Sveriges största tidning om yrkesfiske
I Sverige är burfiskebåtar små öppna båtar med en eller två mans besättning. Arbetet är tungt och utsatt för vädret makter. Det är i allmänhet inget jobb som nån vill göra när det är taskigt väder på vintern. Det behöver emellertid inte vara så. Läs mer…
På söndag 25 september är det premiär för årets trålfiske efter siklöja i Bottenviken. I år har HaV beslutat tillåta en fångst på maximalt 800 ton. Det är nästan en fördubbling jämfört med förra årets fångsttak på 454 ton. Läs mer…
Så värst mycket om sjöfart finns det av naturliga skäl inte på bokmässan. Ännu mindre finns det om fiske. Men en del finns det i alla fall. Förlaget Breakwater Publishing som ger ut sjöfarts- och fiskerelaterade böcker återfinns i monter B05:02. Läs mer…
Förvaltningen av fisket i Frankrike sker genom utdelning av fiskemöjligheter för ett år i taget. Det är förbjudet att sälja, köpa, hyra ut eller låna ut fiskemöjligheter. Förvaltningen sköts av producentorganisationer för kvoterade arter och av fiskerikommittéer för andra arter. Läs mer…
Islands fiskeriförvaltning genom överförbara fiskerättigheter drevs fram av kollapsen för vissa fiskebestånd och överfiske. Det infördes gradvis med start 1975 och slutligen utformades ett sammanhålet system som omfattade allt fiske år 1990. Läs mer…
Inför årets hummerfiske, med start 26 september, är det främst sumpningsreglerna som har ändrats och som man bör vara vaksam på. Sedan tidigare har det varit tillåtet att hålla hummer i sumpningsanordning i havet från och med premiären till den 10 maj. Nu ändras slutdatum till 31 januari. Läs mer…
I Nederländerna infördes individuella kvoter (IQ) i fisket av plattfisk redan år 1976. De var inte köp och säljbara och fördelades ursprungligen utifrån de historiska fångsterna. 1977 förändrades det system så att också motorstyrkan för en båt räknades in som bas för fördelningen. Läs mer…
Redan 1984 införde Tyskland individuella fartygskvoter (IQ) där fiskerättigheter delades till fiskebåtar som var aktiva vid tillfället baserat på deras historiska fiske. I detta historiska fiske ingick också fiskerättigheter i Nordatlanten, i norskt, färöiskt, grönländskt och internationellt vatten. Läs mer…
System med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) kan se mycket olika ut i olika länder. De kan vara knutna till enskilda fiskebåtar vilket är fallet i de flesta länder eller till enskilda personer eller företag. I många länder berör de bara vissa delar vi fisket Läs mer…
Wärtsilä ska leverera framdrivningsmaskineriet till fyra nya fiskebåtar som byggs på Karstensens Skibsværft A/S i Skagen, Danmark. De fyra fiskebåtarna ska vara klara 2024. Läs mer…
Det finns ett företag som är större än alla andra fiskeriföretag på Grönland, Royal Greenland A/S som ägs av den grönländska regeringen. Bolaget gör bokslut på internationellt sätt och redovisar omsättning vilket gör att det inte går att jämföra med andra grönländska företag. Läs mer…
TripleNine Group A/S är ett fiskmjölsföretag som indirekt äger fiskerättigheter i Danmark genom sitt delägande i Fiskeriselskabet 2bis ApS. Fiskeriselskabet 2bis ApS är ett företag som äger fiskerättigheter utan att bedriva fiske. Dessutom bedriver koncernen fiskeriverksamhet i Chile. Bolaget är norskägt. 7 företag på listan är svenskägda. Läs mer…
Sju av de största svenska fiskeriföretagen skulle också platsa på listan över de största norska fiskeriföretagen men bara ett skulle ta plats bland de 10 största. Det är Astrid Fiske AB, Sveriges i särklass största fiskeriföretag. Läs mer…
Två börsnoterade fiskeriföretag är överlägset mycket större än alla andra norska fiskeriföretag. Det är Austevoll Seafood ASA som främst bedriver pelagiskt fiske i Peru och Chile och Lerøy Seafood Group ASA som bedriver demersalt fiske i Norge Läs mer…
Forskarna ska ha räknat fel på sillbeståndet i centrala Östersjön. Beräkningarna har sedermera korrigerats och ingenting allvarligt syns i statistiken eller beståndet. Beståndet är ungefär lika stort som det varit i 30 år. I några år tycks det ha lett till att det fiskats lite för mycket Läs mer…
De allra flesta pelagiska svenskägda båtar fiskar för närvarande i Nordsjön och landar i både danska och norska hamnar. Några fiskar i Skagerak och landar i Sverige. Några ligger still i Skagen, Ängholmen och Fiskebäck eller på Donsö och Vrångö. Läs mer…
I svenska vatten finns idag späckhuggare, flera delfinarter, 1 000-tals tonfiskar med mera. De lever på nånting. Nämligen sill och makrill. För 20 – 30 år sen fanns inga späckhuggare, inga delfiner och inga tonfiskar. Det tyder på att det för 20 år sen inte fanns mat åt dem, men att det finns idag. Läs mer…
Pigghaj är idag en fredad fiskart som inte får fiskas och landas. Men den är idag så vanlig i svenska vatten att den ställer till problem både för yrkesfiskare och fritidsfiskare/sportfiskare. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten har publicerat en rapport om den svenska fiskeflottan år 2021. Rapporten visar att den svenska fiskeflottan fortsätter minska i storlek. Mellan 2020 och 2021 minskade fiskeflottan från 1 041 båtar till 1019 båtar (-2,1%). Minskningen har främst skett bland båtar under 10 meter som fiskar med passiva redskap. Läs mer…
Fiskeriföretaget Halstensen har beställt en ny trålare och snörpvadsbåt från Karstensens Skibsværft A/S i Skagen. Den ska heta Gardar och ersätter en äldre Gardar som redan sålts. Den har sålts till Island dör den numera heter VE 292 Gullberg och ägs av Vinnslustöðin hf. Läs mer…