Sveriges största tidning om yrkesfiske
Leif Knak och hans son Andi Knak i Thyborøn har en längre tid vari ägare av de två fiskebåtarna L 573 Hallingsø och L 673 Meilsø. Även innan dessa båtar införskaffades ägde familjen Knak flera olika fiskebåtar och de har under lång tid bedrivit ett fiska med inriktning på industrifiske av tobis och skarpsill som råvara till fiskmjölsindustrin. Läs mer…
Ryska fiskeriföretag med verksamhet i Fjärran Östern där det bland annat fiskar sill, ansjovis, sardiner och liknanden små pelagiska arter har under senare år köpt allt fler pelagiska trålare från de nordiska länderna. Den senast i raden är HG 264 Ruth som sålts till CJSC Kurilskiy Rybak på ön Sakhalin. Läs mer…
Ny information om fiske och havsmiljö börjar ofta med ny forskning. Forskarna är beroende av stöd från olika privata intressenter i form av stiftelser och företag. Stiftelserna får sina pengar från folk med mycket pengar eller företag. Läs mer…
GG 764 Astrid befinner sig just nu i engelska kanalen med destination Dakhla. Det betyder sannolikt att båten sålts till marockanska ägare i samband med att nya GG 64 Astrid Marie tagits i bruk. GG 764 Astrid är dock inte avförd från EU:s register ännu. Läs mer…
Lobbyorganisationen FishSec har startat ett tvåårsprojekt för att hjälpa Östersjöns kollapsade torskbestånd att återhämta sig. Projektet Return of the Cod, som delfinansieras av Postkodstiftelsen, kommer både ta fram förslag till en räddningsplan för torsken och analysera de socioekonomiska effekterna planen beräknas föra med sig. Läs mer…
Lake (Lota lota) finns i sjöar och vattendrag över i stort sett hela landet, samt i kustvatten i Bottniska viken och Östersjön söderut till Kalmarsund. På Gotland är den känd från flera vattendrag. Arten har ett stort utbredningsområde som omfattar hela norra Europa och sträcker sig österut genom Sibirien till nordöstra Asien samt angränsande delar av Nordamerika i Alaska. Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om att forskningen om sillbestånden med hjälp av DNA tyder på att fiskeriförvaltningen av sillen/strömmingen i Östersjön är felaktig. Under Östersjöcentrums senaste frukostseminarium pratade Leif Andersson från Uppsala universitet om denna forskning. Läs mer…
Förutom situationen för sillen (strömmingen) rent generellt i Östersjön som jag skrivit om tidigare pratade Magnus Appelberg från SLU Aqua också om fisket av sill och strömming nära kusten i Östersjön och i Bottenhavet av båtar längre än 24 meter. Han visade på hur detta hade ökat mellan 2010 och 2020. Att stora båtar fiskat mer nära kusten är helt klart men statistiken är befängd. Läs mer…
Strömmingsfiske i svenska vatten var rubriken för veckans frukostseminarium vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet. Magnus Appelberg från SLU Aqua höll en intressant föreläsning kring situationen för sillen i egentliga Östersjön och Bottniska viken (dvs Bottenhavet och Bottenviken). Läs mer…
Jag lyssnade idag på några intressanta presentationer av insjöfisket i Sverige. En presentation av en kommande rapport från Havs- och vattenmyndigheten om det ekonomiska värdet av insjöfisket och rapport om yrkesfisket i Vänern. Läs mer…
Att få licens för fiske i havet eller i det stora insjöarna är svårt. Det kräver en båt och att Havs- och vattenmyndigheten bedömer att det finns utrymme för det planerade fisket som den nya yrkesfiskaren tänkt bedriva. Läs mer…
Längs Sveriges Östersjökust har antalet gäddor minskat med över 90 procent i provfisken under 2000-talet. I sitt examensarbete vid SLU visar Rebecka Svensson att gäddornas nedgång har skett i samband med ökande lokal förekomst av gråsäl. Läs mer…
SLU Aqua har i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten gett ut rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020. Jag har tidigare publicerat en kommentar. Nu har jag lyssnat till ett webbinarium som fokuserade på de nationellt förvaltade arterna* Läs mer…
Banbrytande teknik och nya tekniska plattformar som kan göra fiskefartyg till ”smarta båtar” kan omdefiniera fiske och hur vi hanterar fiske, vilket i sin tur leder till ökad effektivitet, lönsamhet och hållbarhet. I USA och Mexico finns det några försöksprojekt med smarta fiskebåtar som drivs av organisationen EDF. Läs mer…
SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…
I en artikel på Supermiljöbloggen hittar Vera Arhippainen på en massa felaktiga uppgifter om värdens fiske. Hon skapar och sprider helt enkelt falska nyheter. Utifrån en undersökning om miljöproblemen i laxodlingsindustrin fabulerar hon friskt. En del av felaktigheterna har hon dock fått från den aktuella rapporten i sig men de flesta är rena fantasier och påhitt av henne själv. Läs mer…
Nya GG 64 Astrid Marie med anropssignal SBUY är klar, registrerad i EU:s fiskebåtsregister från den 1 januari och så vitt jag förstår levererad från Karstensens Skibsværft i Skagen. Ägare av båten är väl antagligen Astrid Pelagic AB Läs mer…
En underutnyttjad art i det svenska fisket är storspigg eller kort och gott bara spigg. Beståndet av spigg har ökat mycket kraftigt i Östersjön under senare år så att den idag utgör 10-15% av biomassan i egentliga Östersjön. Läs mer…
Europaparlamentets fiskerikommitté (PECH) har kommit överens om förslag till nya regler för att öka kontrollen av fisket inom EU och för att reglera användningen av ny teknik. Läs mer…
Braxen (som jag tycker borde kallas brax) är en fiskart som skulle kunna fiskas mycket mer och flera projekt finns för att öka fisket. Det finns dock ett begränsat fiske av braxen i Hjälmaren, Vänern och Mälaren samt i vissa mindre sjöar. Läs mer…