Sveriges största tidning om yrkesfiske
Familjen Ahlström från Fiskebäck är en stor fiskarsläkt som består av flera olika grenar. En gren är delägare i Ahlma Fiskeri AB, en annan gren ägde tidigare fiskebåtar med namnet Ganthi och en gren lämnade fisket för länge sen och blev fiskhandlare, En gren som heter Claesson äger Fiskeri AB Ginneton och slutligen finns det en gren som äger Tor-ön Fiske AB och Torland Fiske AB. Läs mer…
Sveriges två största fiskeriföretag har sina huvudkontor på Rörö i Göteborgs norra skärgård. I Öckerö kommun. Men de flesta av de stora fiskeriföretagen finns i Fiskebäck som sen länge är en stadsdel i Göteborg. Det allra största fiskeriföretaget i Fiskebäck är Fiskeri AB Ginneton. Läs mer…
Astrid Fiske AB är Sveriges största fiskeriföretag. Det bedriver fiskeriverksamhet i både Sverige och Danmark samt äger och hyr in fiskebåtar för detta. Företaget har två dotterbolag, Astrid Fiskeri A/S i Danmark och Astrid Pelagic AB i Sverige. Personal hyrs in från Astrid Crew Sverige AB och dess dotterbolag Astrid Crew Danmark ApS. Läs mer…
Huvuddelen av den trålade fisken i Sverige är pelagisk fisk. Det är skarpsill (brisling), sill, tobis, kolmule (blåvitling), sperling (vitlinglyra), trynfisk, makrill och hästmakrill. Två arter fiskas främst för konsumtion. Sill och makrill. För de övriga arterna finns ingen konsumtionsmarknad. Läs mer…
De så kallade kustländerna verkar fortfarande inte kunna nå en överenskommelse om fördelningen av makrill, kolmule (blåvitling) och NVG-sill (atlantoskandisk sill), ens efter flera förhandlingsrundor, rapporterar det färöiska mediet KvF. Kustländerna i detta fall är Färöarna, Grönland, Island, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU. Resultatet är överfiske i Nordatlanten. Läs mer…
Tobis, sperling (vitlinglyra) och kolmule (blåvitling) är tillsammans med trynfisk (havgalt), hästmakrill (taggmakrill) och skarpsill (brisling) arter som huvudsakligen fiskas för användning i fiskmjölsindustrin för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Lax är nyttig mat. Mycket nyttig mat som all annan fet fisk. Även odlad lax är mycket nyttig mat. Faktiskt bättre än vildfångad vanlig lax. I alla fall om laxen kommer från Östersjön eller sjöar, älvar och åar i Sverige eller nåt annat land runt Östersjön. Ännu nyttigare är sill, skarpsill och makrill. Läs mer…
I stort sett är det samma fiskbåtar på denna lista som det var förra gången jag gjorde en lista på det största isländska fiskebåtarna vilket var år 2022. Som vanligt dominerar ett antal storföretag ägandet av fiskebåtar på Island. Läs mer…
Listan över de största fiskebåtarna i Storbritannien innehåller exakt samma fiskebåtar som den förra listan som jag gjorde 2022. Men en del båtar har bytts ut mot nya större med samma namn. LK 145 Antarctic II (Fiskebas Fishing Co Ltd) har försvunnit från listan och en ny båt är beställd. Läs mer…
Listan över de största fiskebåtarna i Irland är exakt densamma som den var år 2022. De flesta företag med båtar på listan är familjeföretag men ett är ett storföretag med fiskebåtar på Irland såväl som i Mauretanien, Norge och Oman. Läs mer…
Enligt en dom i EU-domstolen är det olagligt att sätta kvoter som medför överfiske. Överfiske är när det fiskas mer än vad som anses vara hållbart. Domen rör ett fall på Irland där kvoter regelmässigt satts högre än vad rådgivningen ansett vara hållbart. Läs mer…
Makrill fiskas i Nordsjön och för konsumtion. Det är bara de allra största båtarna som brukar fiska makrill. Makrill fiskas med pelagisk trål (flyttrål) eller snörpvad. Läs mer…
Mer fiske av kolja och sill. Mindre av kummel och havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar beslutat om kvoterna för Västerhavet under 2024. Beslutet om 2024 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 10 – 12 december. Läs mer…
ICES har publicerat sina kvot råd för makrill, kolmule (blåvitling), NVG-sill (atlantoskandisk sill), nordsjösil och hästmakrill (taggmakrill) inför 2024. Rekommendationerna innebär en minskning för atlantoskandisk sill och makrill men en ökning för kolmule, nordsjösill och hästmakrill. Läs mer…
Förra månaden gjorde miljöorganisationen Oceana en stor sak av sin rapport Taking Stock: The State of UK Fish Populations 2023. Den målade upp en mycket negativ bild av fisket i brittiska vatten. Men den var inte sann. Rapporten och pressmeddelandet uteslöt viktiga sammanhang. Läs mer…
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Den största pelagiska fiskerikoncernen är Astrid Fiske och de har tre båtar som bedriver pelagiskt fiske. En med svensk flagg och två med dansk flagg. Läs mer…
Skrapfisk är det som fiskas för leverans till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl. Större delen av världens fiskmjöl tillverkas av anchoveta som fiskas i Peru. Hur mycket anchoveta det fiskas har därmed mycket stor betydelse för priserna på fiskmjöl. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…