Sveriges största tidning om yrkesfiske
För tobis gäller att det bara finns fördelning av fiskerättigheter i zon 1 (Dogger Bank) men ingen annan stans. Det finns en kvot i zon 2 men ingen annan kvot. Något egentligt fiske av tobis tycks inte ha kommit igång ännu. Läs mer…
När det gäller brisling finns det en mängd båtar som har fiskemöjligheter utan att äga några fiskerättigheter. Överhuvudtaget är det liten överenstämmelse med hur stor andel en båt äger och hyr mycket den faktiskt har rätt att fiske. Detta är en konsekvens av att en av de största innehavarna av fiskerättigheter är kvotbåten L 25 Aslan. Läs mer…
När det gäller fiskerättigheter för makrill dominerar samma båtar som också dominerar när det gäller innehav av fiskerättigheter för NVG-sill (atlantoskandisk sill) och blåvitling (kolmule). Makrill fiskas med flyttrål eller snörpvad i Nordsjön och Nordatlanten. 4 företag innehar 80,2% av fiskerättigheterna. Svenskägda båtar har 31,2%. Läs mer…
De stora svenska fiskebåtarna fiskar i vissa fall huvudsakligen för konsumtion. Det som lobbyisten Konrad Stralka säger i tidningen ETC är alltså inte helt korrekt. All sill och makrill som fiskas i Nordatlanten och Nordsjön går till konsumtion. Det är i stort sett bara stora båtar som fiskar där. Och det fiskas lika mycket sill där som i Östersjön. Läs mer…
Fiskebåtar äger rätt att fiska en andel av kvoterna i Danmark. Detta kallas fiskerättigheter. De kan sen byta bort, låna ut, låna in, hyra ut och hyra in dessa fiskerättigheter. Men andelen behåller de ändå så länge de inte säljer. Läs mer…
Enligt de senast redovisade uppgifterna om beståndet av tumalre i Skagerak, Kattegatt, Bälthavet och Östersjön har det skett en minskning under de senaste decennierna. Detta har skett samtidigt som fisket i hela området minskat kraftigt. Trots det påstås att fisket är huvudorsaken till minskningen av antalet tumlare. Jag finner detta påstående ytterst tveksamt. Läs mer…
Kan färre sälar och skarvar bidra till att kustfisk som torsk, gädda och öring återhämtar sig? Det undersöker SLU på uppdrag av regeringen genom flera fältstudier i flera kustområden. Läs mer…
EU-gemensamma fiskeinspektioner i Västerhavet och Östersjön. Under våren har Kustbevakningens fiskeinspektörer deltagit i internationella fiskekontroller ombord på EFCA-fartyget Ocean Guardian. För att värna ett hållbart fisk- och skaldjursbestånd inom EU omfattas alla medlemsländer av samma bestämmelser. Länderna deltar även i gemensamma aktiviteter för att skydda fisken i varandras vatten. Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i april 2026? De stora båtarna befinner sig lite överallt och tobisfisket tycks inte ha kommit igång ännu då bara två båtar befinner sig på Dogger bank i Nordsjön. Många av de större båtarna ligger fortfarande still i hamn. De som ligger norr om Skottland borde rimligtvis ägna sig åt makrillfiske. I Bottenhavet fiskas sill (strömming) och de stora båtarna i Östersjön fiskar skarpsill. Läs mer…
Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…
Baltic Waters är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmare och deras intressen. De vilseleder ständigt om utvecklingen för sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet. Grundläggande i vilseledningen är främst två saker. Det börjar sina jämförelser på 1980-talet och slår samman tre sillbestånd som förvaltas separat och utvecklas separat. Läs mer…
Bottentrålning är ovanligt på så sätt att det bara förekommer i en mycket liten del av de svenska havsområdena. Det förekommer ingen bottentrålning i Östersjön och Bottenhavet. I Bottenviken finns det ett småskaligt bottentrålsfiske under 1-2 månader varje höst i Kalix och Luleå skärgårdar när det fiskas siklöja. Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i mars 2026? Nästan alla pelagiska svenska fiskebåtar ligger i hamn. Det är snart dags för tobisfisket i Nordsjön och fisket av sill för matjes, också det i Nordsjön. Läs mer…
Idag presenteras den så kallade rödlistan av SLU. Det är en bedömning av sårbarheten för 1000-tals arter bland växter och djur i Sverige. Men rödlistan redovisar också orsakerna till problemen för de arter som finns på listan. Läs mer…
Värre än det verkar påstår forskare om situationen för fiskbestånden i Nordostatlanten. Fisketrycket i Nordostatlanten har minskat och fiskbestånden återhämtar sig. Men i en ny studie påstår forskare vid bland annat SLU Aqua att den referensnivå som används i rådgivningen ger en alltför optimistisk bild av beståndens status. Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
Precis som när det gäller brisling (skarpsill) så är koncentrationen av fisket av tobis på ett fåtal företag inte lika stor som när det gäller sill och makrill. Men precis som för brisling dominerar de svenska yrkesfiskarna. Faktiskt ännu mer än när det gäller brisling. Läs mer…
När det gäller fisket av brisling som heter skarpsill på svenska är koncentrationen till några få företag inte alls så tydlig som när det gäller sill- och makrillfiske för konsumtion. Läs mer…
Fisket av blåvitling (kolmule), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är i Danmark enbart ett fiske för fiskmjölsimdustrin, ett så kallat industrifiske. I en del andra länder som Färöarna, Tyskland och Nederländerna förekommer också ett konsumtionsfiske. Läs mer…
Det danska fisket av makrill domineras av samma sex företag och samma båtar som också dominerar sillfisket. Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S, Asbjørn A/S, Beinur A/S, Cattleya A/S och Themis Fiskeri A/S. Läs mer…