Sveriges största tidning om yrkesfiske
När Jordbruksverket rapporten Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill upptäckte de att det fanns fel i redovisningarna av vad landad fisk används till. Denna statistik baseras på avräkningsnotor och de innehåller ofta felaktigheter. Framförallt när det gäller landningar från utländska fiskebåtar. Läs mer…
Jordbruksverket gjorde redan 2023 en bra utredning och rapport om Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill. Den handlar om hur läget ser ut och vad som kan göras för att uppnå detta. I korthet föreslår rapporten följande saker Läs mer…
Passiviteten hos fiskets organisationer är något jag nyligen berörde i inlägget Tystnaden från det svenska fisket är bedövande. Det jag skrev där har nu illustrerats tydligt i samband med regeringens senaste utspel om en utvidgning av den utflyttade trålfiskegränsen i Östersjön. Regeringen vill flytta ut den längs hela Östersjökusten från Skanör till Haparanda. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten ska denna vecka på uppdrag av regeringen skicka en begäran till Danmark och Finland om att inkomma med uppgifter om sitt fiske nära den svenska Östersjökusten. Därmed går arbetet med att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil in i en ny fas. Läs mer…
Bottentrålningens effekter i Östersjön är ointressanta. Av den enkla anledning att mängden bottentrålning i Östersjön är försumbar. I svenska vatten förekommer bara bottentrålning på sandbottnar i Bottenviken vid siklöjefisket. Läs mer…
Under sin tid som VD i Vi Svenska Fiskare (VSF) har Anna-Karin Trixe lett arbetet med att bygga upp Vi Svenska Fiskare som ny organisation och samla det svenska fisket till en enad röst. Enligt VSF har hon bidragit till att fördjupa dialogen med både medlemmar och andra samhällsaktörer om fiskets betydelse för svensk livsmedelsförsörjning och beredskap. Läs mer…
EU-kommissionens förslag om kvoter för 2027 i Östersjön innebär ökningar både för sill- och skarpsillskvoter. För sillen (strömmingen) i centrala Östersjön föreslås att kvoten ska höjas med 49 procent. Skarpsillskvoten föreslås få en höjning på 44 procent, medan sillen i Rigabukten och Bottenhavet/Bottenviken föreslås få en ökad kvot med 11 respektive 3 procent. Samtidigt är förslagen i flera fall lägre än forskningens (ICES) råd. Läs mer…
Den svenska och danska fiskenäringen har på eget initiativ beslutat att införa kameraövervakning på fiskebåtar över 24 meter i Östersjön. Syftet är att skapa ett bättre underlag för hur fisket bedrivs. HaV ser positivt på att näringen tar ett gemensamt ansvar för att bidra till en mer kunskapsbaserad förvaltning av Östersjöns fiskbestånd. Läs mer…
Ett problem som uppmärksammas i SVT är risken att ett invasivt litet kräftdjur ska spridas till andra sjöar genom fiske i Vättern. Det handlar om större rovmärla upptäcktes i Vättern för några år sedan. Den tros ha kommit hit med båtar och har sitt ursprung i Kaspiska havet och Svarta havet. I Vättern finns den nu på den östra sidan från Motala och ner till Jönköping och upp mot Domsand i Bankeryd och runt Visingsös stränder. Läs mer…
Tonfisk på Göteborgs fiskauktion. Det hände idag efter att den svenskägda danska räktrålaren S 158 Saron kom in med en tonfisk till fiskhamnen i Göteborg. Den aktuella 216 kilo tunga och 2,5 meter långa tonfisken hade fångats som bifångst i räktrålen. I det läget får en båt sälja en tonfisk även om det varken finns någon dansk eller svensk kvot. Läs mer…
Lögner och felaktigheter i SLU-artikel om en ny rapport om förändringar i näringsväven i Östersjön. I artikeln på SLU:s hemsida står följande totalt felaktiga historiebeskrivning Läs mer…
Det finns inget storskaligt sillfiske i Östersjön. Orsaken till det är enkel. Det 7 stora svenskflaggade trålare som landade sill från Östersjön år 2025 fick all sill som bifångst i skarpsillsfisket. De bedrev i princip inget riktat sillfiske/strömmingsfiske under 2025 och har inte gjort det sen i alla fall 2019. Läs mer…
Skarv äter en stor mängd torsk och skrubbskädda. Detta enligt en studie från DTU Aqua som undersökt skarvars predation av torsk och skrubbskädda i västra Östersjön. Under två år har DTU Aqua märkt drygt 5 400 fiskar, 2 783 torskar och 2 644 skrubbskäddor (flundror), med så kallade PIT-taggar. Läs mer…
Pris till Henrik Svedäng. Svedäng är en framgångsrisk svensk fiskeriforskare som i allmänhet verkar hata yrkesfiske. Han har fått ett pris av Baltic Waterssom är en lobbyorganisation som kämpar för att förbjuda yrkesfiske. När de vill ha en forskare som uttalar sitt stöd för deras illa underbyggda och ofta falska rapporter och påståenden brukar de vända sig till Svedäng. Läs mer…
Märkligt ovetenskaplig artikel om sill i Forskning & Framsteg (FoF). Det är en artikel som inte en enda gång faktiskt tittar på vad forskningen säger om sillbestånden i Östersjön. Detta trots att såna uppgifter siffror är mycket lätt tillgängliga från ICES. Istället fokuserar artikeln på enskilda forskares uttalanden och tyckanden. Läs mer…
Signalkräftor blir allt fler i svenska vatten och det är framför allt de små kräftorna som ökar i antal. Varför fler kräftor inte växer sig stora är okänt. För att hitta svaret startar nu forskare från SLU ett nytt projekt där tusentals kräftor ska följas under flera års tid. Läs mer…
Miljöpartiets förslag om Östersjön skulle döda östersjöfisket. Det så kallade industrifisket, dvs fiske för fiskmjölsindustrin är inriktat på två arter. Skarpsill och sill. Det storskaliga fisket som består av 8 båtar bedriver ett rikatt fiske på skarpsill och får sill som bifångst, Det småskaliga fisket som består av 20-tal båtar bedriver ariktat fiske efter sill och får skarpsill som bifångst. Läs mer…
Sen många år tillbaka finns det återigen en stor mängd tonfisk i svenska vatten. Men Sverige har ingen kvot. Det är dags att det ändras och att Sverige får en egen tonfiskkvot för yrkesfisket. Det är en kvot som skulle kunna utnyttjas i det småskaliga fisket då denna sannolikt skulle vara alldeles för liten för ett fiske av den sort som Norge bedriver med snörpvad. Läs mer…
När atlantsillen för många tusen år sen koloniserade Östersjön behövde den anpassa sig till bräckt vatten. Gener som är viktiga för funktionen av spermier, ägg och embryon har spelat en central roll i anpassningen. Mutationer i fyra specifika gener har varit särskilt betydelsefulla. Det visar en ny kartläggning av forskare vid Uppsala universitet, som publicerats i PNAS. Läs mer…
Det europeiska pelagiska trålfisket efter chilensk taggmakrill i södra Stilla havet har framgångsrikt återcertifierats enligt Marine Stewardship Councils (MSC) fiskeristandard. Återcertifieringen bekräftar fiskets fortsatta engagemang för hållbart fiske och ansvarsfull förvaltning av ett av världens mest utbredda pelagiska fiskbestånd. Fisket certifierades första gången 2020 och har nu genomgått en ny bedömning enligt version 2.01 av MSC:s fiskeristandard. Läs mer…