Sveriges största tidning om yrkesfiske
Trots fluktuationer i beståndsstorlekar är bilden relativt stabil jämfört med råden för 2025. Praktiskt taget alla bestånd ligger inom säkra biologiska gränser. Detta är kärnan i de vetenskapliga råden för fisket i Nordsjön och Skagerak från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Läs mer…
ICES rekommenderar i år höjningar av kvoterna för sill och skarpsill i Östersjön. Men en minskning av kvoten i Bottenhavet. Lobbyorganisationen Baltic Waters vill inte acceptera den vetenskapliga rådgivningen som underkänns av deras betalda forskare och lobbyister. Läs mer…
Den 21 maj kom EU, Norge och Storbritannien överens om ett trepartsavtal för skarpsillskvoten i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt för perioden 1 juli 2025 till 30 juni 2026. Läs mer…
Det internationella havsforskningsrådet (ICES) presenterade den 28 maj 2025 sin vetenskapliga rådgivning för kvoterade fiskbestånd i Östersjön. Råden kommer att utgöra underlag för kommissionens kommande förslag och beslut om kvoter inför 2026 års fiske. Läs mer…
Det är en bedöming där forskaren Henrik Svedäng och jag är överens. Vi är överens om mycket annat också men sällan om fisket. Svedäng säger följande i en artikel om ICES rådgivning för Östersjön inför 2026 Läs mer…
Mer sej och marulk. Mindre torsk och kummel. Oförändrad nivå för havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar kommit överens om kvoterna för Västerhavet under 2025.Överenskommelsen om 2025 års fiskekvoter träffades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 9 – 10 december. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Läs mer…
Kvotråden för Nordatlanten innebär en minskning för makrill och kolmule (blåvitling). Internationella havsforskningsrådet (ICES) har presenterat sitt kvotråd för norsk vårlekande sill (NVG-sill), kolmule, makrill och västlig hästmakrill (taggmakrill) för 2025. Brist på internationella överenskommelser och fiske över ICES råd, dvs mer än vad som anses hållbart, är ett problem både för makrill, NVG-sill och kolmule. Läs mer…
ICES kvotråd för Västerhavet. Internationella havsforskningsrådet (ICES) har presenterat sina vetenskapliga råd för vissa fisk- och skaldjursbestånd i Västerhavet inför kvotförhandlingarna 2025. Läs mer…
Sossar upprepar samma gamla felaktigheter. Dagen innan midsommar lät Aftonbladel publicera en debattartikel om sill som var skriven av de ledande sossarna Tobias Baudin och Anna-Caren Sätherberg. Det är en artikel där dessa två sossehöjdare upprepar samma felaktigheter och lögner som en massa andra politiker, journalister, aktivister, lobbyister och enstaka forskare ständigt för fram. Läs mer…
De så kallade kustländerna verkar fortfarande inte kunna nå en överenskommelse om fördelningen av makrill, kolmule (blåvitling) och NVG-sill (atlantoskandisk sill), ens efter flera förhandlingsrundor, rapporterar det färöiska mediet KvF. Kustländerna i detta fall är Färöarna, Grönland, Island, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU. Resultatet är överfiske i Nordatlanten. Läs mer…
Pelagiskt fiske står för över 90 procent av den totala volym som fångas av svenskt yrkesfiske i havet. Pelagisk fisk är fisk som lever i den fria vattenmassan som exempelvis sill, makrill och tobis. Läs mer…
Internationella havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar en kvot på 5 125 ton för räkbeståndet i Skagerak och norska rännan. Helt nytt är också att kvotrådet för räka gäller från 1 juli 2023 till 30 juni 2024. Tidigare gällde kvotrådet för kalenderår. Läs mer…
EU:s ministerråd beslutade att höja sillkvoten (TAC) i de centrala delarna av Östersjön under 2023 med 32% jämfört med 2022 vilket innebär en kvot på 70 822 ton. EU-kommissionens förslag var en höjning med 14% till 61 051 ton. Det vetenskapliga rådet från ICES var på mellan 70 130 och 95 643 ton. Läs mer…
Diverse lobbyister och falska miljövänner samt en del okunniga politiker sprider ständigt och jämt en massa falsk information om fisket. Framförallt om det pelagiska fisket av sill (strömming) och skarpsill i Östersjön. Regelmässigt påstår de att sillbeståndet i Östersjön är hotat. Dessa påståenden är nonsens. Läs mer…
Internationella havsforskningsrådet (ICES) har lagt fram kvotråd för NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill, kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) i Nordatlanten och Nordsjön för 2023. Läs mer…
Forskarna ska ha räknat fel på sillbeståndet i centrala Östersjön. Beräkningarna har sedermera korrigerats och ingenting allvarligt syns i statistiken eller beståndet. Beståndet är ungefär lika stort som det varit i 30 år. I några år tycks det ha lett till att det fiskats lite för mycket Läs mer…
Det finns uppenbart en brist på vårlekande strömming (sill) i Bottenhavet då färre strömmingar sökts sig till kusten för att leka under våren. De vetenskapliga bedömningar som gjorts av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) visar dock samtidigt att det inte finns nån strömmingbrist i det stora hela. Det betyder att det troligen finns mycket höstlekande sill. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sin rådgivning när det gäller de flesta demersala arterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Dessutom har rådet för sill också publicerats. I Skagerak och Nordsjön föreslås ökningar av kvoterna för de flesta arter medan det ser sämre ut i Kattegatt. Läs mer…
Den 25 februari publicerade ICES (Internationella havsforskningsrådet) kvotråden för årets tobisfiske som vanligtvis startar den 1 april. Återigen är det frågan om små kvoter vilket skulle göra det besvärligt för det yrkesfiskare som gjort sig beroende av tobisfisket. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) kom med kvotråden för nordsjösill, NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill, blåvitling och hästmakrill i slutet av september. Det brukar sällan uppmärksammas av svenska medier som fokuserar helt på Östersjön. För det storskaliga pelagiska konsumtionsfisket är denna rådgivning dock av stor betydelse. Läs mer…