Färöiska landningar av makrill

Makrill är en av de tre arter som spelar roll i det pelagiska färöiska fisket. Viktigast är blåvitling följt av makrill och sist sill. Precis som sillfisket domineras fisket av sex företag varav tre är delvis utlandsägda. Tre av världens Läs mer…

Advertisements

Danska landningar av makrill 2019

Makrill är en viktig fisk i danskt fiske. Båtar från Hirtshals med ägare som ursprungligen kommer från Färöarna dominerar fisket som sker i Nordatlanten och Nordsjön. Det är HG 264 Ruth som ägs av Rederiet Ruth A/S som i sin Läs mer…

Torskboomens fiskebåtar

På 1980-talet bedrevs ett omfattande torskfiske i Östersjön. Orsaken till detta var att torskbeståndet i Östersjön exploderade som en följd av övergödningen. Fisket blev sannolikt alldeles för stort och beståndet fiskades snabbt ner. Det var dock mycket lönsamt för yrkesfiskarna Läs mer…

Färöiska landningar av sill

Färöiskt sillfiske är av ungefär samma omfattning som svenskt sillfiske. Men det finns betydligt färre fiskeriföretag som ägnar sig åt sillfiske på Färöarna än i Sverige. Det handlar om 6 företag varav tre är delvis utlandsägda. Tre av världens största Läs mer…

Danska landningar av sill 2019

Det danska sillfisket domineras av ett fåtal företag. Fisket bedrivs i Nordsjön, Norska havet, Skagerak och Östersjön med huvuddelen av fisket i Nordsjön. Koncentrationen av fisket till ett fåtal båtar är lika uttalad som på Island, och större än i Läs mer…

Isländska landningar av sill 2019

Det isländska sillfisket är huvudsakligen ett fiske på NVG-sill norr och öster om island men även sommarlekande sill fiskas söder om Island. NVG-sillen som fiskas norr om Island är den som i Sverige traditionellt gått under namnet islandssill. Fisket domineras Läs mer…

Norska landningar av sill 2019

Landningar av sill är mycket mer jämt fördelat mellan båtarna i Norge än i Danmark och Sverige. På grund av det norska fisket storlek är också antalet båtar många fler, faktiskt flera hundra än, i Sverige. En kraftig dominans för Läs mer…

Trålfiskestopp gör inte att det blir färre sälar

Det stora antalet sälar är att av de stora miljöproblemen i Östersjön. Sälarna äter så mycket fisk och skadar fiskeredskap och fångster i sådan utsträckning att lokalt kustnära fiske nästan ingenstans i Östersjön är möjligt att utföra med tillräcklig lönsamhet Läs mer…

Trålfiskestopp hjälper inte mot miljögifter

De stora miljöproblemen i Östersjön är övergödning, klimatförändringar, den syrebrist dessa två saker orsakar samt miljögifter och sälar. Miljögifterna har i huvudsak kommit från massafabriker och pappersbruk runt Östersjön men även från andra industrier. Utsläppen var så stora att fet Läs mer…

Miljövänners okunnighet om hoki och alaska pollock

Alaska pollock fiskas i de norra delarna av Still Havet. Främst av Ryssland, Korea, Japan och USA. Det mesta rensas, fileas och fryses ombord och inte i land. Det finns noll kilo Alaska pollock som skickas till Kina från Europa Läs mer…

Stoppat trålfiske hjälper inte mot klimatförändringar

Ett av de stora miljöproblemen för Östersjön vid sidan av övergödning, miljögifter och sälar är klimatförändringar. Klimatförändringarna innebär ju att världen blir varmare. Havet blir också varmare och uppvärmningen av havet har accelererat under senare år. Östersjön värms upp snabbare Läs mer…

Stoppat trålfiske hjälper inte mot övergödning

Ett av Östersjön stora problem är övergödning. Orsakerna till detta är bl.a. gamla synder, dvs orenade utsläpp av avlopp från människans aktiviteter från 1950-talet fram till 1990-talet. Detta är numera åtgärdat, men utsläppen från jordbruket återstår. Framförallt handlar det om Läs mer…

Felaktigheter och dumheter i DI om industrifiske

4 personer som helt verkar ha tappat vettet har skrivit en debattartikel i Dagens Industri (DI) under ledning av en av de största ekonomiska fifflarna i svenska historia, Björn Carlson. I stort sett inget är rätt i deras debattinlägg. När Läs mer…

Kameraövervakning ger möjlighet till större frihet

Kameraövervakning är en möjlighet till ökad frihet. Det menar bland annat den danske fiskeriforskaren Mogens Schou. Han menar att kraven på ett fullt dokumenterat fiske är rimliga och det är också min uppfattning. Yrkesfiskets inställning bör därför vara att arbeta Läs mer…

Varför kameraövervakning när inte ens grundproblemen lösts?

Grundproblemen i det demersala svenska fisket, dvs fisket efter bottenlevande arter, är överkapacitet i räkfisket och underutnyttjande av resursen i övrigt. De första leder till uppgradering av fångsten, det andra till att mat som finns i svenska vatten inte utnyttjas. Läs mer…

Alenäs och hans förvirring om sill- och skarpsillsfisket

Ingemar Alenäs är en man som säkert kan mycket om vild lax och ål. Men om yrkesmässigt fiske i havet kan han väldigt lite och det han tror han kan är fel. I september förra året skrev han ett inlägg Läs mer…

Det där med industrifisket

Läser i rapporten  En näring i nationens tjänst – utveckling av fisket och fiskeriförvaltningen i Sverige, att det svenska foderfisket för framställning av fiskmjöl och fiskolja uppstod på 1950-talet. Det är inte helt korrekt och tyder på bristande historiekunskap hos Läs mer…

Rapport med märkligt konstaterande om nutidens fiskeriföretag

I en intressant rapport om fiske och fiskeriförvaltning i Sverige betitlad En näring i nationens tjänst – utveckling av fisket och fiskeriförvaltningen i Sverige görs ett märkligt och verklighetsfrämmande uttalande om det moderna fisket i slutet. Där påstås nämligen följande: Läs mer…