Klas Malmberg snackar inte helt sanning om hajar i ETC Göteborg

Klas Malmberg, marinbiolog och yrkesdykare på Universeum är intervjuad i ETC Göteborg med anledning av att Universeum fått tre nya hajar till sitt akvarium. Det rör sig om svartfenade revhajar. En hajart som inte finns i Nordostlanten och följaktligen inte heller i svenska vatten. Förutom kommentarer om hajarna på Universeum uttalar sig Malmberg också om hajar i Nordostatlanten generellt.

Bland annat hävdar han att alla hajbestånd i Nordostatlanten minskat med 60-90 % på grund av överfiske sen 1980-talet. Han påstår också att det moderna effektiva fisket (vad han nu menar med det, det är faktiskt obegripligt) började på 1980-talet. Det senare är rent felaktigt ur all aspekter jag kan komma på. Bottentrålning startade redan omkring år 1900, vadfiske har pågått så länge människan fiskat, men moderna snörpvadar (ringnotar) utvecklades på 1960-talet. Så vi kan kanske säga att det moderna fisket utvecklades på 1950- och 1960-talet.

När det gäller minskningen av hajbestånden är det korrekt att de flesta hajbestånd minskat i Nordostatlanten. Men alla har faktiskt inte minskat om vi ska tro SLU och Artdatabanken. En hajart som inte minskat är småfläckig rödhaj och beståndet anses livskraftigt. Småfläckig rödhaj fiskas inte och har aldrig fiskats, men fångas ibland som bifångst, främst vid garnfiske av torsk och vid trålning av rödtunga. Med den nya rist som tagits fram för rödtungefiske bör dock bifångsten minska.

Småfläckig rödhaj

Småfläckig rödhaj. Bild: Wilhelm von Wright

En annan haj som sannolikt inte minskat så mycket är håkäring som dock är mycket känslig för fiske då den har en oerhört långsam reproduktionstakt. Den fiskas med krok och det finns inget storskaligt fiske på arten. Fritidsfisket lär dock ha ökat kraftigt. artens kött är i grunden giftigt.

När det gäller arter som sexbågig kamtandhaj, blåkäxa, blåhaj, hågäl, gråhaj, rävhaj, storfläckig rödhaj, havsmus, och havsängel vet ingen om de minskat eller inte i Nordostatlanten. Däremot är de känsliga för fiske i likhet med alla hajarter. Sannolikt har väl bestånden därför minskat. Gråhaj är föremål för riktat fiske, dock inte i svenska vatten där den bara förekommer sällan. Riktat fiske mot de andra arterna förekommer inte. Blåkäxa och havsmus tas som bifångst vid fiske efter räka (men knappast om trålen har rist vilket alla räktrålar som används i Skagerak har utan bara utifall båten vill behålla den fisk som sorterats bort av risten) och sannolikt fångas blåkäxa också vid fiske av blåvitling och då går den till fiskmjöl på grund av att blåvitlingen främst används till det. Havsmusen betraktas som starkt hotad.

Däremot har arter som håbrand, brugd och pigghaj minskat mycket kraftigt på grund av fiske. Brugd, den största haj som finns i svensk vatten, var under cirka 20 år utsatt för ett storskaligt riktat fiske i Nordostatlanten, det var på 1960- och 1970-talen. I Norge fiskades brugd i mindre skala fram till 2003. Sen dess har det inte funnits nåt fiske på brugd i Nordostatlanten men det kommer att ta  lång tid (cirka 100 år) innan arten återhämtat sig från det överdrivna fisket för 50-60 år sen. Håbrand har fiskats i alla tider och fiskas ännu om än inte i svensk vatten. Detta är ett klart hot mot artens existens.

