Sveriges största tidning om yrkesfiske
I Sverige förekommer bottentrålning i två områden. Dels på västkusten och dels i Bottenviken. I Bottenviken fiskas siklöja på sandbottnar och i Kattegatt och Skagerak, räka, kräfta och fisk på lerbottnar och sandbottnar. Läs mer…
När det gäller kräftor så är det uppenbart att WWF:s råd är ytterst märkliga. Faktiskt rent befängda. Signalkräftor är det som fiskas i svensk insjöar. Det bör fiskas så mycket som möjligt och bör förstås ätas i så stor utsträckning som möjligt. Att utrota signalkräftor är en välgärning då det är en invasiv art. Allt fiske av signalkräfta är hållbart. Läs mer…
Lönsamheten i det demersala västkustfisket är i allmänhet hyfsad om fisket är diversifierat med både räka, kräfta och fisk. Alla demersala fiskeriföretag pressas av höga bränslepriser. Företag som bara fiskar räka i norra Bohuslän eller bara kräfta i Halland har en sämre lönsamhet. Läs mer…
Sportfiskarna och Baltic Waters har gjort en enkät bland de svenska partierna om hur de vill gör med fisket. Den förstärker den bild jag sen tidigare fått av partierna. De är alla helt skogstokigt okunniga om fiske. Den första frågan i enkäten är Vad vill ni göra för fisken? Läs mer…
Det viktigaste fisket i Bohuslän och Halland är fisket efter kräfta, närmare bestämt Havskräfta. Det finns en stor mängd båtar som landar över 5 ton kräfta. Från Glommen i söder till Strömstad och Koster i norr. Läs mer…
Det finns lite olika siffror på beroende på vilken sida on Havs- och vattenmyndigheten en tittar men detta kommer från denna sida. Sill fiskas i Nordatlantenm Nordsjön och Skagerak för konsumtion samt i Östersjön och Bottenhavet både för fiskmjölsindustrin och för konsumtion. Läs mer…
Fortsatt god nivå för fiske av havskräfta. För ett antal andra arter går kvoterna ner. Det gäller bland annat för torsk, makrill och sill. EU:s fiskeministrar har beslutat om kvoterna för Västerhavet under 2026. Läs mer…
De senaste åren har det fångats mellan 6 000 och 8 000 ton kräfta i Skagerak och Kattegatt. Det nya rådet för området från ICES innebär en kvot på 19 273 ton år 2026. Det är en ökning med hela 77%. Läs mer…
Just nu pågår ett pilotförsök i Gullmaren där SLU följer havskräftors rörelser med hjälp av små ljudsändare. För att skydda mätutrustningen och få tillförlitliga resultat ber SLU fritidsfiskare att undvika burfiske i området. De ska dessutom höra av sig om en märkt kräfta skulle fångas. Läs mer…
Trots fluktuationer i beståndsstorlekar är bilden relativt stabil jämfört med råden för 2025. Praktiskt taget alla bestånd ligger inom säkra biologiska gränser. Detta är kärnan i de vetenskapliga råden för fisket i Nordsjön och Skagerak från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Läs mer…
Fisket i Nordostatlanten omfattar allt fiske från Azorerna i sydväst till Portugal i sydost, Barents Hav i norr, Irminingerhavet mellan Grönland och Island såväl som fisket i Nordsjön, Skaagerak, Kattegatt och Östersjön. I detta område finns fiskenationer som Grönland, Island, Färöaarna, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU som består av en mänge fiskenationer. Läs mer…
De danska räkfiskeföretagen S 226 ApS med räktrålaren S 226 Emli Pilegaard, S 107 Skagerak ApS med räktrålaren S 107 Skagerak och S 281 Elin ApS med fisktrålaren HG 281 Elin har beslutat sig för att samarbeta som det står i danska medier. Läs mer…
En mycket stor del av det svenska räkfisket bedrivs i marina skyddsområden. Mest fiskas det i Bratten men det fiskas även i Kosterhavets nationalpark, Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. Läs mer…
Det trålfisfiskefria området i södra Kattegatt som inrättades för att försöka rädda torsken i Kattegatt har enligt forskningen inte haft någon effekt på tillståndet för torsken. Läs mer…
Skaldjursterminologi. Namnen på olika skaldjur på svenska är ganska enkelt och skapar väldigt lite förvirring. Visserligen kan kräfta i Sverige betyda både havskräfta (Nephrops norvegicus) och sötvattenskräfta men det är inget större bekymmer. Läs mer…
I en debattartikel i DN har en delvis oärlig undervattensfotograf vid namn Tobias Dahlin skrivit en debattartikel. Den innehåller många helt riktiga påståenden men är ändå inte riktigt ärlig. Och konsekvenserana av det han i praktiken föreslår är kanske inte vad folk förväntar sig. På den punkten är han grundläggande oärlig. Läs mer…
Demersala kustkvoter i Västerhavet. Havs- och vattenmyndigheten beslutar årligen hur de för svenskt fiske tillgängliga demersala fiskemöjligheterna ska fördelas mellan olika kategorier av fiskelicensinnehavare. De beslutar då också hur stor del av kvoterna som tilldelas kustkvoterna. Läs mer…
Mer sej och marulk. Mindre torsk och kummel. Oförändrad nivå för havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar kommit överens om kvoterna för Västerhavet under 2025.Överenskommelsen om 2025 års fiskekvoter träffades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 9 – 10 december. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Läs mer…
Beslut om fiskekvoter för Nordatlanten. Jordbruks- och fiskerådet (ministerrådet) sammanträdde i Bryssel den 9 och 10 december. Efter två dagars förhandlingar kunde rådet enas om fiskemöjligheter för 2025 och 2026 för EU:s vatten i Atlanten, Nordsjön, Skagerak, Kattegatt, Medelhavet och Svarta havet samt för vissa vatten utanför EU. Läs mer…
Vindkraft till havs skadar fisket. Under 2022 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera Sveriges havsplaner. Uppdraget öppnar för en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Men hur kommer yrkesfisket att påverkas? Läs mer…