Sveriges största tidning om yrkesfiske
De två största båtarna fiskar i Nordatlanten och Atlanten utanför Västafrika. De ägs av två av världens största fiskeriföretag, nederländska PP Group och Alda Seafood. Övriga båtar på listan bedriver alla pelagiskt fiske i Östersjön. Det har inte skett några förändringar på listan sen 2024. Läs mer…
Litauens största fiskebåtar 2026 är tre jättestora fabrikstrålare som fiskar i Nordatlnaten, Atlanten utanför Västafrika och ibland till och med i Stilla havet. Dessutom finns några räktrålare som fiskar i Nordatlanten och några pelagiska trålare som fiskar i Östersjön. Läs mer…
Lettlands största fiskebåtar 2026 är så lätt att utröna då EU:s fiskebåtsregister när det gäller Lettland innehåller en mängd båtar som inte längre finns i verkligheten. De gäller Solvita; Dorado, Kalmar, Memele, Valka, Dubna, Marshal Novikov och Marshal Vasilevskij. Läs mer…
Vi kan lätt konstatera att alla svenska partier är fiskerifientliga. Inget parti är för att Sverige ska kunna ha ett fungerande kustnära och småskaligt fiske. Alla är för en utflyttad trålfiskegräns till 12 sjöämil i hela Sverige. Det skulle slå ut större delen av det småskaliga och kustnära svenska fisket för konsumtion och inte påverka de storskaliga fisket nånting. Läs mer…
Det svenska yrkesfiskets ledande organisation Vi svenska fiskare (VSF) och lobbyorganisationen Baltic Waters är i stort sett överens när det gäller kvoterna i Östersjön. I sitt Östersjöprogram menar VSF att det behövs ”försiktigt satta fiskekvoter baserad på vetenskaplig grund som säkrar starka bestånd” och ”Kvoter ska sättas på den lägsta nivån i enlighet med ICES rådgivning.” Läs mer…
VSF:s Östersjöprogram slår fast att organisationen vill verka för en långsiktigt hållbar förvaltning baserad på forskning. Lägre kvoter ger bättre effekt på uppbyggnaden av bestånden än lokala fiskestopp och stängda områden, samtidigt som fisket, beredningen och kustsamhällena får förutsättningar att fortsätta finnas och verka. Läs mer…
VSF:s strategi eller program för Östersjön utgår från principen om att kombinera ett välmående hav och starka bestånd med ett robust och klokt förvaltat svenskt fiske. Programmet handlar om att hitta fungerade sätt att värna ett välmående hav, en fungerande svensk livsmedelsförsörjning och ett livskraftigt svenskt fiske. Genom att verka för att Östersjöns ekosystem förbättras, stärks det lokala kustnära fisket. Läs mer…
De största fiskebåtarna i Estland är dock räktrålare som fiskar i norra Atlanten och ägs av isländska och danska fiskeriföretag. Vid sidan av räkfisket i norra Atlanten har Etsland också ett pelagiskt fiske i Östersjön. Dessutom finns förstås ett småskaligt fiske. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat sina vetenskapliga råd som ligger till grund för EU-kommissionens förslag till nya fiskekvoter för 2027. Läs mer…
Svenska landningar av laxfiskar från havet 2026. Den viktigaste laxfisken är siklöja. Den fiskas i Bottenviken med bottentrål och garn (nät, skötar). Huvuddelen av fångsten tas med bottentrål. Fiskebåtarna hör huvudsakligen hemma i Haparanda och Luleås skärgårdar. Läs mer…
EU-parlamentet har röstat för att anta den så kallade Östersjörapporten. Det är en rapport full med falska påståenden som bara människor utan kunskap om fisket i Östersjön kan rösta på. Och de flesta människor och de flesta politiker har ingen aning om nånting när det gäller fiske. Läs mer…
Skarpsill är vid sidan av sill den viktigaste arten för svenskt fiske och det är samma båtar som fiskar bägge arterna. I jämförelse med sillfisket domineras skarpsillsfisket tydligare av de största båtarna. Så även i Östersjön där mindre båtar dominerar sillfisket. Skarpsillsfiske sker med flyttrål. Läs mer…
Anna-Karin Trixe från Vi svenska fiskare (VSF) har skrivit en debattartikel i Göteborgs-Posten där hon fokuserar på fisket i Östersjön och det kustnära fisket Läs mer…
Sillen som fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt går till konsumtion. Fångsterna från Östersjön och Bottenhavet går i huvudsak till fiskmjölsfabrikerna i Danmark och i det senare fallet även till Finland Läs mer…
Fast det påstod Isabella Lövin i dagens Rapport i SVT. Hon framförde inget annat än en lögn. Låt oss titta på forskningen för hon kan inte hitta nåt stöd för sin uppfattning i den. Läs mer…
Medlemmarna i Swedish Pelagic Federation (SPF) bedriver i huvudsak inget fiske i Bottenviken och de bedömer således att projektet inte kommer att påverka tillträde till deras traditionella fiskeplatser. SPF reserverar sig dock för att uppvärmning av haven till följd av klimatförändringar kan medföra att deras fiske förskjuts norrut på sikt. Läs mer…
När det gäller brisling finns det en mängd båtar som har fiskemöjligheter utan att äga några fiskerättigheter. Överhuvudtaget är det liten överenstämmelse med hur stor andel en båt äger och hyr mycket den faktiskt har rätt att fiske. Detta är en konsekvens av att en av de största innehavarna av fiskerättigheter är kvotbåten L 25 Aslan. Läs mer…
Den utflyttade trålgränsen i Östersjön till 12 sjömil har inneburit att det kustnära småskaliga fisket i området. skadats allvarligt. Detta fiske bedrivs i huvudsak av små trålare med en längd mellan 10 och 24 meter. De landar det mesta av fångsten i svenska hamnar för vidare befordran till till fiskmjölsfabriker. Läs mer…
De stora svenska fiskebåtarna fiskar i vissa fall huvudsakligen för konsumtion. Det som lobbyisten Konrad Stralka säger i tidningen ETC är alltså inte helt korrekt. All sill och makrill som fiskas i Nordatlanten och Nordsjön går till konsumtion. Det är i stort sett bara stora båtar som fiskar där. Och det fiskas lika mycket sill där som i Östersjön. Läs mer…
Fiskebåtar äger rätt att fiska en andel av kvoterna i Danmark. Detta kallas fiskerättigheter. De kan sen byta bort, låna ut, låna in, hyra ut och hyra in dessa fiskerättigheter. Men andelen behåller de ändå så länge de inte säljer. Läs mer…