Fiskar som det vore smart att äta
Smartfisk är ett uttryck myntat i Finland som beteckning för underutnyttjade fiskarter. Det är fiskar som idag är bortglömda hos konsumenter men som har potential som livsmedelsprodukter. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske

Smartfisk är ett uttryck myntat i Finland som beteckning för underutnyttjade fiskarter. Det är fiskar som idag är bortglömda hos konsumenter men som har potential som livsmedelsprodukter. Läs mer…
EU, Norge och Storbritannien har nått en överenskommelse om fiskekvoterna för de fiskbestånd de gemensamt förvaltar i Nordsjön och Skagerak. Det gäller även torskbestånden, där en 44 procent mindre kvot än år 2025 överenskommits. Läs mer…
På uppdrag av Jordbruksverket har WSP producerat en rapport om arbetsmiljön inom yrkefisket i Sverige. Flertalet av de intervjuade har varit insjöfiskare men även en del fiskare i det pelagiska och demersala fisket i havet har svarat. Läs mer…
De senaste åren har det fångats mellan 6 000 och 8 000 ton kräfta i Skagerak och Kattegatt. Det nya rådet för området från ICES innebär en kvot på 19 273 ton år 2026. Det är en ökning med hela 77%. Läs mer…
HaV föreslår borttagning av indragningsområden i Östersjön inklusive Bottenhavet och Bottenviken. I Skagerak och Kattegatt föreslår de inga förändringar. Läs mer…
Mycket tydligt och pedagogiskt förklarar Vi Svenska Fiskare i en debattartikel i SVD att Baltic Waters inte baserar sig på fakta när de föreslår att fiskerättigheter för sill/strömming ska flyttas från det pelagiska systemet till regional- och kustkvot. Läs mer…
Dagens MSY-mål för hållbart fiske innebär onödigt höga risker. En ny studie visar att den nivå som används som riktvärde för maximalt hållbart fiske ofta innebär större risk än väntat för att fiskbestånden kollapsar. Samtidigt kan nästan lika stora fångster uppnås även med något lägre fisketryck. Men med betydligt lägre risk för bestånden. Läs mer…
1992 stängdes torskfisket på Grand Banks utanför Newfoundland. Beståndet (Northern cod) hade kollapsat totalt efter ett omfattande överfiske under 1960-, 1970- och 1980-talen. Därefter har alla väntat på att torsken skulle komma tillbaks. Men inget har hänt. Förrän de senaste åren. Läs mer…
Den andra dagen på yrkesfiskekonferensen handlade dels som trålfiskeförbud. Detta i form av avskaffande av de så kallade indragningsområdena och ett förbud av bottentrålning i marina skyddsområden. Dels handlade den om säl- och skarvförvaltning. Avslutningen var sen en debatt mellan politiker om fiskeripolitik. Läs mer…
På yrkesfiskekonferens i Uddevalla. En intressant första dag med presentation av den nya organisationen Vi Svenska Fiskare (VSF) såväl som av den ännu nyare organisationen Sveriges Regionala FIskare (eller nåt liknande, det exakta namnet kan jag ha missuppfattat). Läs mer…
I maj 1898 bildades AB Sveriges Förenade Konservfabriker (SFKF) av tio bohuslänska fiskkonserveringsfabriker. Företagen var G. J. Sundberg, Magnus Lysell, Fr. Carlson, M. Lindbloms son och Benj. G. Mollén & Co, samtliga i Lysekil, J.J. Hallgren & Söner i Gullholmen, Axel Hagberg & Co i Grundsund, Nösunds salteribolag i Nösund och Jansson i Stenungsund. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) satsar nu 35 miljoner kronor för att rädda ett torskbestånd i Bohusläns fjordar. Mia Dahlström som är avdelningschef på havsmiljöenheten på HaV och ger en beskrivning vad de 35 miljonerna ska användas till i tidningen Bohusläningen Läs mer…
Två lobbyister föreslår i en debattartikel i SVD att flytta fiskemöjligheter från det storskaliga foderfisket till fiskare som fiskar för livsmedel. Förslaget är inte möjligt att genomföra. Läs mer…
Den 27-28 november är det nationell yrkesfiskekonferens. Konferensen äger rum på Bohusgården i Uddevalla och arrangeeras av Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Landsbygdsnätverket. Läs mer…
De flesta medlemmar i Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) har motsatt sig EU:s förslag att fastställa den totala tillåtna fångstmängden (TAC) för makrill i linje med de vetenskapliga råden från Internationella havsforskningsrådet (ICES). Läs mer…
Under augusti månad såldes GG 537 Glittskär av Mattias Olsson och Henrik Ohlsson på Vrångö till Vingaskär Fiskeri AB på Styrsö. Båten bytte i samband med detta namn till Bravik. De 75% av GG 173 Grace som Bryngeld Fiskeri AB ägdes såldes tillbaka till Gustav Grundén AB redan i juli. Läs mer…
Christian Gerhard Ameln (1809-72) bildade år 1838 ett handelsföretag i Bergen. Han började med salthandel och därifrån var steget till saltad sill inte långt. Vid mitten av 1850-talet flyttade företaget till Stockholm, eftersom handeln med Sverige var så omfattande. Läs mer…
J.J. Hallgren & Söner var en konservfabrik på Gullholmen som startades av Johan Jakob Hallgren år 1864. Hallgren var från Värmland och hade varit gårdfarihandlare för att därefter driva en butik i Ellös. När han kom till Gullholmen för att sälja sina varor upptäckte han att det inte fanns någon affär på ön. Hallgren flyttade 1856 till Gullholmen och startade en affär och en konservfabrik tillsammans med bokhållare J.O. Nyqvist. Läs mer…
Någon gång på 1890-talet startade Melcher Lyckholm AB Gadus som senare blev AB Gadus Fabriker med syfte att driva en konservfabrik. Företaget startades ihop med uppfinnaren Martin Edenberg (senare mer känd som uppfinnaren av brevbomben) som hade uppfunnit en metod att konservera livsmedel. Läs mer…
I maj 1898 bildades AB Sveriges Förenade Konservfabriker (SFKF) av tio bohuslänska fiskkonserveringsfabriker. Företagen var G. J. Sundberg, Magnus Lysell, Fr. Carlson, M. Lindbloms son och Benj. G. Mollén & Co, samtliga i Lysekil, J.J. Hallgren & Söner i Gullholmen, Axel Hagberg & Co i Grundsund, Nösunds salteribolag i Nösund och Jansson i Stenungsund. Läs mer…