Danska landningar av piggvar och tunga 2023

Piggvar, slätvar och äkta tunga fiskas av ett stort antal små fiskebåtar i Nordsjön och Skagerak. De ingår i det danska systemet för överförbara fiskerättigheter. För piggvar och slätvar gäller det bara Nordsjön medan det för tunga gäller både Nordsjön och Skagerak. Läs mer…

En del vildfångad fet fisk kan vara giftig och de flesta vet det

Nån som heter Olivia Larsson har skrivit en artikel på Supermiljöbloggen där hon drar generella slutsatser utifrån sin egen okunskap. Hon verkar ha lärt sig att strömming kan vara giftig precis efter att hon ätit en måltid med strömming och potatismos. Läs mer…

Danska landningar av rödspätta 2023

Rödspätta är den mest fiskade plattfisken. Den fångas med snurrevad, bomtrål, bottentrål och garn i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Fångsterna i Kattegatt är dock små. Rödspätta fiskas främst av mindre båtar än annan demersal fisk Läs mer…

Danska landningar av kulmule och havtaske 2023

Kulmule är danska för kummel och havtaske är danska för marulk. Det är två fiskarter som ingår i systemet med överförbara fiskerättigheter i Danmark. I stort sett är det samma båtar som landar kummel och marulk som landar sej, kolja och torsk. Läs mer…

Var är den svenska pelagiska fiskeflottan, april 2024

I stort sett hela den svenska pelagiska fiskeflottan ligger still i väntan på möjligheter till tobisfiske i Nordsjön. Det är ett besvärligt läge för detta fiske just i år då Storbritannien förbjudit tobisfiske på brittiskt vatten. Läs mer…

Danska landningar av mørksej och kuller 2023

Mørksej är danska för den fisk vi på svenska kallar gråsej eller sej. Och kuller är det danska namnet på kolja. Båda två fiskas i huvudsak i Nordsjön men även i Skagerak med demersal trål. En del båtar fiskar dock med skotsk snurrevad (flyshooting). Läs mer…

Danska landningar av torsk 2023

Torsk fiskas idag huvudsakligen i Nordsjön och Skagerka. Fisket i Kattegatt och Östersjön är försumbart. De båtar som fiskar mest i Nordsjön är i allmänhet inte samma båtar som fiskar mest i Skagerak. De flesta torskfiskebåtarna hör hemma i Thyborøn och Hanstholm Läs mer…

De svenska fiskeriföretagen kan ses som personalkooperativ

Traditionellt har ägandet inom det svenska fisket varit kollektivt i form av vadlag (bestod av delägare i en snörpvad), backelag (bestod av delägare i backor, dvs långrevar) och fiskelag (senare partrederier). Alla fiskebåtar har i allmänhet varit kollektivt ägda. De svenska fiskeriföretagen kan helt enkelt ses som personalägda. Läs mer…

En speciell detalj på stora Röröbåtar

Tre stora pelagiska trålare ägs av företag med bas på Rörö. S 264 Astrid, GG 64 Astrid-Marie och S 144 Themis. Jag har på några bilder under den senaste tiden noterat att de skiljer sig väldigt tydligt från andra svenska pelagiska företags stora pelagiska trålare. Det är en speciell detalj på stora Röröbåtar som är väldigt iögonenfallande om båtarna betraktas ovanifrån. Läs mer…

Sill, skarpsill och makrill – bättre mat än odlad lax?

Lax är nyttig mat. Mycket nyttig mat som all annan fet fisk. Även odlad lax är mycket nyttig mat. Faktiskt bättre än vildfångad vanlig lax. I alla fall om laxen kommer från Östersjön eller sjöar, älvar och åar i Sverige eller nåt annat land runt Östersjön. Ännu nyttigare är sill, skarpsill och makrill. Läs mer…

Fiskeridebatt i riksdagen

Den 21 mars var det fiskeridebatt i riksdagen. I debatten berördes en mängd motioner (förslag) som inkommit kring Fiskeripolitik. Miljö- och jordbruksutskottet ville att samtliga motioner skulle avslås med motivering att det redan pågick ett omfattande arbete inom det fiskeripolitiska området som berörde det mesta av det som motionerna tog upp. Läs mer…

Antalet gråsälar behöver minska

Enligt forskare på Göteborgs Universitet är jakten på gråsälar i Östersjön stor. Därför behöver antalets gråsälar minska hävdar de. Deras påståenden är direkt felaktiga. Varje år dödas det cirka 1 500 sälar i Sverige. De menar själv ett det inte får dödas mer än 1 900 gråsälar för att gråsälsstammen inte ska minska Läs mer…

Utflyttad trålfiskegräns kan inte bara stoppas av Finland

Sportfiskarna har skrivit till regeringen om trålfiskegränsen och att Finland inte borde tillåtas stoppa en utflyttad trålfiskegräns. Det som de vill är att Finland inte ska få stoppa är de försök som ska genomföras med en utflyttad trålfiskegräns från dagens 4 sjömil till territorialvattengränsen på 12 sjömil. Läs mer…

Sågverksägarna Ravanis fortsätter sprida fria fantasier om fiske

I en artikel i Svenska Dagbladet (SVD) har båtbyggarna och sågverksägarna Ravanis skrivit en debattartikel om fiske. Mycket i artikeln är fria fantasier, falska påståenden och rena påhitt. De skriver i en tidning som främst läses av överklassen i Stockholm. Läs mer…

Många båtaffärer under vintern – Carmona har blivit litauisk

Många båtaffärer under vintern har ägt rum och flera fiskebåtar har bytt ägare, namn och nummer. Åter andra har skrotats. Det mest spektakulära är att den stora pelagiska trålaren GG 330 Carmona fått litauisk flagg. Läs mer…

Pelagiska fiskbestånd har aldrig försvunnit på grund av fiske

Det har aldrig förekommit att pelagiska fiskbestånd försvunnit som en följd av fiske. Däremot har det förekommit att de kollapsat på grund av överfiske. Men inte sedan kvoter och moderna fiskeriförvaltningssystem infördes. Läs mer…