Sveriges största tidning om yrkesfiske
Ostkustströmming är en ny skyddad ursprungsbeteckning för sill fångad i ett avgränsat område från Kristianopel i söder till Öregrund i norr. Sill fiskad längre söderut kallas alltid sill och serveras på många restauranger i Skåne som stekt sill. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gått ut med en remiss om hamnar som är väsentliga för det svenska yrkesfisket. Det är en märklig lista de producerat. Sveriges tonnagemässigt näst största fiskeläge som ligger på den enda plats i Sverige som faktiskt lever på fiske vill de ta bort från förteckningen över hamnar av riksintresse. Läs mer…
Jämfört med de största fisklägena efter antalet båtar så blir dominansen för Västkusten större om vi ser till tonnage. De stora fiskelägena i Göteborgsområdet dominerar totalt när det gäller tonnage. Det beror på att det pelagiska fiskets centrum är Göteborgsområdet och i det fisket finns flera stora båtar. Läs mer…
Professor Anders Kiessling och projektet ”Västerviksräkan” har fått årets innovationspris från SLU och Sparbanksstiftelsen Upland för en cirkulär teknik som kan bidra till framtidens hållbara vattenbruk. Läs mer…
De allra flesta stora fiskelägen finns i Bohuslän följt av Norrbotten. Mellan Norrbotten och Blekinge finns det väldigt få liksom i Skåne. Det finns dock fortfarande ett par stora fiskelägen i Blekinge och Halland. Läs mer…
Det finns lite olika siffror på beroende på vilken sida on Havs- och vattenmyndigheten en tittar men detta kommer från denna sida. Sill fiskas i Nordatlantenm Nordsjön och Skagerak för konsumtion samt i Östersjön och Bottenhavet både för fiskmjölsindustrin och för konsumtion. Läs mer…
Att använda putsarfiskar för att ta bort laxlus från odlade laxfiskar utropades snabbt till som en effektiv, miljövänlig metod. En ny forskningsrapport tyder dock på att användningen av putsarfiskar infördes för snabbt och utan bevis för deras effektivitet i kommersiell skala. Läs mer…
Genom att titta igenom skeppsmäklarnas hemsidor går det att hitta båtar som är till salu och båtar som sålts tidigare än det går att hitta ägarförändringar i olika officiella register. Men båtar kan vara till salu under lång tid utan att det blir nån försäljning så att en båt finns till salu hos en mäklare innebär inte att det snart kommer att ske en ägarförändring. Läs mer…
För tobis gäller att det bara finns fördelning av fiskerättigheter i zon 1 (Dogger Bank) men ingen annan stans. Det finns en kvot i zon 2 men ingen annan kvot. Något egentligt fiske av tobis tycks inte ha kommit igång ännu. Läs mer…
När det gäller brisling finns det en mängd båtar som har fiskemöjligheter utan att äga några fiskerättigheter. Överhuvudtaget är det liten överenstämmelse med hur stor andel en båt äger och hyr mycket den faktiskt har rätt att fiske. Detta är en konsekvens av att en av de största innehavarna av fiskerättigheter är kvotbåten L 25 Aslan. Läs mer…
Alla partier är usla när det gäller fiske. Detta framgår av en rapport från Naturskyddsföreningen som heter Bakslag i miljöpolitiken. Alla partier är emot bottentrålning. Huvuddelen av svenskt fiske sker med bottentrål. Dvs alla partier är mot svenskt fiske Läs mer…
Den utflyttade trålgränsen i Östersjön till 12 sjömil har inneburit att det kustnära småskaliga fisket i området. skadats allvarligt. Detta fiske bedrivs i huvudsak av små trålare med en längd mellan 10 och 24 meter. De landar det mesta av fångsten i svenska hamnar för vidare befordran till till fiskmjölsfabriker. Läs mer…
När det gäller blåvitling så dominerar de två företag som ägs av familjer som ursprungligen kommer från Färöarna. Dessa tre företag har 61,8% av fiskerättigheterna för blåvitling. Svenskägda företag har en ovanligt låg andel av fiskerättigheterna för blåvitling, bara 17,8%. Läs mer…
När det gäller fiskerättigheter för makrill dominerar samma båtar som också dominerar när det gäller innehav av fiskerättigheter för NVG-sill (atlantoskandisk sill) och blåvitling (kolmule). Makrill fiskas med flyttrål eller snörpvad i Nordsjön och Nordatlanten. 4 företag innehar 80,2% av fiskerättigheterna. Svenskägda båtar har 31,2%. Läs mer…
De stora svenska fiskebåtarna fiskar i vissa fall huvudsakligen för konsumtion. Det som lobbyisten Konrad Stralka säger i tidningen ETC är alltså inte helt korrekt. All sill och makrill som fiskas i Nordatlanten och Nordsjön går till konsumtion. Det är i stort sett bara stora båtar som fiskar där. Och det fiskas lika mycket sill där som i Östersjön. Läs mer…
Fiskebåtar äger rätt att fiska en andel av kvoterna i Danmark. Detta kallas fiskerättigheter. De kan sen byta bort, låna ut, låna in, hyra ut och hyra in dessa fiskerättigheter. Men andelen behåller de ändå så länge de inte säljer. Läs mer…
Mer strömming till konsumtion är rubriken på en artikel i Svenska Fiskeritidskrifts första nummer på 60 år. Artikeln är skriven av Rolf Gydemo och tillsammans med ett par andra artiklar som sill i Östersjön är det de artiklar som för mig är det mesta intressanta i tidningen. Läs mer…
Den klassiska Svensk Fiskeritidskrift som gavs ut mellan 1892 och 1966 förmedlade kunskap om fisk och fiske från hav till insjö och är en nära outsinlig källa även för dagens allmänhet och experter. Efter att digitaliserat de gamla årgångarna, ges nu även ett nytt nummer, den 76:e årgången, ut på hemsidan med premiär den 29 april. Läs mer…
Enligt de senast redovisade uppgifterna om beståndet av tumalre i Skagerak, Kattegatt, Bälthavet och Östersjön har det skett en minskning under de senaste decennierna. Detta har skett samtidigt som fisket i hela området minskat kraftigt. Trots det påstås att fisket är huvudorsaken till minskningen av antalet tumlare. Jag finner detta påstående ytterst tveksamt. Läs mer…
Ett gatukök, Birgers, i en tidigare sjöbod på Smögenbryggan fattade eld under natten till lördagen. De första larmet om branden kom in ungefär 10 i 4 på natten, I brandbekämpningen deltog sjöräddningen, kustbevakningen och personal från tre brandstationer. Läs mer…