarhet

Redan 1984 införde Tyskland individuella fartygskvoter (IQ) där fiskerättigheter delades till fiskebåtar som var aktiva vid tillfället baserat på deras historiska fiske. I detta historiska fiske ingick också fiskerättigheter i Nordatlanten, i norskt, färöiskt, grönländskt och internationellt vatten. Läs mer…

Hur många industritrålare finns det i Sverige?

Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…

Fiskerättigheter i det pelagiska fisket 2022

Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…

Var är den svenska pelagiska fiskeflottan just nu?

En stor del, cirka hälften, av de stora pelagiska svenskägda fiskebåtarna ligger just nu stilla. På Donsö ligger  AS 202 Neptun, GG 229 Clipperton och  L 106 Monsun, i Fiskebäck L 421 Cadiz och S 206 Ahlma West, i Ängholmens hamn vid Rönnäng ligger GG 505 Polar och i Skagen L 144 Frederikke R. Läs mer…

Danska politiska tyckare snackar skit om fiske

Svenska fiskare med svenskflaggade båtar har i 100 år landat en mycket stor del av sin fisk i Skagen, Hanstholm och Hirtshals. Idag är fiskindustrin i Skagen helt beroende av landningar från svenska fiskare. Utan de svenska yrkesfiskarna skulle FF Skagen A/S Läs mer…

Tre fiskeriföretag delade på Henning Kjeldsens kvoter

Henning Kjeldsens företag Gitte Henning Pelagic A/S sålde i början av året alla sina fiskerättigheter till några andra företag. Gitte Henning Pelagic är ett Skagen-företag och huvuddelen av fiskerättigheterna övertogs av två andra fiskeriföretag i Skagen, Astrid Fiskeri A/S och Themis Fiskeri A/S. Resten köptes i huvudsak av Rederiet Isafold A/S i Hirtshals. Läs mer…

Themis Fiskeri har stärkt sin verksamhet i Danmark

Skagenföretaget Themis Fiskeri A/S som ägnar sig åt pelagiskt fiske har genom att köpa fiskerättigheter från Henning Kjeldsens företag Gitte Henning Pelagic A/S stärkt sin verksamhet. Det genom att de införskaffat fiskerättigheter som ger dem en möjlighet att bedriva ett mer diversifierat fiske året runt. Läs mer…

Var är den pelagiska fiskeflottan just nu?

De allra flesta stora svenskäga pelagiska båtar befinner sig för närvarande i södra Östersjön, öster om Bornholm, öster om Öland eller öster om Gotland. Endast en större båt befinner sig i Bottenhavet. Detta trots att en del fantasifulla skribenter tycks tro att det är en hel massa båtar från andra håll där. Läs mer…

Vem har köpt Gitte Hennings fiskerättigheter?

Gitte Henning Pelagic A/S har sålt sina pelagiska fiskerättigheter. Enligt vad ägaren Henning Kjeldsen själv uppgett är de sålda till 6 företag men det har inte framgått till vilka bolag de har sålts. Men vad jag har erfarit så handlar det bland annat om Themis Fiskeri A/S, Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S och B-C Pelagic Danmark ApS. Läs mer…

SVT Gävleborg förstår inte systemet med fiskerättigheter

SVT Gävleborg har i en serie program belyst situationen för sillen eller som den kallas lokalt, strömmingen, i Bottenhavet. I ett av inslagen heter det att åtta båtar tilldelats kvot att fiska i Bottenhavet och Bottenviken. Men det är en missuppfattning av bl.a. journalisten Arvid Jansson. Läs mer…

Hur fungerar kvotsystemet – EU, ICES och Sverige

EU:s ministerråd som består av representanter från de olika medlemsländerna är som  beslutar om kvoternas storlek. Fördelningen av kvoterna mellan länder och mellan fiskebåtar har de inget inflytande på men det tror den inte helt insatte Peter Löfgren på Deep Sea Reporter. Läs mer…

Staffan Dahllöf hittar på om danskt fiske

I en artikel om danskt fiske i tidningen Deep Sea Reporter bekräftas en del av de  misstankar jag haft om tidningen. Artikeln av Staffan Dahllöf är ett hopkok av falska uppgifter, sanna uppgifter, delvis sanna uppgifter och märkliga slutsatser. Inte helt olikt hur filmen Seaspiracy hanterar frågan. Läs mer…

Brexit påverkar inte så mycket som förväntat menar forskare på IFRO

Forskare vid Institut for Fødevare- og Ressourceøkonomi (IFRO) vid Köpenhamns universitet menar att Brexit påverkar det danska fisket mindre än förväntat. Det är också något jag tidigare kommenterat. Läs mer…

Dumheter av moderatpolitiker i Barometern om kvoter och fiske

Den svenska kvoten av pelagisk fisk (sill, skarpsill, makrill etc) är uppdelad i tre delar, en kustkvot, en regionalkvot och en kvot med individuella fiskerättigheter. Regionalkvot finns bara för fiskebåtar och yrkesfiskare i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…

Ska torskfiskarna i Östersjön få fiska sill?

Torskfisket i Östersjön är stoppat sen 2019. Det har resulterat i att många yrkesfiskare förlorat sin inkomst. I samband med detta har det förts fram krav på att torskfiskarna ska få kvoter på sill. Det är som jag ser det Läs mer…

Har sillfisket i Östersjön helt tagits över av västkustfiskare?

Sveriges Radio menar i ett program att sillfisket i Östersjön helt har tagits över av västkustfiskare. Som stöd för dessa påståenden hänvisar de till Vesa Tschernij från Marint Centrum i Simrishamn. Det är inte helt korrekt. Andelen båtar med hemmahamn Läs mer…

Offentlig redovisning av fiskerättigheter är ett måste

Ett av problemen med det svenska förvaltningssystemet av fisket är att fördelningen och handeln med fiskerättigheter inte är lättillgänglig. För att få veta vem som har vilka fiskerättigheter så måste Havs- och vattenmyndigheten tillfrågas. Detta är bökigt, tar tid och Läs mer…

Svenskt yrkesfiske och EU 1995–2020 – en intressant rapport

Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) har gett ut en intressant rapport om svenskt yrkesfiske i förhållande till EU, Svenskt yrkesfiske och EU 1995–2020 (Sieps 2020:6). Författare av rapporten är Håkan Eggert och David Langlet. Rapporten är en genomgång av fisket Läs mer…

ICES rekommenderar större kvot för NVG-sill och mindre för makrill

Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning för NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill och blåvitling (kolmule) publicerades igår. Föreslagen ökning för NVG-sill ochminskning för de andra två. För blåvitling (kolmule) föreslår ICES en minskning av kvoten med 20% till 929 292 ton år 2021. Läs mer…