Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det norska företaget Skipsteknisk har blivit utvalda att designa och konstruera en ny fabrikstrålare för det nederländska fiskeriföretaget Parlevliet & Van der Plas (P&P Group). Den nya trålaren av modellen ST-192 kommer att bli 111,5 meter lång och ska ersätta världens största trålare Läs mer…
ICES har kommit med de nya rekommendationerna för Östersjön inför 2024. Inte oväntat rekommenderar de en sänkt kvot för sill i både Bottenhavet och Östersjön. Läs mer…
Enligt fiskaren Anders Bergman som intervjuats i DN så hade senares farfar Gunnar Bergman ha sprängt de stora trålarna om han levat. Det kanske är så men både Anders Bergman (i alla falla tidigare) och hans far Alvar Bergman var trålfiskare Läs mer…
Ulf Bergström är en sympatisk fiskforskare på SLU som dock har ett grundläggande problem. En slags blindhet. Han tycks sakna all form av förmåga att se bortom sitt eget forskningsområde. Han verka ha en begränsad kunskap om andra saker än spigg och strömming. Läs mer…
Det var bra att fyra yrkesfiskare ställde upp på en intervju i Dagens Nyheter. Jag har många gånger sagt till dem att de måsta prata med media för att vända den felaktiga bild av yrkesfisket som sprids i media om fisket. De har alltid varit mycket tveksamma till att ställa upp på intervjuer. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Nio familjer kontrollerar det svenska sillfisket/strömmingsfisket i Östersjön skriver Lisa Röstlund och Kristina Hedberg med flera i DN. Det är inte korrekt. För det första är det inga stora båtar från Västkusten som bedriver något riktat fiske på sill i Östersjön längre. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…
Den första artikeln i en serier artiklar om det pelagiska fisket har publicerats idag. Jag själv figurerar i den med anledning av yrkesfiskaren Dennis Bergmans överfall på mig under en fiskerikonferens i Stockholm. Media fokuserar på konflikter och motsättningar istället för att fokusera på lösningar och det som är bra. Det är vad de brukar göra. Det är medias livsluft. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
I miljötidningar, vänstertidningar och sportfisketidningar publiceras med jämna mellanrum artiklar om den lyckade förvaltningen av sill i Rigabukten. Sanningen är att förvaltning av sill i Rigabukten är precis densamma som i Östersjön (område 25-29 och 32) och Bottenhavet. Läs mer…
Ostron fiskade genom att plockas för hand utanför Grebbestad inom Lurs, Tanums, Fjällbackas och Kville distrikt har fått rätt till skyddad ursprungsbeteckning. Idag är det bara tre fiskare som gör det. Läs mer…
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Kattegatt Syd är en vindkraftspark som Vattenfall tänker bygga i Kattegatt. Placeringen av vindkraftsparken är mittemellan två marina skyddsområden (Lilla Middelgrund och Stora Middelgrund/Röde bank där trålning redan är förbjuden. Den har en stor påverkan på kräftfisket med bas i Träslövsläge och Glommen i Halland. Läs mer…
Den svenska regeringen har beslutats sig för att godkänna två vindkraftsprojekt i Kattegat. Vattenfalls Kattegatt Syd och OX2:s Galene. Galene är dock bara en liten del av det projekt som OX2 planerat och det är inte säkert att det finns nån ekonomi i projektet när det nu krympts ner. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
ETC har publicerat en artikel om införandet av överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Sverige. I den artikeln påstår de bland annat att fyra familjer äger 75% av alla fiskerättigheter inom det pelagiska fisket i Sverige. Läs mer…