Den haj som förr i tiden syntes när folk dök på västkusten var i stort sett bara pigghaj. Det är minskningen för denna art som lett till att Klas Malmberg inte ser några hajar när han dyker. Minskningen har framförallt skett på grund av ett alltför stort riktat fiske på pigghaj under några decennier. Pigghajen kan sannolikt också ha fångats som bifångst vid storskaligt pelagiskt fiske på sill och skarpsill vilket kan ha bidragit till den stora minskningen. Idag är det förmodligen sällsynt med sådan bifångst då pigghaj blivit förhållandevis ovanlig. Men bristen på föda, dvs försvinnandet av bytesfiskar som torsk med mera, invid kusterna har säkert också haft betydelse. Det finns idag inte längre nåt riktat fiske på pigghaj (piked dogfish) inom EU även om Artdatabanken påstår det. Fiske av pigghaj är förbjudet i EU-vatten.

Pigghaj

Pigghaj Bild: Wilhelm von Wright

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements

Rovfiskar angriper fiskodlingar

Den 25 oktober noterade att fisk rymt från en odling av regnbåge i Norge som ägs av Osland Havbruk och ligger i Høyanger kommun i Sogn og Fjordane. Orsaken till att regnbågarna rymt visad sig vara ett angrepp av pigghaj. Pigghajarna hade tuggat sig igenom nätet i den öppna odlingskassen för att komma åt maten i form av regnbåge.

Pigghaj.

Pigghaj. Bild: Wilhelm von Wright

Flera hål i nätet upptäcktes och ett antal regnbågar rymde, oklart exakt hur många. Men cirka 40 stycken fångades snabbt inte med hjälp av garn. Fisket för att infånga de förrymda regnbågarna från odlingen kommer dock enligt norska Fiskeridirektoratet att bli begränsat på grund av pigghajarna i området. Pigghajen är utrotningshotad och får därför inte fångas i många länder.

En liknande händelse inträffade bara några dagar senare i Skottland vid en odling invid Colonsay, i ögruppen Inre Hebriderna väster om Skottlands fastland, som ägs av det norska företaget Marine Harvest. Där hade en tonfisk på cirka 300 kilo lyckats ta sig in i en öppen laxodlingskasse för att frossa på lax:

Marine Harvest staff at Colonsay said they were stunned to see the fish, which experts said was likely to be an Atlantic Bluefin.

They said they spotted the 3m-long tuna after noticing ”a feeding frenzy” near their salmon enclosures.

The fish was eventually caught using a net and crane and was returned to the sea.

Farm manager Ali Geddes said: ”We’d noticed a lot of activity around the southern part of the farm – there seemed to be a real feeding frenzy going on with the dolphins and porpoises.”

He said the tuna could reach speeds of 50mph.

”It seems to have burst through the foot of the pen like a torpedo,” he said.

Enligt representanter för Marine Harvest på plats rymde inga av de odlade laxarna. Tonfisken kunde fånga sin och släppas i havet utanför laxodlingen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Skrönor, fakta och äventyr på Vestfjorden

HavsbokenVestfjorden är ingen fjord, det är ett stycke hav innanför Lofotväggen, innanför öar som AustvågøyaGimsøya, VestvågøyaFlakstadøya, MoskenesøyaVærøy  och Røst. Det är på Vestfjorden som Havsboken av Morten A. Strøksnes utspelar sig. På småbåtar med Skrova som bas. Två män i en båt som försöker fånga en mytomspunnen haj. Håkäringen. Hajen som kan bli många hundra år. En haj som är svår att fånga.

De flesta recensenter behandlar det som en faktabok, men det tycker jag inte det är. Men det är inte heller skönlitteratur. Det är i första hand en skröna, men med invävda fakta. Det är också en berättelse om havet, havets djur, livet vid havet och fisket. Det är spännande och mycket bra läsning. Den kan ändå jämföras med Moby Dick och Den gamle och havet även om de är mer skönlitterära.

