Mängden blåvitling kan förutses med hjälp av havsströmmar
Forskare har hittat ett samband mellan havsströmmar i Nordatlanten och mängden blåvitling (kolmule). Detta i ett projekt som gått under namnet Blue Ocean. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske

Forskare har hittat ett samband mellan havsströmmar i Nordatlanten och mängden blåvitling (kolmule). Detta i ett projekt som gått under namnet Blue Ocean. Läs mer…
Sillfisket i Nordsjön har i 20 år haft hållbarhetscertifiering. I samband med jubileet lanserar fiskare, förädlare och fiskhandlare i Storbritannien, Danmark, Sverige och Nederländerna filmen Small but Mighty. Det är en film som lyfter fram Nordsjösillens roll och det samarbete som behövs för att hålla fisket hållbart. Läs mer…
EU och Norge har kommit överens om kvoten för det kommande årets fiske efter skarpsill (brisling) i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Parterna är överens om att följa det biologiska rådet från ICES på 82 822 ton. Det innebär att kvoten minskas med 65 procent. Det danska yrkesfisket har kommenterat rådet i Fiskeritidende: Läs mer…
Efter flera år av minskade kvoter har EU och Norge beslutat att höja räkkvoten i Skagerak/Kattegatt för nästa kvotår, som löper mellan den 1 juli 2026 och den 30 juni 2027. Beslutet följer det vetenskapliga råd som presenterades av Internationella havsforskningsrådet (ICES) den 8 juni. Läs mer…
Tysklands största fiskebåtar 2026 består av två segment. Stora fabrikstrålare ägda av nederländska företag som Parlevliet & van der Plas (PP Group) och Alda Seafood och som fiskar i Nordatlanten och Nordsjön. Och ett segment av mindre trålare som främst ägs av Kutterfisch Zentrale som fiskar både pelagiskt och demersalt i Nordsjön och Norska havet. Läs mer…
De två största båtarna fiskar i Nordatlanten och Atlanten utanför Västafrika. De ägs av två av världens största fiskeriföretag, nederländska PP Group och Alda Seafood. Övriga båtar på listan bedriver alla pelagiskt fiske i Östersjön. Det har inte skett några förändringar på listan sen 2024. Läs mer…
Litauens största fiskebåtar 2026 är tre jättestora fabrikstrålare som fiskar i Nordatlnaten, Atlanten utanför Västafrika och ibland till och med i Stilla havet. Dessutom finns några räktrålare som fiskar i Nordatlanten och några pelagiska trålare som fiskar i Östersjön. Läs mer…
Lettlands största fiskebåtar 2026 är så lätt att utröna då EU:s fiskebåtsregister när det gäller Lettland innehåller en mängd båtar som inte längre finns i verkligheten. De gäller Solvita; Dorado, Kalmar, Memele, Valka, Dubna, Marshal Novikov och Marshal Vasilevskij. Läs mer…
Vi kan lätt konstatera att alla svenska partier är fiskerifientliga. Inget parti är för att Sverige ska kunna ha ett fungerande kustnära och småskaligt fiske. Alla är för en utflyttad trålfiskegräns till 12 sjöämil i hela Sverige. Det skulle slå ut större delen av det småskaliga och kustnära svenska fisket för konsumtion och inte påverka de storskaliga fisket nånting. Läs mer…
Det är inga förändringar sen 2024 vad det gäller Finlands största fiskebåtar men däremot några förändringar när det gäller ägandet av båtarna. Estniska Baltfish Oü har sålt sin andel i Oy Omega Shipping AB så att Selkämeren Jää Oy som ägs av Henri Lomppi numera är ensam ägare. Läs mer…
Det tredje området som Vi svenska fiskares (VSF) Östersjöprogram omfattar är säkerhet och miljö. Eller det är nog rimligare att se det som två olika områden även om jag skriver om det i en och samma artikel. Men säkerhet är också en fråga om arbetsmiljö så det har ändå en viss koppling. Läs mer…
Vi svenska fiskares (VSF) Östersjöprogram tar upp livsmedelsförsörjning som en av de viktigaste frågorna för det svenska fisket i Östersjön. I detta ingår att de vill att fler ska äta fisk och att det måste göras investeringar för att förbättra livsmedelsförsörjningen. Läs mer…
Det svenska yrkesfiskets ledande organisation Vi svenska fiskare (VSF) och lobbyorganisationen Baltic Waters är i stort sett överens när det gäller kvoterna i Östersjön. I sitt Östersjöprogram menar VSF att det behövs ”försiktigt satta fiskekvoter baserad på vetenskaplig grund som säkrar starka bestånd” och ”Kvoter ska sättas på den lägsta nivån i enlighet med ICES rådgivning.” Läs mer…
VSF:s Östersjöprogram slår fast att organisationen vill verka för en långsiktigt hållbar förvaltning baserad på forskning. Lägre kvoter ger bättre effekt på uppbyggnaden av bestånden än lokala fiskestopp och stängda områden, samtidigt som fisket, beredningen och kustsamhällena får förutsättningar att fortsätta finnas och verka. Läs mer…
Efter en flerårig process har Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbottens dotterbolag Ravdu AB fått miljötillstånd beviljat för den nya generationens fiskodling. Anläggningen i Sunderbyn, Luleå kommun, kommer att klara rekordhöga krav på rening av kväve i arktiskt klimat och blir därmed världsledande. Läs mer…
VSF:s strategi eller program för Östersjön utgår från principen om att kombinera ett välmående hav och starka bestånd med ett robust och klokt förvaltat svenskt fiske. Programmet handlar om att hitta fungerade sätt att värna ett välmående hav, en fungerande svensk livsmedelsförsörjning och ett livskraftigt svenskt fiske. Genom att verka för att Östersjöns ekosystem förbättras, stärks det lokala kustnära fisket. Läs mer…
De största fiskebåtarna i Estland är dock räktrålare som fiskar i norra Atlanten och ägs av isländska och danska fiskeriföretag. Vid sidan av räkfisket i norra Atlanten har Etsland också ett pelagiskt fiske i Östersjön. Dessutom finns förstås ett småskaligt fiske. Läs mer…
De största danska fiskebåtarna är pelagiska trålare och snörpvadsbåtar. Men det finns en räktrålare, R 38 Ocean Tiger, bland de 10 största. De största danskägda fiskebåtarna i andra länder är i huvudsak räktrålare. De ägs eller delägs av ett enda företag, Ocean Prawns A/S. Läs mer…
Låt oss först konstatera det uppenbara: utvecklingen i Östersjön sedan efterkrigstiden är ett samhällsmisslyckande. En eloge till miljörörelsen som tidigt såg, förstod och drev på förändringar. I dag ser vi positiva effekter av politiska förändringar, men mycket återstår att göra för att Östersjön ska bli ett välmående hav. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat sina vetenskapliga råd som ligger till grund för EU-kommissionens förslag till nya fiskekvoter för 2027. Läs mer…