Marknadslösningar enda fungerande sättet att minska fiske

I många delar av världen, framförallt i Asien, så pågår ett omfattande överfiske och väldigt många fiskarter är överfiskade. Situationen är mycket bättre i Europa, Nordamerika, Sydamerika och Australien. I Europa gäller det dock inte Medelhavet och Svarta Havet där situationen är mycket dålig. Läs mer…

Levende Hav har grundläggande fel om fisket I Östersjön

Levende Hav är en dansk miljöorganisation. En person, Kurt Svennevig Christensen, från organisationen har skrivit en artikel om det pelagiska fisket i Östersjön med utgångspunkt från vad de hittat om S 144 Themis under en enda resa i Östersjön. Läs mer…

Vilka båtar försvinner med demersala fiskerättigheter

När överförbara fiskerättigheter införs i det demersala svenska fisket kommer många båtar och företag att försvinna. I första hand kommer kvotbåtarna i räkfisket försvinna men även båtar som ägs av pensionärer kommer att försvinna. Läs mer…

Landsbygdsnätverket årliga yrkesfiskekonferens

Den 23-24 november äger Landsbygdsnätverkets årliga yrkesfiskekonferens rum i Uddevalla på västkusten. Programmet har utformats i dialog med fiskets organisationer vilket säkerligen leder till att fler yrkesfiskare kommer att vara med på denna konferens i år än vad som tidigare varit fallet. Läs mer…

Båtarna som påverkas av ändrade förhållanden i Västerhavet

Det ska införas ett nytt förvaltningssystem med överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön. TFC innebär att fiskerättigheter kan säljas, köpas, hyra ut, hyras in, bytas mot andra fiskerättigheter etc. Läs mer…

Svenska pelagiska fiskerättigheter i Västerhavet 2023

Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…

Svenska pelagiska fiskerättigheter i Östersjön 2023

Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…

Extra fokus på kontroll av det pelagiska fisket i Östersjön

Under oktober och november 2022 genomförde Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Kustbevakningen (KBV) ett pådrag med inriktning på kontroll av pelagiska landningar i Östersjön. Under pådragsperioden genomfördes 20 landningskontroller på svenska och utländska fiskebåtar i fyra svenska hamnar. Läs mer…

Lögner i media om tillståndet för sillbestånden i Östersjön

Hur mycket sill/strömming som det finns i Östersjön uppskattas av en mängd forskare och resultaten sammanställs och publiceras av Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Det finns enligt deras bedömningar ingen fara för sillen i de östra delarna Östersjön. Inte heller i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…

Axfish – kvotbåt och andel i stor fiskebåt

Axfish AB är ett fiskeriföretag i Fiskebäck som ägs av bröderna Lars Axelsson och Mikael Axelsson. De utgör också styrelsen i företaget tillsammans med Hanna Josefine Axelsson som är suppleant. Hon är förmodligen en dotter till en av dem. Läs mer…

Konsekvenser av fiskerättigheter i det demersala fisket

Två tydliga konsekvenser om överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) införs i det demersala fisket är att antalet fiskebåtar kommer att minska och att det blir ökad ägarkoncentration. Det sistnämnda är en konsekvens av de förstnämnda så det viktiga är vad som händer med fiskeflottan Läs mer…

Fiskerättigheter i det demersala fisket

Den 16 januari redovisade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett regeringsuppdrag om faktorer att beakta i ett system med överlåtbara fiskerättigheter inom det demersala fisket, det vill säga fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom nordhavsräka, havskräfta och torsk. Läs mer…

Storbritanniens största fiskeriföretag 2022

I det brittiska fisket är det vanligt att fiskhandelsföretag äger andelar i många olika fiskeriföretag och fiskebåtar. Det är vanligt att fiskebåtar kan ha flera delägare, både bolag och privatpersoner. De kan också ha managementavtal för många fiskebåtar, även en del som de inte är delägare i. Läs mer…

Tyskland – individuella kvoter men liten överförbarhet

Redan 1984 införde Tyskland individuella fartygskvoter (IQ) där fiskerättigheter delades till fiskebåtar som var aktiva vid tillfället baserat på deras historiska fiske. I detta historiska fiske ingick också fiskerättigheter i Nordatlanten, i norskt, färöiskt, grönländskt och internationellt vatten. Läs mer…

Hur många industritrålare finns det i Sverige?

Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…

Fiskerättigheter i det pelagiska fisket 2022

Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…

Var är den svenska pelagiska fiskeflottan just nu?

En stor del, cirka hälften, av de stora pelagiska svenskägda fiskebåtarna ligger just nu stilla. På Donsö ligger  AS 202 Neptun, GG 229 Clipperton och  L 106 Monsun, i Fiskebäck L 421 Cadiz och S 206 Ahlma West, i Ängholmens hamn vid Rönnäng ligger GG 505 Polar och i Skagen L 144 Frederikke R. Läs mer…

Danska politiska tyckare snackar skit om fiske

Svenska fiskare med svenskflaggade båtar har i 100 år landat en mycket stor del av sin fisk i Skagen, Hanstholm och Hirtshals. Idag är fiskindustrin i Skagen helt beroende av landningar från svenska fiskare. Utan de svenska yrkesfiskarna skulle FF Skagen A/S Läs mer…