Boken är fantastisk. Den ger en känsla av att en är med. Den omspänner allt från gammal litteratur om havet till en berättelse om fiskindustrin uppgång och fall. Havets fasor och havets rikedom. Det går inte att sluta läsa. Översättaren har gjort ett bra jobb. Det är svårt att översätta en sådan här bok med mängder av facktermer och dialektala ord. Vissa företeelser inom den norska kustkulturen och fisket har aldrig funnits i Sverige.

Det är när en läser boken lätt att förstå hur uppköpare och markägare (ofta samma personer) kom att dominera norsk fiskerinäring medan det i Sverige istället kom att bli dominerat av fria fiskare utan annan egendom än fiskredskap, båt och huset på ofri grund eller minimal tomt. Idag finns det i Norge redare och anställda fiskare. I Sverige finns det bara fiskare.

Läs mer: AP,  NRK,  VG,  SVD, BLT, Corren, GP, DB,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Köp boken från Adlibris

Köp boken från Bokus

Havsboken

Havsboken

När varje kvadratcentimeter av jordens yta går att skärskåda i närbild från satelliter finns det knappt några vita fläckar kvar på kartan för äventyrare och upptäcktsresande. Men det finns fortfarande en outforskad del av vår planet – havsdjupen. Där finns platser och levande väsen som ingen människa någonsin har sett. I de djupa haven kan vi fortfarande utforska det okända.

Sökandet efter håkäringen kan börja. Morten A. Strøksnes har med Bragepriset och bestsellern Havsboken på allvar slagit igenom både i norden och internationellt. Havsboken har beskrivits som en av Norges viktigaste facklitterära utgivningar på senare år. Förmågan att skriva långa engagerande berättelser och samtidigt kombinera det med journalistik och personlig blick är få förunnat, något som Havsboken lyckas kombinera.

Havsboken tar fasta på tanken om ett främmande universum. Här får vi följa två vänner som genom fyra årstider försöker fånga en jättehaj från en bräcklig båt i en fjord utanför nordnorska Lofoten. Läsaren tas med till en plats där sydvästvinden viner genom springorna i trähusen och där natten är mörk, iskall och hänsynslös. Det är både en spännande berättelse och en underhållande essä som med hjälp av historia, vetenskap, berättelser och mytologi ger oss en helt ny bild av havet.

I höstas utkom Havsboken i Norge och fick mycket uppmärksamhet för det lite annorlunda sätt den är skriven på, en fackbok som är både personlig och litterär, samtidigt. I Havsboken, eller som den också heter; konsten att fånga en jättehai från en gummibåt på ett stort hav genom fyra årstider, använder Stroksnes en lång fiskeresa som bakgrund för att berätta en historia om vetenskap, mytologi och poesi. Vi får följa två vänner som genom fyra årstider försöker fånga den enorma hajarten håkäring från en bräcklig båt i en fjord utanför nordnorska Lofoten. Havsboken tar fasta på tanken om ett främmande universum.

Havsboken har hittills sålts till 16 länder, och de närmsta åren kommer bland annat läsare i Sverige, USA, Tyskland, Ryssland och Spanien få ta del av Strøksnes havsuniversum, där kunskap om bortglömda varelser i djupen knyts samman med kultur och klimatförändringar.

Morten A. Strøksnes

Morten A. Strøksnes, född 1965, är norsk författare och journalist. Han har tidigare skrivit sju böcker. Ett mord i Kongo nominerades till Bragepriset 2010 och har sålt i 30 000 exemplar. 2011 mottog Strøksnes Norsk Språkråds språkpris.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Dansk fiskare fick en jättelik haj

En dansk kräfttrålare från Gilleleje på Själland fångade igår (tisdag den 24 november) en 4 meter lång och 500 kg tung haj i Kattegatt. Det var en brugd, världen näst största hajart. Brugd förekommer i Skandinaviska fiskevatten men är ganska sällsynt. Fångster av brugd är mycket ovanliga.

Hajen lämnades till danska Statens Naturhistoriske Museum är den ska göras i ordning för att bli en del av samlingarna.

Brugd

Brugd Foto: Chris Gotschalk

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,