Flundra, tunga, spätta och namnförvirringen när det gäller plattfiskar

När det gäller plattfisk finns det en förvirring när det gäller namn på nästan samma nivå som när det gäller sardell, skarpsill, brisling, sardin och ansjovis. På restauranger är det vanligt att det serveras sjötunga och flundra. I handeln förekommer Läs mer…

Advertisements

Hur mycket fisk och räka landar de svenska kräfttrålarna?

Totalt var det 262 båtar som landade kräfta år 2019. Av dessa var det 29 stycken som landade över 20 ton. De flesta av de båtarna är trålare. 24 burfiskebåtar landade mer än 6 ton och totalt 60 trålare landade Läs mer…

Hur mycket räka och kräfta landar de svenska fisktrålarna?

Fisktrålare är båtar som i huvudsak fångar och landar vitfisk såsom torsk, sej och kolja. De flesta fiskar också kräfta eller räka, i många fall både räka och kräfta. En stor del av fisket är i grunden kräftfiske och räkfiske Läs mer…

Hur mycket fisk och kräfta landar de svenska räktrålarna?

Det finns 38 svenska räktrålare som landade mer än tre ton räka under 2019. En båt landade mer än 100 ton och ytterligare 4 båtar mer än 50 ton. I Danmark var det 8 båtar som landade mer än 100 Läs mer…

Svartmunnad smörbult bör ses som en blivande resurs

Ett problem på västkusten är bristen på fisk. Orsaken till det är ett överfiske som ägde rum på 1980-talet, för 40 år sen, som ledde till att torsken försvann. Anledningen till att rödspättan försvann 20 år senare är lite mer Läs mer…

Överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket

Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta och rödtunga 2019

De två mest fiskade plattfiskarterna inom det svenska fisket är rödspätta och rödtunga. På tredje plats återfinn skrubba eller flundra som den kallas i Östersjöområdet där den fiskas för konsumtion. Rödspätta är en kvoterad art medan rödtunga är okvoterad i Läs mer…

Tveksam rapport om svensk sjömat från Havsmiljöinstitutet

Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…

Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten

Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…

Utkast och bifångst i svenskt och danskt kräftfiske

Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…

Dansk fiskeriminister vill lösa problemen i det danska kräftfisket

Ett välkänt problem i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) är de stor bifångsterna. 75% av den totala fångsten är bifångst. Detta då danska räkfiskare inte använder ristförsedd trål. Danskt kräftfiske sker i stor utsträckning i Kattegatt. I Kattegatt är det också Läs mer…

Sveriges största fiskelägen genom tiderna – första världskriget

För Sverige finns årlig och tillförlitlig fiskeristatistik uppdelat på fiskelägen för ungefär halva delen av 1900-talet med start 1914 och slut 1960. För Blekinge är dock statistiken dålig fram till 1950-talet vad det gäller enskilda fisklägen. Efter 1960 finns bara Läs mer…

Torsk är inte oundvikligt vid kräftfiske

I Sverige använder kräftfiskare (jomfruhummerfiskare) i stor utsträckning rist i trålen när de fiskar kräfta. I Danmark finns det ingen som använder rist. Bifångsterna utgör cirka 75% av fångsterna i det danska kräftfisket. Huvuddelen av bifångsterna är plattfiskar som sandskädda Läs mer…

Dålig efterfrågan på plattfisk leder till lågt kvotutnyttjande och stora utkast

De flesta plattfiskar i svenska vatten är okvoterade. Det gäller även flera goda matfiskar som hälleflundra, bergtunga (bergskädda), rödtunga och skrubba (skrubbskädda, flundra). Andra okvoterade plattfiskarter i svenska vatten är sandskädda, lerskädda, bergvar, småvar, tungevar, småtunga och glasvar. Kvoterade arter Läs mer…

Kvoterna i Nordsjön för plattfisk är stabila

Den mest fiskade plattfisken i Nordsjön och Skagerak är rödspätta. Samtidigt är kvoten långt mycket större än fisket. 2018 rekommenderade Internationella Havsforskningsrådet (ICES) en kvot på 142 000 ton i Nordsjön och Skagerak. Beslutad TAC var 128 000 ton. Av Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta och rödtunga 2018

Rödtunga och rödspätta är två plattfiskar som fiskas i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön. Rödspätta fiskas också i Östersjön. Svenska yrkesfiskare fiskar främst i Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Rödspätta är en kvoterad art i bägge haven medan rödtunga är kvoterad i Läs mer…

Myter om svenskt fiske – överfiske

En av de mesta utbredda myterna om svenskt fiske är att det förekommer överfiske. Överfiske innebär att det fiskas mer än vad den vetenskapliga rådgivningen anser vara möjligt och hållbart. Läs mer…

Svenskt räkfiske 2015-2017

Efter det pelagiska fisket är räkfiske och kräftfiske de viktigaste fiskena i Sverige. Räkfisket bedrivs nästan enbart i Skagerak, men i viss mån också i Nordsjön och vissa år i mindre mängder i Kattegatt. Detta enligt SLU Aquas rapport SLU Aqua  ”Atlas Läs mer…

WWF:s fiskguide – delvis en märklig produkt

WWF har återigen gett ut sin fiskguide med rekommendationer om vilken fisk som de tycker är bra att äta och vilken de inte tycker är bra. Det mesta i den verkar rimligt och vettigt, men det finns som vanligt ett Läs mer…

Bottentrålning och skador på bottnarna

De främsta skadeverkningarna på bottnarna vid bottentrålning kommer från trålbordens (tråldörrarnas) kontakt med botten enligt en rapport från SLU Aqua. På sandbotten där rödspätta till stor del fiskas spelar detta i allmänhet ingen roll då dessa bottnar påverkas starkt av Läs mer…