SLU söker erfarna hummerfiskare till medborgarforskning

Sverige behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet. Under tre veckor i augusti 2021 kan utvalda privatpersoner få bedriva provfiske efter hummer samtidigt som SLU:s eget provfiske pågår. Projektet heter LOBSERVE. Läs mer…

Provtrålning efter spigg

Beståndet av storspigg har ökat kraftigt i Östersjön under de senaste åren. Orsaken är troligen framförallt övergödning och klimatförändringar men också för kraftigt fiske (fritidsfiske) på rovfiskar som gös, gädda och abborre. Läs mer…

Problemen för den kustnära sillen – överfiske eller storskaligt pelagiskt fiske?

Förutom situationen för sillen (strömmingen) rent generellt i Östersjön som jag skrivit om tidigare pratade Magnus Appelberg från SLU Aqua också om fisket av sill och strömming nära kusten i Östersjön och i Bottenhavet av båtar längre än 24 meter. Han visade på hur detta hade ökat mellan 2010 och 2020. Att stora båtar fiskat mer nära kusten är helt klart men statistiken är befängd.  Läs mer…

Problemen för sillen i Östersjön – sälen, skarpsillen och spiggen

Strömmingsfiske i svenska vatten var rubriken för veckans frukostseminarium vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet. Magnus Appelberg från SLU Aqua höll en intressant föreläsning kring situationen för sillen i egentliga Östersjön och Bottniska viken (dvs Bottenhavet och Bottenviken). Läs mer…

Förvånansvärt intressant om fisk- och skaldjursrapport

SLU Aqua har i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten gett ut rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020. Jag har tidigare publicerat en kommentar. Nu har jag lyssnat till ett webbinarium som fokuserade på de nationellt förvaltade arterna* Läs mer…

Fisk och skaldjursbestånd i svenska vatten

SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…

Det finns olagliga utkast men Sportfiskarna har som vanligt ingen koll

Alla arter som är kvoterade omfattas av landningsskyldigheten (utkastförbudet) men det finns också en mängd undantag. Dessa undantag gäller i olika grad de flesta arter i Kattegatt och Skagerak, som exempelvis kräfta, rödspätta, rockor, vitling, tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej, kummel, skarpsill, sill, guldlax, tobis, vitlinglyra och kolmule (blåvitling). Läs mer…

Systemet med fiskemöjligheter i det demersala fisket är ett misslyckande

I det demersala fisket infördes ett system med årsvisa fiskemöjligheter för en fiskebåt som också under året kan överlåtas till en annan fiskebåt. Systemet innebär att fiskare tilldelas individuella årliga fiskemöjligheter istället för att som tidigare fiska på en gemensam Läs mer…

Märkning av blåfenad tonfisk

Idag är det tänkt att den omfattande märkningen av blåfenad tonfisken i Skagerak ska starta. Hela märkningsprojektet är ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU Aqua) i Sverige, DTU Aqua i Danmark, Inland Fisheries Ireland, Center for Environment, Fisheries and Aquaculture Läs mer…

Magra torskar i Hanöbukten

Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar och stor torsk minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade en konditionsfaktor som klassas som hög, vilket betyder en stor andel av de fångade fiskarna vara Läs mer…

Vad kan göras för torsken?

Sen 1980-talet har det i stort sett inte funnits någon torsk i Bohusläns innerfjordar. Orsakerna till detta är inte helt fastlagda men sannolikt handlar det om en kombination av miljöproblem och överfiske. Överfisket skedde på två sätt, dels genom trålfiske Läs mer…

Skonsammare fiskemetoder ska gynna torsken i Skagerak och Kattegatt

Nu införs nya regler i Skagerak och Kattegatt som innebär att mer selektiva fiskeredskap ska användas vid trålning efter kräfta och fisk. – Det ska minska trycket på de hårt utsatta torskbestånden, säger Karin Linderholm, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten Läs mer…

Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten

Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…

Forskningsfusk om havsförsurningens konsekvenser?

Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en ny studie, publicerad i Nature, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet Läs mer…

Syrebrist den viktigaste orsaken till östersjötorskens dåliga hälsa

De senaste tjugo åren har torskarna i östra Östersjön börjat må allt sämre och många torskar är idag extremt magra. En ny studie från SLU Aqua som gjorts av Karin Limburg och Michele Casini visar att syrebristen i havet kanske Läs mer…

Forskarna vet inte, tjänstemännen skyller på nån annan och politikerna deltar inte

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) hade bjudit in till ett möte om det pelagiska fisket i Östersjön. det som var tänkt att komma upp på mötet var bland annat frågan om rumslig förvaltning inom det pelagiska fisket i Östersjön och behovet Läs mer…